Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 53. 31 december 1930 - Indbydelse til det 13. nordiske skolemøde i København 1931 - J. C. Christensen-Stadil död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1262
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 53
INDBYDELSE
til det 13. nordiske skolemode i
Köbenhavn 1931
PAA det 12. nordiske Skolem0de i Helsingfors 1925 blev det efter Indbydelse
af den J danske Komité vedtaget, ät det 13. nordiske Skolem0de skulde
af-holdes i Köbenhavn i 1930. - Da Islands Altings l 000-Aars Fest og Sveriges
allmänna folkskollärareförenings 50-Aars Jubileum fejredes i 1930, blev det
imidlertid efter Anmodning fra flere Sider bestemt, ät det 13. nordiske
Skolemode först skulde afholdes i 1931.
I Henhold hertil har den danske Komité den J^re og Glaede ät indbyde Laerere
og Lsererinder ved offentlige og private Skoler samt alle andre, der har Interesse
for Skolen og dens Arbejde, til ät deltage i det 13. nordiske Skolemode, der
afholdes|i Köbenhavn den 6., 7. og 8. August 1931.
Til Behandling optages kun saadanne Emner, der angaar Opdragelse og
Undervisning. - Emner, der onskes optaget paa Programmet, bedes af
M0de-deltagere fra Danmark anmeldt til den danske Komité og af Modedeltagere fra
de andre nordiske Lande anmeldt til de respektive Ländes Komitéer. - Af
Anrneldelsen, der bedes indsendt inden den 1. Maj, b0r det fremgaa, hvorvidt
den, der föreslåar Emnet, onsker ät behandle det som Foredrag eller som
Ind-ledning!til Diskussion. Foredrag bor icke tage mere end 30 Minutter og
Ind-ledningsforedragj ikke över 15 Minutter. En Jcort Disposition bedes sendt
samtidig med Anmeldelsen.
Til Skolemodet vil blive knyttet en Udstilling af Undervisningsmateriel og
Elevarbejder m. m.
Kontingentet er sat til 10 Kr., og den danske Komité skal göre, hvad den
formaar, for ät begraense de 0vrige Omkostninger for Modedeltagerne (til Rejse
og Logi).
Nsermere Oplysninger skal senere blive meddelt. for Danmarks Vedkommende
i de danske Skoleblade.
Alle Henvendelser bedes adresseret til: Det nordiske Skolemode, Köbenhavn.
K0benhavn, den 6. December 1930,
V. Aagesen,
Departementschef,
Köbenhavn.
Karen Bagge,
Skolebestyrerinde,
Köbenhavn.
J0rgen Banke,
Bibliotekskonsulent,
Lyngby.
Dr. L. V. Birck,
rof., Universitetets Rektor
Köbenhavn.
Otto Bj0rneboe,
Undervisningsinspektor,
Köbenhavn.
F. J. Borgbjerg,
Undervisningsminister,
Köbenhavn.
J. Bulow, Dr. H0iberg Christensen
Overprsesident, Undervisningsinspektör,
Köbenhavn Köbenhavn.
B. Christiansen,
Komunelserer,
Koge.
Fr. Graae,
Departementschef,
Köbenhavn.
C. L. Christiansen, J. Skibelund Eeg. Sofus Franck, A. Fcsswg,
Rektor, Kommunelaerer, Köbenhavn, Viceskoledirektor, Skoledirektor,
Aarhus. Kasserer og Sekretaer. Frederiksberg. Köbenhavn.
P. Hangh0j,
Forstelärer,
Dronninglund.
P. Hauge, Lily Heden,
Realskolebestyrer, Komunelsererinde,
Vejen, Köbenhavn.
Anna Hansen, A. M. Hansen, L. P. M. Haugaard,
LsBrerinde, Statsrevisor, M. F., Leerer,
Dronningborg. Roskilde. Taagerud.
Nikoline M. Helms, J. H0irup, Axel Jensen,
Viceskoledirektor, Overlserer, Forstelserer, Kvandlose,
Köbenhavn. Nyborg. Formand.
Jensen-S0nderup, F. C. Kaalund-J0rgcnsen, Dr. E. Kaper, Thor Kure, H. P. Langkilde,
Direktor, Skolekonsulent, Borgmester, Kommunelserer, Gymnastikinspektor,
Köbenhavn.
Köbenhavn.
Köbenhavn.
Odense
Köbenhavn.
8. P. Larsen, Valdemar Lassen, N. Laustsen, Anna Lohse, Einar Lund,
Löerer, M. F., Skoledirektor, Kommunelserer, Kommunelaererinde, Seminarieforstander,
Bogense. Odense. Frederiksberg. Odense. Köbenhavn. .
Julius Nielsen, Fred. N0rgaard, Margrelhe Petersen, Sofie Rasmussen,
Rektor, Köbenhavn, Hojskoleforstander, Skoleinspektor, Borgerrepraesent., Skolekokkeninspektor,
Naestformand. Antvorskov. Köbenhavn. Köbenhavn.
A. Stampe Rasmussen,
Kommunelserer,
Köbenhavn.
Holger Riitzebcck,
Viceskoledirektor,
Frederiksberg.
/. Schmidt, Oluf L Skjerbcek, H. A. Svane,
Forstelaerer, Överinspektör, Viceskoledirektor,
O. Lindet. Köbenhavn. Köbenhavn.
Em. Svendsen,
Direkt., Formand for
Borger-reprsesentationen, Köbenhavn.
Arild S0rensen,
Viceskoledirektor,
Köbenhavn.
Sine Veigaard, A. Vinten,
Kommunelsererinde, Skoledirektor,
Aalborg. Gentofte.
Else Thomsen,
Gymnastikinspektor,
Köbenhavn.
Dr. H. P. T. 0rum,
Lektor, Skolelsege,
Köbenhavn.
Joh. Thorbj0rnsen,
Skoledirektor,
Frederiksberg.
J. G. Christensen-Stadil död.
Vid det demokratiska genombrottet i
Danmark 1901, då den danska
konungen omgav sig med en frisinnad ministär,
väckte det en oerhörd uppmärksamhet,
icke minst i vårt land, att en
folkskollärare utsetts till kultusminister. Denne
folkskollärare var Jens Christian
Christensen. Stadil hette den skola nära
Ring-kjöbing på Jyllands västkust, där G.
var anställd som lärare och
kyrkosångare.
C. föddes den 21 november 1856 i
H0-vens socken nära Ringkjöbing. Som
fattig bondpojke fick han redan vid 9 års
ålder börja att själv förtjäna sitt bröd.
Bland klitter och ljunghedar strövade
han omkring såsom vallpojke med stora
fårskockar. Sedan han blivit
konfirmerad och därefter några år vistats hos en
släkting, blev han biträdande lärare i
sin hemsockens folkskola. Efter
genomgången 2 års kurs vid G j ed veds
seminarium utexaminerades han som
folkskollärare 1877. Sedan gjorde ha.n sig mest
känd som politiker. År 1890 invaldes
han i folketinget. Redan 1895 blev han
ordförande i finansutskottet,
motsvarande vårt statsutskott, samt vice
talman i folketinget, och 1877 var han chef
och ledare för hela reformpartiet inom
danska riksdagen. Tack vare hans kloka
och energiska åtgöranden lyckades det
honom att 1899 i riksdagen genomdriva
den nya folkskolelag, som under långa
tider varit av folkskolans lärarkår
eftersträvad. På våren 1900 valdes han av
folketinget till statsrevisor. Emedan
detta uppdrag är i Danmark av mera
stadigvarande beskaffenhet, avgick han
från sina båda tjänster i Stadil, men
han bodde kvar i närheten.
Kom så kallelsen till konungens
rådsbord. I skolfrågor betraktades han då
som en auktoritet, men även i andra
frågor hade han genom sin sakkunskap
och sin överlägsna taktiska skicklighet
gjort sig så gällande, att han under de
närmast föregående ministärerna i
själva verket suttit inne ined större makt
än någon minister. Att han under
sådana omständigheter och med hänsyn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
