Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 5. (2666) 1 februari 1933 - Ture Ericsson: Några intryck från Hollands skolor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nr 5. (2666) Stockholm, 1 februari 1933 52:a årg.
Några intryck från Hollands skolor.
Då jag i somras skulle resa till Holland för att där, täck
vare ett statsstipendium, studera skolor, undrade många,
varför jag egentligen valt det landet. Frågor i stil med »Kan
något gott komma från Nasaret 1» voro rätt vanliga. Det tycks
var"a ganska okänt i
Sverige, att Holland
bl. a. bjuder det bästa
studiematerialet i
Europa, när man vill
studera Montessorimeto-dens tillämpning på
folkskolstadiet. Det är
nämligen så, att intet
land har i samma
utsträckning genomfört
denna metod ända upp
till 13-årsåldern och
ännu mindre grundat
läroverk, byggda på
den, vilket man
emellertid har i
Amsterdam. Det var också
dessa förhållanden,
som utgjorde
huvudändamålet för mitt
studium. Emellertid
bjuder den holländska
folkskolan många intressanta saker även för den, som icke har
sådana specialintressen, och Svensk Läraretidnings redaktör
har bett mig här redogöra för tre av dessa, nämligen
lärarutbildningen, kristendomsundervisningen och landsbygdens
skolväsen. Jag vill emellertid förutskicka, att min redogörelse
icke kan bli så fullständig, som Önskvärt vore, då dessa saker
för mig kommo först i andra hand. För den, som efter
genomläsningen av denna artikel händelsevis skulle bli intresserad
för att veta mer om Hollands skolor, vill jag rekommendera
Interiör från en romersk katolsk skola vid Medemblik i Nordholland.
(T. h. materiell för den allmänt använda Hoogeveenska ordbildmetoden.)
Vries’ uppsats i »Skolväsendet i tio länder». Först några ord
om de holländska skolornas organisation.
Skolplikten är sjuårig, oclj. skolåldern börjar vid sex år.
Läsåret omfattar c:a 10 läsmånader. Skoldagen börjar kl. 9
och läsningen fortgår
till kl. 12 med endast
en kvarts timmes rast.
Därefter kommer en
middagsrast på 2
timmar, och sedan läser
man från kl. 2 till kl.
4 utan rast. Det är
sålunda tydligt, att man
får en oerhört mycket
längre lästid än i våra
vanliga skolor. Det för
Holland säregna
draget i
skolorganisationen är splittringen i
»openbare» och
»bij-zondere» skolor, d. v.
s. i av staten och av
privata anordnade.
Denna splittring leder
sitt ursprung ända
från Napoleons
erövring av Holland. Då
skildes stat och kyrka åt, varför religionsundervisningen togs
bort ur de statliga skolorna. Föräldrar, som önskade sådan
undervisning för sina barn, började då grunda särskilda
skolor, vilka från början ej hade något som helst understöd av
staten. Så småningom ha de emellertid lyckats kämpa sig
fram till full likställighet med de statliga, och från år 1920
ha alla skolor samma statsunderstöd.
Efter denna bestämmelses ikraftträdande ha
»bijzondere»-skolor gått oerhört framåt och hota nu att alldeles överflygla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
