Print (PDF) - On this page / på denna sida - nr 1. (2662) 4 januari 1933 - Rostad och dess pedagogiska undersökningar. - Undervisningen i teckning. rickard rothe och marta bergemann-könitzer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Timme l Timme 2 Timme 3 Timme 4 Timme 6
Klass 2 Add. I, II Subtr. I, II - - -
» 3 Add. I, II, III Add. IV, Subtr. I, II Subtr. III - -
> 4 » Subtr. III, Mult. I Mult. II, III Div. I, II
> 6 » » Subtr. III, Mult. I, II Mult. III, Div. I Div. II, III
» 6 » » > T> >
Allmänna anvisningar.
En mera omfattande undersökning av
våra skolbarns räknefärdighet kan
åstadkommas endast genom samarbete’
mellan många lärare. Härvid
uppkommer emellertid lätt betydande olikheter i
det sätt, varpå proven givas av olika
lärare, till förfång för undersökningens
värde.
Det är därför av stor vikt, att varje i
undersökningen deltagande lärare
strävar att så noggrant som möjligt följa
här givna anvisningar. En nog så
förklarlig önskan från lärarens sida, att
barnen skola klara sig bra, får
naturligtvis på intet sätt påverka
prövningen. Så t. ex. måste läraren noga akta
på, att de för proven angivna tiderna ej
överskridas utan hållas på sekunden.
Vidare får läraren ej från prövningen
utesluta vissa barn på grund av deras
allmänna undermålighet; i protokollet
bör emellertid upplysning lämnas ang.
sådana barn. Det är måhända skäl, att
här framhålla, att något
offentliggörande av undersökningens resultat i
fråga om de särskilda skolorna naturligtvis
ej kan komma i fråga, utan kommer
undersökningsmaterialet att behandlas
strängt konfidentiellt.
1. Proven skola givas under
terminens näst sista vecka. Använd om
möjligt dagens andra lektionstimme till
proven under de dagar prövningen
pågår. I klass 2 medhinnas proven på två,
i klass 3 på tre och i de högre klasserna
på fem lektionstimmar.
Fördela proven på det erforderliga
antalet timmar enligt följande schema:
2. Barnen skola givas en riktig
uppfattning om vad prövningen avser,
nämligen att de skola visa, hur fort de
kunna räkna utan att räkna fel. Deras
uppmärksamhet skall alltså fästas vid att
det gäller både att räkna fort och att
räkna rätt.
Läraren kan säga ungefär så här: »Ni
får nu en del lätta tal att räkna. Jag vill
se, om ni kan räkna både fort och rätt på
en gång. Räkna alltså inte så fort, att
ni räknar fel. Talen äro så lätta, att ni
mycket väl kan få rätt alla tal, som ni
hinner räkna. Ni får bara några minuter
på er, så ni hinner inte räkna alla talen.
Jag skall dela ut de papper, som ni skall
räkna på. Alla räkningar ska göras på
de papper jag delar ut. Jag lägger
papperen med baksidan upp på edra
bänkar, och ni får ej vända dem och
börja räkna, förrän jag säger till. Jag
säger först »färdiga», och då gör ni er i
ordning att räkna, och så säger jag
»nu», och då vänder ni papperen och
börjar genast att räkna. Ni skriver
alltså inte först ert namn på papperet -
det gör ni, sen provet är slut -- utan
börjar som sagt genast att räkna. Då de
minuter ni ha på er för provet ha gått,
säger jag »slut», och då slutar ni genast.
Ingen siffra får skrivas, sen jag sagt
»slut».
3. Tillse, att alla barnen, innan provet
börjar, äro försedda med spetsad
blyertspenna och att reservpennor finnas
tillhands. Radergummi behövs ej utom
för Div. III. Om barnen vilja ändra en
siffra, så stryka de endast över siffran
och skriva dit den önskade i stället.
4. Barnen skola uppmanas att räkna
mycket omsorgsfullt, så att talen bliva
rätt, men de skola dock ej »pröva»
talen, utan när ett tal är ordentligt
slut-räknat, gå de genast över till nästa, utan
att först pröva om de räknat rätt.
5. Av stor vikt är, att den tid för
proven, som finnes angiven, noga hålles.
En lärare, som ej är van att giva
räkneuppgifter på tid, kan lätt göra fel vid
skötandet av klockan. Bäst är, om
läraren kan anskaffa ett »tidtagarur», men
en vanlig klocka med sekundvisare
duger också. Ställ minutvisaren så att den
visar minuternas början, då
sekundvisaren gör det. Därigenom minskas risken
för misstag. Anteckna också tiderna för
provets början och slut. Skulle någon
elev hinna räkna alla talen, innan tiden
för provet är utgången, så anteckna
klockslaget (min. och sek.), då han var
färdig med provet.
6. Innan provbladen utdelas, ger
läraren de speciella upplysningar, som
behövas för provet (se anv. ang. de
särskilda proven) och /säger så, sedan
provbladen utdelats: »Ni får - minuter på er
till detta prov.» »Färdiga.» »Nu.» Och
när tiden är ute »slut».
Om i B-skolor mer än en klass
samtidigt börjar ett prov och tiderna för de
olika klasserna äro olika, måste läraren
naturligtvis ange, vilken klass han
avser med befallningen att sluta.
7. Efter varje provs slut skriva
barnen efter lärarens anvisning å
blankettens överdel datum samt de övriga
uppgifter, som där efterfrågas. I
småskolan (ev. även i klass 3) torde läraren få
nöja sig med att barnen endast skriva
sina namn. De övriga uppgifterna får
alltså läraren själv ifylla. Som elevens
nr skrives det nummer, som eleven har
i protokollet över räkneproven. Vid
angivande av åldern avrundas månadernas
antal till närmaste hela tal.
8. Efter prövningarnas avslutande
rättas proven. Rättandet sker genom
att felaktigt räknade tal markeras. På
räkneprovbladen antecknas antalet rätt
och antalet fel räknade tal. Rättandet
bör helst ske med rödpenna.
Fortast går rättandet, om läraren å
ett räkneprovsblad skriver in de rätta
svaren och så viker detta blad på
lämpligt sätt, så att han kan lägga sin facit
intill barnens svar. Mycket hastigt ser
han då, om å en rad av svaren finnes
något felaktigt.
9. Efter rättandet upprättas
protokoll över proven genom att medföljande
protokollsblankett ifylles. Om Ni har
flera klasser, så protokollför varje klass
på särskild blankett. Anteckna i
»anmärkningskolumnen» alla de
upplysningar, t. ex. om klassen eller enskild
elev, som Ni anser vara av betydelse för
ett riktigt bedömande av provet.
Det är lämpligt anteckna viktiga
förändringar, som ägt rum i klassens
»historia». Angiv t. ex., vilken förändring
klassen ev. undergått genom övergång
till läroverk från fjärde klassen.
Anteckna också ev. avvikelser från i
dessa anvisningar givna föreskrifter.
(Härefter följa speciella anvisningar
för de särskilda proven, vilka dock ej
här medtagits.)
Undervisningen i teckning.
Rickard Rothe och Marta
Bergemann-Könitzer.
I en nyligen publicerad uppsats i
tidskriften »Die Quelle» framhåller den
kände österrikiske teckningspedagogen
Eichard Rothe, att den
teckningsunder-visning, som tvingar varje barn att
teckna utan hänsyn till dess
begåvning, ej har något berättigande på
skolschemat. Den utgör, säger Rothe,
särskilt på lågstadiet en fara för
barnets helhetsutveckling. Genom
undervisning blott i teckning
(»Nurzeichen-unterricht»), hindras barnet i det
stora allmänna intresse, med vilket det
möter- allt i sin omgivning, att mera
noga och ingående befatta sig med
tingens väsen, byggnad och funktion. Det
tvingas tidigt att nöja sig endast med
deras yttre form och färg och återge
denna. M. a. o. en stor del av våra
elever hindras i sin utveckling just
genom den nuvarande
teckningsundervisningen, så som den i allmänhet
bedrives.
Som bekant upphäver Rothe den
gamla negativa indelningen av
elevmaterialet i begåvade och obegåvade,
och skiljer i stället mellan två olika
be-gåvningstyper: »Schauende» och
»Bau-ende», skådande och byggande, av vilka
det dessutom förekommer blandformer.
De förra återge, då de teckna, ett
synintryck, ett föremål, en individ,
som de sett i en bestämd situation
vid ett bestämt tillfälle, och deras
teckningar igenkännas lätt därpå, att
figurerna äro tecknade med en enda s. k.
levande eller rörlig omkretslinje. De
byggande däremot sammansätta sina
figurer av delformer, de formligen bygga
upp sin teckning, som man uppför en
byggnad av mindre stenar. De återge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
