- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 52:a årg. 1933 /
86

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skolnyheter - Miss X: På tal om... - Annonser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



Ett hjälpmedel, som Ni icke kan

undvara vid undervisningen i

medborgarkunskap är

Sven Wikberg

Handledning vid
undervisningen i
medborgarkunskap

227 sidor. Kr. 5: 50, för skolor
och lärare kr. 4:40. (Norstedt)

»en ypperlig orientering av ämnet
allmänhet -. - en värdefull
uppslagsbok -.»
Gustaf Ekeberg i Skola och Samhälle.

»Denna handledning till
medborgar-kunskapen ger i koncentrerad form de
sakuppgifter, som falla inom ämnets
ram, här och där även anvisningar om
lämplig metod vid
kunskapsmeddelel-sen och hänvisningar till litteratur för
ytterligare studium. Detta är högst
förträffligt och torde komma till nytta ute
i skolorna.»

Vilh. Vide i Folkskollär. Tidn.

Svenska Bokförlaget


Anmälan om deltagande, åtföljd av
anmälningsavgift (2 kr. pr lag) insändes till
Skolidrottsförbundet, Strömsborg, Stockholm 1,
varifrån även fullständiga
tävlingsbestämmelser kostnadsfritt kunna erhållas.

Årsberättelse, inkommen till Svensk
Läraretidning:

Göteborgs allmänna folkskolestyrelses
berättelse
för läsåret 1931-1932. Av denna
berättelse framgår bl. a., att städans
undervisningsanstalter under läsåret utgjorts av dels
folkskolan och dess överbyggnader, dels ock
Göteborgs skolköksseminarium. Folkskolans
överbyggnader ha varit fördelade på f öl j an-le
linjer: folkskolans högre avdelning; högre
folkskolan med handelsundervisning, d:o med
husligt arbete, d:o med teknisk kurs; kom
munal mellanskola; fortsättnings- och
ersättningsskola. Beträffande folkskolans
lärarpersonal lägger man märke till att den vid
läsårets slut uppgick till 1,010. Vidare redogöres
tför den ersättning för naturaförmånerna
.lärarna erhållit, för lärarnas fortbildning
genom pedagogiska kurser och resestipendier,
varjämte flera reseberättelser eller utdrag uv
.sådana återgivas. Särskilda redogörelser
lämnas rörande bl. a. hjälpklasserna, klasser för
barn med hörsel- och talrubbningar, extra
klasser och begåvningslinjer, försök med
friare undervisning, skogsodling, undervisning i
sexuell hygien, skolbiblioteken och
skolbarnsträdgårdarna ävensom rörande anordningar
för fysisk fostran, gymnastik, lek och
idrott, simning. Beträffande anordningar för
hälsovård med tillhörande polikliniker lämnas
en ingående och särdeles intressant
framställning med fyra illustrationer. Slutligen
förekommer en ganska utförlig berättelse om
den nya Kungsladugårdsskolan, illustrerad
med 10 bilder: 5 exteriörer och 5
planritningar.

*



På tal om ...

Dagspress och veckopress är otvivelaktigt
en tillgång att räkna med som
undervisningsmateriell, visserligen mer eller mindre
försiktigt utnyttjad men knappast av någon lärare i
folkskolan helt obegagnad. »Tidningen som
hjälpmedel i modern undervisning» är en i
skoldebatter ofta sedd rubrik och i
skildringar av hur moderna undervisningsmetoder
praktiseras, intar tidningen ej sällan en
ganska betydande plats.

Enligt referat från en sigtunakurs för
inspektörer och överlärare förevisades där
kartor, på vilka länderna fått tillfälliga
knappnålsfästade bihang i form av tidningsurklipp
med notiser om aktuella händelser och typiska
företeelser. Från höstens intervjuer med
folkskolinspektörer erinras om ett uttalande, att
en lärare gör sig skyldig till försummad
kunskapsmeddelelse och försuttet tillfälle till etisk
påverkan, om man ej tar upp
tidningsspalternas dagshändelser och aktuella skildringar
till diskussion i klassen.

I fråga om veckopressen känner varje
folkskollärare Allers betydelse som kunskapskälla
och bildarkiv.

Troligt är, som sagt, att ingen lärare
kunnat undgå att på ett eller annat sätt använda
tidningen i undervisningens tjänst. Men det
är dessutom säkert, att varje lärare som
besitter de i seminariebetyget ej nämnda
färdigheterna »pedagogisk takt och sund
urskillning» med stor försiktighet nyttjar detta
moderna hjälpmedel på gott och ont.
Tidningsdrakarna spy tyvärr ut så mycket gift, att
det kanske ej vore ur vägen att ej endast tala
om undervisning genom tidningarna utan
också om undervisning om tidningarna.
Kunde man lära sina elever, hur de skola undgå
att bli tidningsförgiftade, hade man i
sanning lärt dem något ej blott för skolan utan
för livet.

Ett förslag har varit synligt under höstens
skoldebatter att göra tidningen ej till
tillfällig gäst i skolan utan till ersättare av
läroböcker. Förslaget vann ej bifall i lärarpressen.
Vare sig man avser ett månads-, vecko- eller
dagshäfte med avsnitt i skilda ämnen — eller
hur förslagsställaren tänkt sig skoltidningen
— verkar projektet något slarvigt och
äventyrligt för oss vanliga lärare, som från späda
år umgåtts med skolböcker med pärmar,
numrerade sidor och välkänt innehåll, försiktigt
moderniserat i andra upplagan. Signaturen
påminner sig i en fransk lärartidning ha sett
veckorecept för lektionerna i alla ämnen. Om
detta kan vara en lathund för läraren, torde
skolböcker i tidningsform öka både barnens
och lärarens arbetsbörda och även antalet
glömda läxor och borttappade ägodelar. Det
är svårt att tänka sig en skoltidning ens så
pass vördad såsom familjeklenod som en
skolbok.

I Ryssland, de djärva experimentens
förlovade land, har dagstidningen sin givna plats
som undervisningsmaterial vid sidan av
Sovjets skolböcker, vilka i utpräglad grad
behärskas av och återspegla femårsplanen. Fru
Eugenie Riwkin-Söderberg har i D. N. givit
några mycket intressanta skildringar av
Sovjets skolväsen. Som huvudrubrik har
tidningen satt »Färska tidningsartiklar —
undervisningsmaterial i de ryska småskolorna».
Artikeln handlar dock vida mer om skolböcker
än om tidningen i skolans tjänst.

»Undervisningsmaterialet i Sovjet är
aktuellt, ja dagsfärskt. Vid sidan om böckerna
tjäna tidningsartiklarna och statsdekreten
som lämpliga diskussionsämnen i skolorna,
varvid lärarna förklara deras innebörd ooh
mening för barnen. Jag har också vid
upprepade besök i de sovjetryska skolorna haft
tillfälle att se, hur sådant
undervisningsmaterial användes under lektionerna. Under en
kemilektion stod en lärare med gårdagens
tidning i handen och förklarade för barnen,
hur en rysk uppfinnare lyckats framställa en
kemisk produkt, som saknats i Sovjet, ur helt
andra ämnen än de vanliga och vilken
betydelse detta hade för rysk industri.»

Om man utbyter stats dekret mot
riksdagsbeslut, verkar ju detta ej så främmande för
oss. Förf. hade ej behövt resa till Ryssland
för att uppleva detta.

Däremot berättar hon i en föregående
artikel något överraskande, som förklarar varför
Sovjets högsta skolledning utan tvekan kan
påbjuda dagstidningen till skolbruk.
Dagstidningarna innehålla ej rafflande skildringar
av mord, stölder, förskingringar. De förmedla
ej skvaller om Sovjets ledare ooh deras fruar,
om skådespelare, filmcharmörer, charmöser
och boxare. De intervjua ej dansöser om deras
favoritpuder och fotografera <i>ej</I> nygifta
prinsessors underkläder. Eller rättare ej
bolsjevikministerfruars dito. Låter detta ej som en
saga? Finnes det verkligen dagstidningar, som
underlåta alla dessa kulturgärningar. Det
stod visst inte i artikeln, hur Rysslands
veckopress uppför sig! Törs man tro, att det kan.
existera veckojournaler utan här nämnda
ingredienser. Tanken svindlar.

Innan man sedan ger sig tidningsläseriet i
skolan i våld — t. o. m. dagstidningar enligt
detta recept — bör man nog ta sig en
funderare på barnet och det aktuella. I ett
radiouttalande om vad barn lånar och läser i
Stockholms stadsbibliotek nämndes först
indianböcker, sedan historiska böcker och därefter
som trea flygarböcker. Det var riktigt
vilsamt att höra, att våra moderna ungar inte
äro så värst aktuella av sig.

Miss X.


Förbrukningsmateriellen

erhålles fördelaktigt
och snabbt från

Svenska Skolmateriel Ab.
GevaIia, Gävle.

Priskurant sändes omg. på begäran.

Infordra offert å
Skolbänkar, Drlcksapparater,
förbrukningsmateriell m. m. från

SKOLFÖRLAGET — Gävle.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:51:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1933/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free