- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 52:a årg. 1933 /
22

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 2. (2663) 11 januari 1933 - Hanna Eriksson: Den nya lärjungebeskrivningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Den nya lärjungebeskrivningen.

Ur Anton Kostelechy »Zeitgemäsee Vorträge
für Elternabende» Lehrerbücherei Band 53
Deutscher Verlag für Jugend und Volk, in
Wien.

Den pågående skolreformen har
medfört mycket nytt: jag erinrar blott om
de nya lärokurserna, övergivandet av
den fasta timplanen,
undervisningsutflykterna, »arbetsskolan»
(Arbeitsunterricht), försöksklasserna i den allmänna
mellanskolan o. s. v. Genom
undervisningsministeriets förordning av den 15
maj 1922 infördes också på försök en ny
lärjungebeskrivning. [1]

Vari består lärjungebeskrivningen,
hur ser den ut, vartill behöver man
den? – – –

Det är sa mycket här i världen, som
blir beskrivet – – – men varför ska
nu också skolbarnen beskrivas?

Nå, något så alldeles nytt är det inte,
som mången tror, ty vi ha också hittills
haft en sorts lär j ungabeskrivning i form
av anteckningar i dagboken - det är
bara så, att detta tillvägagångssätt visat
sig, alldeles otillräckligt. Vad innehöll
den gamla dagboken? Den innehöll
lärjungarnas namn samt
personaluppgifter, såsom födelseort och födelsedatum,
föräldrarnas namn, yrke och bostad,
datum för vaccinering och uppgift om
lärjungarnas kroppslängd samt därtill för
varje lärjunge en rad av anteckningar
om uppförande och flit samt betyg i
kristendom, läsning och skrivning,
språklära, räkning och övriga
undervisningsämnen. Detta var vår gamla
lärjungebeskrivning, vilken vi alla känna från vår
egen skoltid. Den innehöll utom
uppgifter om personförhållanden blott nakna
siffror, vilka på sin höjd sade, om och i
vilken grad lärjungen tillägnat
sig lärokursens fordringar i räkning, läsning o.
s. v. och egentligen inte en gång detta så
alldeles riktigt, den andliga cnivån var
ju olika i olika klasser, och
tillvägagångssättet och måttstocken vid
bedömandet yoro ej heller lika hos olika
lärare.

Om t. ex. en lärjunge erhållit betyget
3 eller 4 i läsning, så visste man blott,
att han måtte läsa illa men alls icke
varför han gjorde det. Orsakerna till
den dåliga läsningen kunde antingen
vara, att han till följd av något fel på
ögonen, ögonsjukdom eller dylikt, ej
uppfattade bokstävernas form, eller
bristande minne, beroende på tank-,
spriddhet, fel på hjärnan, eller dåligt
uttal av en väl uppfattad form (talfel)
eller en dålig förbindelse av ljuden
antingen till följd av för hastig takt vid
läsningen eller för stor långsamhet och
grundlighet, ett, fastklibbande vid
bokstäverna och oförmåga att överblicka en
ordgrupp eller allmän ouppmärksamhet,
tankspriddhet, tröghet eller annat. Om
detta gav betyget ingen upplysning.

Dåliga framsteg i räkning åter kunde
bero på bristande uppfattning av den
givna uppgiften, oriktigt tänkande,
falska slutledningar, felande
slutledningsförmåga, teknisk oförmögenhet,
okunnighet i multiplikationstabellen- eller
de olika räknesätten, bristande
uppfattning av talsystemet (förväxling mellan
37 och 73, 96 och 69) nervositet,
ängslan, tankspriddhet, slarvig skrivning
(skrivfel) o. s, v. Vilken av
dessa orsaker, som varit utslagsgivande, kunde
man ej se av betyget i räkning.

Men mycket viktigare och
värdefullare än blotta konstaterandet av
lärjungens efterblivenhet i ett ämne vore
angivandet av orsaken därtill, föräldrarnas
och lärarnas kännedom om hindren och
hämningarna. Föreställ Eder, att Ni i
,Er våning hade en yärinejedniiig,, som
det plötsligt bleve något fel med! Ni
skulle tillkännage det för den firma,
som hade haft införandet av
värmeledningen om hand,, och denna skulle
skicka en ingenjör för att undersöka den.
Skulle Ni vara belåtna, om mannen
efter en grundlig undersökning
förklarade, att ledningen verkligen ej längre
fungerade? Skulle Ni inte fordra att få
veta, vari felet bestod, om ångpannan,
ledningen eller något annat ej vore gom
det skulle, om trycket vore för svagt,
om det blivit tilltäppt eller en spricka
uppstått någonstans? Säkerligen skulle
Ni yrka på ett noggrant utforskande av
orsaken och dess hävande.

Men vårt barn måste med säkerhet
vara oss lika mycket värt som en
värmeledning. Om det inte kan följa med
måste vi också efterforska, om det är
något fel med sinnesorganen, ögonen,
öronen, handen, nervsystemet, eller om
dess efterblivenhet beror på någon
moralisk defekt eller har annan orsak, ty vi
kunna ej avhjälpa felet, förrän vi känna
dess orsaker.

Den nya lärjungebeskrivningens
ändamål är alltså framför allt att bättre
lära känna lärjungematerialet för att så
mycket som möjligt kunna anpassa
undervisningen efter barnets egenart och
andliga förmåga, motarbeta hämningar
och göra det bästa möjliga av lärjungen.
Den som skall ’arbeta med ett material,
det må nu vara järn eller sten, trä eller
ull, den måste dock förut ha lärt känna
detta materials särskilda egenskaper och
bearbetningsmöjligheter. Skomakaren
måste veta, att lädret skall vara vått,
när man pliggar skosulorna, snickaren,
att bara torrt trä är bra att. arbeta i,
smeden, att det järn, som han vill böja,
forma och svetsa, först måste göras
glödhett. Blott läraren skulle ej äga
klarhet om egenskaperna och förmågan hös
det honom anförtrodda barnet.

Också våra barns rationella fostran,
dennas inriktning på karaktärens,
sinnets och viljans egenart hos individen
fordrar en noggrann kännedom om
barnet. Viljesvaga barn kunna lättast ledas
genom exempel, tillsägelse, beröm eller
tadel, viljestarka, i det man väcker
deras ambition och vädjar till
deras/personlighetsmedvetande samt framställer
deras fel såsom beklagansvärda
svagheter, de känsliga genom att locka fram
deras, medlidande qch praktiska naturer
genom att vädja till deras förnuft.

Om läraren skall giva avgående,
lärjungar råd vid yrkesval eller föreslå
skoltyp för vidare studier, måste han ha
klart för sig, om lärjungens begåvning
mer ligger på det intellektuella eller det
manuella området, om den är av
språklig, vetenskaplig, teknisk eller
konstnärlig art. Varje yrke fordrar dock
speciella anlag, kunskaper och färdigheter.
Köpmannen behöver praktiskt sinne och
förmåga att "uttrycka sig, modisten
färg- och formsinne, urmakaren får ej sakna
teknisk begåvning, noggrannhet och
tålamod. Blott en mycket noggrann
lärjungebeskrivning, kan i det avgörande
ögonblicket i någon mån ge oss
upplysning, vilket yrke ett barn passar för och
bör välja. Detta var en av de
viktigaste orsakerna för införandet av en ny? på
psykologiska grunder vilande
lärjungebeskrivning.

Vad klassläraren beträffar är hans
arbete med ifyllandet av den nya
lärjungebeskrivningsblankett en tämligen
omfattande och tidsödande. På första
sidan därav (Stammblatt) måste alla
personaluppgifter om barnet och dess
föräldrar införas. Hemmet är ju
karaktärens vagga; föräldrarnas sociala
ställning, nationalitet och yrke, antalet
syskon och i hemmet varande anförvanter
måste efterhöras, emedan det är av
betydelse för barnets utveckling och för
dess bedömande. Den andra sidan
innehåller betyg i olika ämnen under alla
åtta skolåren. Eftersom
»Schülerbeschreibungsbogen» ännu icke införts i
hela Österrike [2] har man ännu ej kunnat
alldeles komma ifrån bedömningen med
siffror.

Följande sidor innehålla viktiga
uppgifter om barnets kroppsliga utveckling,
regelbundet införda resultat vid
mätningar (kroppslängd, bröstomfång, vikt)
samt anteckningar om
kroppsbeskaffenhet, hud, muskulatur, körtlar, tänder,
sinnesorgan o. s. v., vilka göras
gemensamt av läraren och skolläkaren, vidare
en karakteristik över barnets andliga
beskaffenhet, grundad på lärarens
iakttagelser beträffande dess sinnesliv,
föreställningsart, uppmärksamhet, minne,
iakttagelseförmåga, inbillningskraft,
tänkande, arbetssätt, uthållighet,
känslo- och viljeliv, ställning och
uppträdande i klassen (Stellung zur Gemein-


[1] Den bok, ur vilken ovanstående hämtats,
utgavs år 1924, alltså innan skolreformen i
Wien fullbordats.

Övers. anm.
[2] Den bok, ur vilken ovanstående hämtats,
utgavs år 1924, alltså innan skolreformen i
Wien fullbordats.

Övers. anm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:51:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1933/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free