Print (PDF)
- On this page / på denna sida
- nr 1. (2662) 4 januari 1933
- Läroverkens och mellanskolornas undervisningsplaner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillräckliga garantier mot ett
missbruk skola kunna skapas.
I de välskrivna och. av moderna
pedagogiska grundsatser burna
inledande »allmänna anvisningarna»
ägnas ett särskilt kapitel åt
inträdesprövningarna, deras anordning
och bedömande.
Man fäster sig härutinnan vid det
grundläggande kravet, att
prövningen skall anordnas så, att den
»är ägnad att i möjligaste mån
förhindra, att en sökande med
mekaniskt inlärda minneskunskaper men
utan erforderlig studiebegåvning
gynnas före medsökande med större
studieförutsättningar». Det
tillfogas: »Såmedelst undvikes jämväl,
att undervisningen i grundskolan
förryckes och erhåller en för
densamma främmande inriktning.»
Uppmärksammas förtjänar
vidare, att anvisningarna betona
vikten av att samarbetet mellan den
avlämnande och den mottagande
skolan utsträckes att avse även
utformandet av uppgifterna för de
skriftliga proven. Av stor betydelse
är vidare, att det i fråga om
modersmålet och matematik
uttryckligen fastslås, att »de förelagda
uppgifterna skola vara noga
anpassade efter de genomgångna
kurserna i respektive folkskoleklasser».
Samma synpunkt hävdas också, då
det föreskrives, att »vid
prövningen i ämnena kristendomskunskap,
geografi, naturkunnighet och
historia har den prövande läraren att
göra sig noga underrättad om
kurser och läroböcker i respektive
klasser i folkskolan».
Av stort intresse är i detta
sammanhang därjämte, att de
sakkunniga övervägt att föreslå
avskaffande av inträdesprövningen för
folkskolans lärjungar vid sådana
läroverk, där platsbrist icke
föreligger, ehuru de icke funnit
erfarenheterna tillräckliga för att nu
påkalla åtgärder av sådan innebörd.
*
När det gäller läroverkets
överstadium framträda i förslaget två
betydelsefulla avvikelser från den i
1928 års stadga fastslagna
ordningen. Engelskan blir normalt
kärnspråk -- med möjlighet för
lärjungarna att välja franska, därest
en grupp på minst fem så önskar
-- och tillvalet av ämnen ersattes
av tillval av ämnesgrupper,
representerande skilda studievägar. Det
förstnämnda förslaget anknyter,
såsom redan framhållits, till den
ståndpunkt, som kommit till uttryck
vid riksdagens ställningstagande.
Och av de välvilliga uttalanden,
som föreligga i dagspressen, vill
det synas, som om intet egentligt
motstånd i sak skulle möta
omläggningen, även om här och var
påyrkats ökat formellt hänsynstagande
till franskan. En standardisering
av tillvalet i principiell anslutning
till förslaget torde icke heller
kunna sägas ligga vid sidan av de
intentioner, som behärskade
riksdagsmajoriteten. Uppenbarligen är
härvid avgörande, om de
föreslagna ämneskombinationerna
tillräckligt allsidigt beakta olika
lärjungars behov. Det vill av
motiveringen förefalla, som om så skulle vara
fallet. Och under sådana
omständigheter torde den projekterade
ordningens påtagliga fördelar ur
såväl praktiska som ekonomiska
synpunkter göra den väl förtjänt
att realiseras.
I övrigt lägger man märke till,
att sakkunnigförslaget reducerat
timsummorna inom olika klasser
av läroverket men framförallt å
gymnasiets differentierade
stadium. Då därtill lägges, att
skrivningarnas antal minskats, måste
betingelserna för mera
självständigt studiearbete komma att
förbättras.
*
Vid 1927 års skolreform
tillerkände regering och riksdag med
all rätt åt det »inre skolarbetet»
grundläggande vikt. Denna mycket
betydelsefulla sida har beaktats i
de särdeles utförliga anvisningar,
som sakkunnigförslaget innehåller,
dels i en allmän del, dels under de
olika läro- och övningsämnena. Det
fördomsfria och kritiska sätt,
varpå uppgiften att härvid lämna råd
och vägledning lösts, har ganska
allmänt vunnit erkännande. Och
redan vid en översiktlig granskning
finner man, att de sakkunniga
lyssnat till de röster, som med allt
större styrka gjort sig hörda i den
pedagogiska diskussionen. Det
aktiva arbetet har sålunda kommit till
sin rätt. Stoffgallringens nödvändighet
fastslås genomgående och
förutsattes successivt fortgå, i mån
som nytt innehåll tillföres
kurserna. Och det tryck, som
kontrollerade examina alltid måste utöva på
den dagliga undervisningen, har
man målmedvetet sökt begränsa
genom de reviderade
stadgebestämmelser, som förslaget innehåller.
Över huvud torde det kunna sägas,
att uppläggningen av dessa delar
av undervisningsplanerna i ganska
hög grad erinra om folkskolans
motsvarande dokument.
Av särskilt intresse för
bottenskolans vänner är, att
undervisningsplanerna för den fyraåriga
realskolan enligt det framlagda
författningsförslaget »skola äga
huvudsaklig tillämpning på kommunal
mellanskola». Därmed har omsider
denna skolform för första gången
under sin snart tjugufemåriga
tillvaro erhållit stödet av en allmän
undervisningsplan. En konsekvens
härav är givetvis, att den
kommunala mellanskolans lärjungar skola
åtnjuta i alla delar samma
förmåner som lärjungarna i den
fyraåriga realskolan (vid övergång från
en läroanstalt till en annan, i fråga
om inträde å det fyraåriga
gymnasiet o. s. v.). Denna konsekvens ha
de sakkunniga också fullt ut tagit.
I den mån de föreslagna
författningsbestämmelserna av k. m:t
accepteras, har den kommunala
mellanskolan vunnit full
jämställdhet med läroverkens realskola, ett
erkännande åt denna skolforms
solida men tyvärr under lång tid
ringaktade arbete, som man tyvärr
icke konstaterade i skolöverstyrelsens
för snart ett år sedan avgivna
förslag till ny mellanskolestadga.
*
Ett problem, som de sakkunniga
enligt de lämnade direktiven haft
att från grunden klarlägga, knyter
sig till de 1927 införda friluftsdagarna.
På denna punkt har det gnisslat
åtskilligt i maskineriet. Förslaget
innebär ingen större förändring i sak.
Friluftsverksamheten bibehålles, ehuru
i något beskuret skick. Med hänsyn till
de praktiska anordningarna innesluter
betänkandet ett nytt uppslag av stor
betydelse. Vid sidan av den nu
bestående formen med till läsårets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 17:13:37 2006
(jr)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1933/0023.html
