- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 49:e årg. 1930 /
1266

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 53. 31 december 1930 - Vid årsskiftet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1266

SVENSKLÄRARETIDNING

Nr 53

styrelsen inom kommun, som liar
avses, skall förrättas i januari
månad 1931 och detta val avser
perioden intill den 31 december 1935.
Sedermera skall överallt
tjänstgöringstiden för ledamöter och
suppleanter i folkskolestyrelsen utgå
den 31 december året näst före det
då nästa gång allmänna val av
stads- respektive kommunalful
-mäktige äga rum.

Med dessa nya bestämmelseis
ikraftträdande upphör i flertalet
kommuner sambandet mellan
kyrka och skola. Det vore orätt vägra
det svenska prästerskapet det
erkännandet, att många i dess krets
varit folkskolans varma vänner och
främjare. Svensk Läraretidning
vidhåller den förhoppning, som
uttalades omedelbart efter lagens
antagande, att de verkligt
skolintres-serade prästernas insats icke blir
mindre hängiven, om de på grund
av val kallas att utöva
ordförandefunktionerna i de nya
folkskolestyrelserna eller skolråden. Å andra
sidan kännes det säkerligen som en
ömsesidig lättnad, att
självskrivenheten upphör i de fall, då varken
intresse eller personlig lämplighet
gjort det naturligt, att kyrkoherden
utövat ordförandeskapet.

Ända sedan den nya
läroverksreformen år 1927 beslutades ha
varje år försök gjorts, att rubba på
de principer, på vilka skolreformen
grundades. Den Lindmanska
regeringens attack vid årets riksdag
mötte, i vad den avsåg ett
upprivande av 1927 års reform, ett
starkt motstånd. Eegeringen hade
föreslagit att de fyra nuvarande
flickläroverken i Stockholm,
Malmö, Göteborg och Hälsingborg,
vilka alla enligt 1927 års beslut bygga
på enbart sexårig folkskola, skulle
omorganiseras, så att de erhölle
dubbel anknytning. Riksdagen
avslog i denna del förslaget, Likaså
avvisade riksdagen förslaget om
att låta det nya statliga
flickläroverket i Örebro inrättas med dubbel
anknytning. Därmed underströks,
att nybildningar inom vår
läroverksorganisation skola byggas
uteslutande på 6-årig bottenskola.
Slutligen fick hr Lindskog nej på
sin begäran om förenad linje så-

som fast anordning. Försöksvis
skulle detta arrangemang få
prövas vid några angivna läroverk.
Inte minst genom den påpasslighet
och skicklighet Värner Rydén
utvecklade vid riksdagsbehandlingen
av dessa frågor avvärjdes för
denna .gång Skolreaktionens attack.

*



Sämre blev resultatet av den nya
Imtekesstriden. Under slutet av
föregående år utfärdade dåvarande
ecklesiastikminister Lindskog en
kungörelse, som innebar, att
dörren till katekesplugg i
folkskolorna öppnades på glänt. I
lärarkret-sar väckte denna kungörelse starkt
missnöje och i riksdagen gingo
folkskolemännen till kraftigt
angrepp mot hr Lindskog.
Riksdagsmajoriteten krävde visserligen icke
katekesukasen omedelbara
upphävande, ehuru den fann denna
»opåkallad», men den höjde ett
varnande pekfinger och sade ifrån, att
katekesläsning i gammal stil icke
skulle tolereras. Det vill synas, som
om detta uttalande haft god effekt.
*



Bland riksdagsbeslut av
betydelse för folkskoleväsendet må
nämnas det av vänsterpartierna
genomdrivna förslaget om ett anslag
till skoldistrikten på 200 kr. för
varje läraravdelning och 5 kr.
förvar j e skolpliktigt barn. Om också
mot beslutet kunnat resas vissa
principiella invändningar, är det
otvivelaktigt, att skolväsendet
därigenom i hög grad främjats. Ty i
viss utsträckning torde dessa
medel helt eller delvis komma att
användas för tillmötesgående av för
folkskolan betydelsefulla önskemål,
som eljest kanske fått stå tillbaka
på grund av de utgifter, som äro
förknippade med deras
realiserande.

På själva pingstaftonen bröt den
Lindmanska ministären upp från
kanslihuset och efterträddes av en
ny ministär Ekman.
Regeringsskiftet förorsakade också
vaktombyte i ecklesiastikdepartementet. Hr
Lindskog efterträddes av hr
Stadener.

Till den avgående
ecklesiastikministerns berömmelse må nämnas,

att han lyckades förmå sina
kolleger i regeringen att medverka till
den visserligen icke alltför
imponerande men dock tacksamt
mottagna provisoriska
avlöningsförbättringen. Han effektuerade
dessutom riksdagens tidigare uttalade
önskan om beredandet av en
tryggare rättslig ställning åt
biträdande lärarinnor och lärarinnor vid
mindre folkskolor. I övrigt
koncentrerade han sin verksamhet på
försök att riva sönder 1927 års
skol-beslut. Hans ställning till
katekesläsningen i folkskolorna är ovan
berörd.

Hr Stadener tillträdde sitt nya
ämbete hälsad med förhoppningar
i folkskolekretsar. Hans
uppriktiga kärlek till svensk
folkundervisning och till Sveriges
folkskollärare är känd och uppskattad.
Man spörjer nu i lärarkretsar om
ecklesiastikministern skall kunna
bryta det motstånd hans kolleger i
regeringen resa mot ett lösande av
lärarkårens lönefråga.

För Sveriges allmänna
folkskollärarförening har 1930 varit ett
jubileumsår. Tusenden av lärare och
lärarinnor från Sveriges alla
bygder stämde möte i Stockholm för
att fira femtioårsminnet av vår
förenings tillblivelse. De i samband
därmed ordnade festligheterna och
det adertonde allmänna
folkskollärarmötet fingo ett glansfullt
förlopp. Tidningar runt hela vårt land
ägnade mötet en storslagen
uppmärksamhet, kungligheten,
regeringen och myndigheter voro
representerade vid jubileet. Kolleger från
Skandinavien, representanter från
lärarinternationalen och från de
stora engelska och tyska
lärarföreningarna deltogo i mötet.

Ett starkt intryck av vad S. A. F.
betytt för vår kår och för den
svenska folkskolan fick envar vid
studiet av den ståtliga minnesskrift,
som kanslirådet J. Franzén på
uppdrag av centralstyrelsen låtit
utarbeta. Den ger en levande bild
av den svenska folkskolans historia
och blir därigenom icke endast en
värdig festskrift utan även ett
dokument av bestående värde.

Sommarens
jubileumshögtidligheter må egga och sporra till arbete

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:49:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1930/1274.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free