Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 5. (2666) 1 februari 1933 - Ture Ericsson: Några intryck från Hollands skolor - Skolradioprogrammet - Högre folkskolornas lärarförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hans pedagogiska livaktighet hade
tydligen smittat dem av hans lärare, som vi
besökte, och även om undervisningens
yttre anordning i stort sett var den
gamla, förekommo en hel rad
smådrag, som visade, att man i dessa
skolor verkligen ville komma ifrån slentrian
och sömnaktighet och få liv och lust i
arbetet. Dock var det väl, helt naturligt,
endast de bästa skolorna, som han visade
mig.
Hans intresse för skolorna hade även
burit frukt däri, att skolbyggnaderna
inom hans område i allmänhet voro
synnerligen goda, många alldeles
nyuppförda. På den stora utställningen »Moeder
en Kind» i Amsterdam, som hölls under
mitt besök i Holland, fanns även ett par
rum från en idealskola för
landsbygden. Det upplystes, att just sådana
skulle inredas i en skola, som under
sommaren byggdes inom dr van
Meete-rens inspektionsområde, och efter vad
jag såg, fanns redan förut åtskilliga
sådana där, alla synnerligen trevliga och
väl inredda.
Allmänna omdömen.
Jag har efter min hemkomst ofta mött
frågan: »Stå de holländska skolorna
högre eller lägre än de svenska?»
Att utan vidare ge ett svar på den
frågan är omöjligt. Vad först kurserna
beträffar borde naturligtvis på grund
av den längre lästiden i en holländsk
skola mer kunna medhinnas. Så var dock
i allmänhet ej fallet, beroende på att
arbetet föreföll att aldrig vara så
forcerat, som ofta i Sverige är fallet. Det
gick mer i den holländska
nationalandans tecken, sävligt men säkert.
Hemarbete förekom i ytterst liten
utsträckning. Därför medhanns trots allt icke
så mycket, som det större timantalet
kunde antyda. Frånsett räkning torde
man kunna säga, att i fråga om
kurser de holländska skolorna stå på
ungefär samma nivå som de svenska, ehuru
de ha en fördel däri, att de kunna ta
arbetet i ett för barnens hälsa och
kun-skapstillägnandets fasthet lämpligare
tempo än våra. Den sjuåriga skolplikten
utan motsvarande utökade kurser står
här som ett efterföljansvärt exempel .-
som dock väl aldrig kommer att i vårt
land kunna realiseras, trots all den
klagan över barnens hemarbete, som
emellanåt presteras i tidningarna och som
nog i vissa fall kan vara berättigad. -
Våra terminer förefalla dock ’betydligt
mycket lämpligare för barnen än de
holländska med deras mycket korta fritid
och långa sommarläsning.
Blir det tal om undervisningsmetoder,
är svaret ej heller lätt att utan vidare
avgiva. Den gamla undervisningen är
naturligtvis i båda länderna den
förhärskande, ehuru jag skulle vilja säga,
att den i Sverige är långt me’r påverkad
av friare metoder än i Holland.
Beträffande dessa nyare metoder är det att
märka, att man - för att låna ett slag-
ord från Köpenhamnsmötet i fjol - i
Holland har försöksskolor men i
Sverige försök i skolorna. Detta gör, att
de mer eller mindre renodlade nyare
metoderna i Holland göra mer »väsen»
av sig än hos oss, där de omärkligt
smyga sig in. Särskilt gäller detta
Montessori. Mot de 80 holländska
Montessori-skolorna kunna vi väl numera icke
sätta upp en enda, som helt förtjänar
detta namn. Holland däremot står, som i
början antyddes, främst i Europa,
åtminstone relativt, i förhållande till
landets storlek, och i en del hänseenden
även absolut. Även av
Montessoriskolor-na funnos olika typer, och om jag här
på ett par rader skall sammantränga
mina intryck av Montessorimetodens
tillämpning på folkskolstadiet i
Holland, få’r jag säga, att i de skolor, där
Läraren var verkligt dugande och där
metoden tillämpades med en viss
urskill-ning, blev resultaten utmärkta, och där
skapades en atmosfär av hemtrevnad,
arbetsro och arbetslust, som man i andra
skolor aldrig kände. Å andra sidan
lämnar nog metoden större möjligheter till
missbruk än de flesta andra.
Även Daltonmetoden har nått en
tämligen stor spridning i Holland, dock
mest i högre skolor. Däremot har man
icke alls kommit så långt som hos oss,
då det gäller att inom den vanliga
skolans ram tillämpa olika tankar ur nyare
metoder. Jag tänker då särskilt på våra
båda poler f or nyare arbetssätt,
Hälsingborg och Lidingö (i viss mån även
Stockholm och Göteborg), samt den
inriktning mot individuellt arbetssätt, som
i tusentals skolor givits av
Sjöholm-Goes samt Helger-Hörberg-Stålmarcks
arbetsböcker. Mig synes, att detta sätt
är av långt större betydelse än att -
såsom i Holland skett - inrätta
försöksskolor, vilka aldrig i den utsträckning,
som i vårt land skett, kunna genomsyra
hela folkskolan, utan som just genom
sin karaktär av försöksskolor måste stå
mera isolerade.
Ture Ericsson.
Skolradioprogrammet
för tiden den 1-8 februari 1933.
Onsdagen den l fe~br. kl. l: Härjedalen. Av
skriftställaren Torsten Boberg. Se häftet n:r
22.
Fredagen den 3 febr. kl. l: Skolkonsert.
Johan Sebastian .Bach. Inled.-ord av Julius Rabe.
Måndagen den 6 febr. kl. l: ’Staden Babel
på den babyloniska fångenskapens tid. Av
professor Axel Moberg. Se bilderna i häftet n:r
22.
Tisdagen den 7 febr. kl. 2,45: Munchen.
Vortrag von Dr. Erich Bur ger. Se häftet n:r
23.
Onsdagen den 8 febr. kl. l: Sicilien, den
stora eld-ön i Medelhavet. Av Alma
Velander-Philip. Se häftet n:r 22.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
