- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 49:e årg. 1930 /
1265

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 53. 31 december 1930 - Vid årsskiftet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nr 53

SVENSK LÄRARETIDNING

1265

Vid årsskiftet.

Det gångna året har ur skolans
synpunkt bjudit på både
framgångar och nederlag. Dagrar och
skuggor bruka ju växla - sådan
är livets lag.

Lönefrågan, som under de
senaste åren stått i förgrunden bland
inom lärarkåren diskuterade
problem, har förts ett stycke närmare
sin lösning genom det av 1928 års
lönekommitté avlämnade
betänkandet med förslag till lönereglering
för undervisningsväsendets
befattningshavare. Inom lärarväiiden
har man med stark misstro
betraktat lönekommitténs arbete. Bedan
de av finansministern i den första
ekmanska ministären dikterade
direktiven att inrikta
undersökningen på angelägenheten av att
genomföra löneregleringen med
mindre kostnad för statsverket, än
som enligt det tidigare framlagda
förslaget förutsatts, väckte oro.
Därtill kom, som Värner Eydén i
en artikel i Svensk Läraretidning
betonade vid kommitténs
tillsättande, att det rent
parlamentariska inslaget i kommittén gjorde
ett nedslående intryck. Bland
representanterna för riksdagen
märktes lönereglerare av den typ,
som vill tillämpa de längst gående
sparsamhetsprinciperna i fråga om
tjänstemännens löner, medan ingen
av dem tidigare visat sig behjärta
kraven på en rättvis lönereglering.
Bland tolv kommittéledamöter
representerades undervisningsväsendet av två.

Det betänkande, kommittén efter
två års arbete framlagt,
tillfredsställer icke lärarkåren.
Rättvisligen må dock erkännas, att det nya
löneförslaget i viktiga avseenden
tillmötesgår en enhällig
läraropi-nion. Med tillfredsställelsé kunde
konstateras1, att kommittén
förordat folkskollärarnas inplacering i
det allmänna lönesystemet och
därmed givit ytterligare ett bevis för
att kårens önskan härutinnan även
ur samhällets synpunkt är
förmånlig.

Börande förslagets nackdelar -
främst den alltför låga
löneplaceringen och förbudet mot
kommunala lönetillägg - har Svensk Lä-

raretidning under hösten utförligt
yttrat sig. Att rekapitulera, vad
härom anförts, torde nu vara
överflödigt.

Lärarkåren kan med
tillfredsställelse annotera, att de yttranden
över lönekommitténs betänkande,
som under hösten avgivits, i regel
varit präglade av förståelse för
lärargärningens betydelse. Ett par
mycket anmärkningsvärda
undantag härifrån ha inlagorna från
statskontoret och allmänna
civilförvaltningens lönenämnd utgjort.
Det vill synas, som om det
hätskaste motståndet mot en lösning av
lärarnas lönefråga efter rationella
.grunder skulle finnas i Stockholms
ämbetsmannavärld. Inte minst
förundran har statskontorets
egendomliga och av halsbrytande
logiska kullerbyttor präglade yttrande
väckt.

I tusentals lärarhem spörjes med
oro under denna helg, om
regeringen lyssnat till de rådgivare, som
under hänvisning till olika skäl
och svepskäl sökt förmå den att
ytterligare på oviss tid förhala
lösandet av lönefrågan. Alla
utredningar äro klara, avgörandet ligger nu
i hrr Ekmans och Stadeners
händer. Man väntar på ett ord från
dem.

*



Bland de nyheter på skolans
område, varom beslut fattats under år
1930, är att märka det steg mot
folkskoleväsendets sekularisering,
som riksdagsbeslutet om
folkskol-ärendenas överflyttande till den
borgerliga kommunen innebär.
Denna reform har länge varit förberedd
och riksdagsbeslutet i ärendet
fattades utan några strider av mera
upprivande karaktär. Ja, det
märkliga inträffade, att;’de principiellt
betydelsefulla delarna av lagen om
skolstyrelse accepterades av första
kammaren utan ett ords debatt och
utan votering!

Enligt de nya bestämmelserna
skall folkskoleväsendet automatiskt
överföras till den borgerliga
kommunen i alla lands- och
stadskommuner med fullmäktiginstitution.
I dessa kommuner utses
folkskole-styrelsen av fullmäktige. Antalet
ledamöter i skolstyrelsen skall
bestämmas av stads- eller
kommunalfullmäktige så som man finner

lämpligt med hänsyn till
kommunens vidd eller folkmängd. Dock
må antalet icke överstiga tjugoen
eller understiga fem. Därjämte
utses suppleanter till det antal som
finnes lämpligt. Valen till
folkskolestyrelsen äro proportionella, när
tillräckligt antal röstande så begär.
Kyrkoherdes självskrivenhet som
ledamot i styrelsen upphör i och
med den nya lagens ikraftträdande.
I stället stadgas nu att vid
sammanträde med folkskolestyrelsen
(eller med inom densamma utsedd
nämnd) äger kyrkoherden i det
pastorat, till vilket kommunen hör,
ändå att han icke är ledamot av
folkskolestyrelsen, rätt att yttra sig
och framställa förslag men ej att
deltaga i besluten. Hans ställning
blir ungefär densamma som
lärarkårens representants, dock med
den skillnaden, att kyrkoherden
genom val kan utses till
ordförande i skolstyrelsen.

Beträffande
övergångsbestämmelserna bör bemärkas, att lagen i
sin helhet skall träda i kraft »den
l januari det år konungen
bestämmer.» För flertalet
landskommuners vidkommande torde detta
Betyda, att de nya bestämmelserna
skola tillämpas från och med
ingången av år 1932.

Inom de kommuner, där förut
lagen av den 25 juni 1909 angående
folkskoleväsendet i vissa städer
varit i tillämpning, skall
emellertid den nya lagen
obligatoriskt träda i kraft redan den l
januari 1931. Flertalet städer måste
alltså redan från och med nästa,
årsskifte inrätta sig enligt den nya
ordningen, vilket dock för deras
vidkommande egentligen icke
innebär andra nyheter än att
folkskolestyrelse måste utses efter
andra grunder än hittills.

Den nya lagen stadgar, som ovan
framhållits, att samtliga ledamöter
och suppleanter i
folkskolestyrelsen skola utses av stads-,
respektive kommunalfullmäktige. Som en
följd härav stadgas i lagens
övergångsbestämmelser att ledamot
eller suppleant i folfcskolestyrelse,
vilken fore den 31 december 1930
utsetts för längre tid än till och
med nämnda dag, dock skall vara
pliktig att avgå vid årsskiftet. Val
av nya ledamöter och suppleanter i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:49:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1930/1273.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free