Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Kommunal skatteutjämning genom folkskolans förstatligande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kommunal skatteutjämning genom
folkskolans förstatligande.
Skatteutjämningsberedningen föreslår radikala omläggningar.
Skatteutjämningsberedningen
överlämnade förra veckan till regeringen
sitt slutbetänkande med förslag till
skatteutjämnande åtgärder. Dessa
åtgärder skulle bestå i överflyttande till
staten eller till större kommunala
utdebiteringsomräden av kostnaderna för
kommunala förvaltningsåtgärder.
Beredningen har ansett sig böra
begränsa sitt förslag till ett besvarande av
frågan om ändring i
kostnadsfördelningen mellan staten,
primärkommunerna och sekundärkommunerna
beträffande allmänna ändamål, för vilka det
kommunala skatteunderlaget tagits i
anspråk. Några detaljerade förslag ha
icke framlagts i slutbetänkandet.
Beredningen utgår nämligen från att
statsmakterna först skola fatta principiell
ståndpunkt till de föreslagna
reformernas allmänna omfattning och innebörd.
I den mån de föreslagna
huvudgrunderna godkännas kunna detaljerna
upptagas till behandling och de nya
reglerna utformas.
En kostnadsökning för staten på 43
milj., för landstingen på 51 milj.
Beredningen har gjort en
approximativ sammanställning av de
föreslagna kostnadsöverflyttningarnas
huvudresultat, med 1928 års siffror som
utgångspunkt. Av denna framgår att de
föreslagna reformerna skulle för
nämnda år ha medfört en kostnadsökning för
staten av omkring 43 milj. och för
landstingen av% omkring 51 milj. kr. I
detta belopp är vägskatten med
omkring 32 milj. kr. inberäknad.
Utgifterna skulle ha minskats för
landskommunerna med 76,7 milj. kr. inklusive
vägskatten. För landstingsstäderna
skulle minskningen ha blivit 11 milj. och
för städerna utan landsting 6,5 milj.
kr. Å andra sidan skulle, om
beredningens förslag bifölles, vissa nu
utgående statsbidrag bortfalla. Detta är
framför allt förhållandet med de 8,8
milj. kr., som nu utgå till utjämning av
kostnaderna för skolväsendet samt
anslaget till understöd åt mera betungade
väghållningsdistrikt med 1,8 milj. kr.
Dessutom torde behovet av understöd
till synnerligen skattetyngda
kommuner försvinna i samma mån som
genomförande av förslaget leder till en
effektiv skatteutjämning.
I betänkandet redogöres först för
utredningsarbetets planläggning och de
allmänna utvecklingstendenserna för
den svenska kommunalförvaltningens
finansiering samt kommunernas
skatteunderlag, skattetryck och skuldsättning
m. m.
Många kommuners ställning ohållbar —
staten måste ingripa.
Ställningen ter sig för många
kommuner bekymmersam och ohållbar,
heter det bl. a. Då emellertid de
nuvarande utgifterna med få undantag äro
bundna och en omvälvning i
utgiftsbesparande riktning skulle kunna
innebära ett äventyrande av sociala och
kulturella värden, som skapats med stor
omsorg och stora kostnader, synes det
beredningen omöjligt att enbart på den
vägen avvärja faran. Staten måste
gripa in med positiva åtgärder.
En massammanslagning av
kommuner för erhållande av förstorade
utdebiteringsområden ur allmän
besparings- och skatteutjämningssynpunkt anser
beredningen omöjligt, såväl av sakskäl
som på grund av gammal tradition.
Det riktigaste anser beredningen i
stället vara, att en överflyttning av
kostnaderna sker till staten, men att
denna överflyttning måste givas; en
begränsad omfattning. Utjämning genom
större kommunala
utdebiteringsområden än de nuvarande måste erhålla en
framskjuten plats i det nya systemet
för förvaltningskostnadernas
fördelning. I valet mellan de olika
alternativen till förstorade kommunala
förvaltningsenheter förordar beredningen
länet eller landstingsområdet.
Skolväsendet centraliseras och göres
helt statligt.
Beredningen framlägger därefter ett
positivt förslag med utgångspunkt från
dessa principiella synpunkter. Det mest
genomgripande i förslaget gäller
skolväsendet. Bestämmanderätten i frågor
rörande skolväsendets organisation,
skolbyggnaders anläggning och
användning samt lärarplatsers inrättande bör
nämligen, enligt beredningens förslag
centraliseras och förbehållas staten.
Staten bekostar uppförande och
underhåll av skolbyggnader samt
tillhandahållande av erforderliga
tjänstebostäder, förhyrande av skollokaler.
Tomtmark skall kostnadsfritt tillhandahållas
av skoldistrikten. De nuvarande
skolhusen och tjänstebostäderna överlåtas
till staten, som endast undantagsvis bör
bevilja ersättning härför. Staten
bidrager med två tredjedelar av kostnaderna
för inventarier och
undervisningsmateriell samt med tre fjärdedelar eller
undantagsvis mer för skolskjutsar och
inackordering av skolbarn. Värme, lyse
och renhållning få dock skoldistrikten
betala. Staten bestrider vidare alla
kostnader för lärarlöner och frågan om
bostadsförmåner och löner regleras,
varvid rätten för skoldistrikten att bevilja
kommunala lönetillägg upphör.
Skolöverstyrelsen får förstärkt ställning
och utvidgas.
De nuvarande skoldistrikten rubbas
icke, men skoldistrikten skola vara
skyldiga mottaga barn även från andra
distrikt. De nuvarande
förvaltningsorganen för skoldistrikten bibehållas, men
inom varje landstingsområde inrättas en
skolstyrelse, ett väsentligen kommunalt
organ för folkskolärenden, som skall
utgöra ett mellanled mellan
skoldistrikten och skolöverstyrelsen.
Folkskolinspektörernas och länsstyrelsernas samt
domkapitlens ställning rubbas icke i det
väsentliga. Skolöverstyrelsen får
däremot en förstärkt ställning och där
upprättas en ekonomisk-administrativ
byrå. Skolöverstyrelsen avgör frågor om
inrättande, förändring och indragning
av skolor och skolavdelningar samt
begär hos k. m :t nödvändiga anslag för
de olika skoldistrikten. Alla
lärarfrågor samt antalet lärare bestämmes av k.
m:t, som även avgör om nyinrättande
eller tillsättande av lärartjänster.
Lärare, som utnämnes efter reformens
genomförande, skall vara skyldig
underkasta sig förflyttning inom skolkretsen,
och denna skyldighet åligger även äldre
lärare efter ny lönereglering.
Landstingen övertaga 3/4 av fattigvård,
sjukvård och barnavård.
Beredningen har även föreslagit en
betydande förändring av fattigvården,
barnavården och pensionsförsäkringen.
De kostnader i samband med dessa tre
grenar, vilka icke bäras av staten, skola
till tre fjärdedelar bestridas av
landstingen och endast till en fjärdedel av
primärkommunerna. Härvid skall en
viss omflyttning äga rum av utgifterna
för fattigsjukvård och pensionstillägg
samt understöd.
Staten skall från landstingen och
från städerna utanför landsting
övertaga deras kostnad för fattigsjukvården
på de statliga sinnessjuk- och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:51:04 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1933/0088.html
