Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 6. (2667) 8 februari 1933 - Folkskolans förstatligande - Praktiska realskolor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 6
SVENSK LARA RE TID N I N G
125
En enbart formell överarbetning av
lönereglementet synes omöjlig att
genomföra. En reell prövning av
lönefrågan måste ske i detta
sammanhang. Huruvida tiden nu kan
synas lämplig härför, måste sägas
vara tvivelaktigt, vare sig frågan
betraktas från statsmakternas
synvinkel eller från lärarkårens.
En annan detalj, som lärarkåren
har all anledning att observera, är
beredningens uttalande om
lärarbostäderna. Dessa skola övertagas
av staten. Därefter behöves enligt
beredningens uppfattning inte
längre de nuvarande detaljerade
föreskrifterna i fråga om
boställsordningen. Med andra ord:
boställsordningen kan ställas på
avskrivning. Därest icke läraren i
framtiden skulle kunna åläggas att bebo
en av staten tillhandahållen
tjänstebostad, vore härom ur principiell
synpunkt kanske inte så mycket att
säga. Stora praktiska olägenheter
skulle dock uppstå på landsbygden.
Men om - som vi anse sannolikt,
ehuru beredningen därom intet
sagt - läraren kan påtvingas en
tjänstebostad, måste vissa
garantier finnas rörande denna bostad.
Det gäller nämligen icke endast de
bostäder staten till äventyrs
uppför (dessa få förutsättas fylla
minimikraven), utan också de
bristfälliga bostäder staten får
övertaga. Boställsordningen
avskaffande skulle göra läraren rättslös och
skapa godtyckligt förfaringssätt.
Bland de väntade men däremot
långt ifrån välkomna nyheterna i
förslaget märkes -skyldigheten för
lärare att underkasta sig
förflyttning inom en skolkrets.
Motsvarande bestämmelser finnas som
bekant för alla statstjänstemän. För
lärare bli tvångsförflyttningar mer
upprörande, då de ju kunna
innebära, att en lärarfamilj med barn
i skolåldern från en <stad
deporteras ut i en ensligt belägen
landsskola, långväga från
järnvägsstation. Man må hoppas, att genom
en frivillig förflyttning cirkulation
inom kåren sker i sådan
utsträckning, att tvångsåtgärder bli
onödiga att tillgripa.
Om förslaget alltså i vissa
avseenden kan utsättas för kritiska
anmärkningar, så skall också villigt
erkännas, att det i andra delar har
Praktiska realskolor.
Skolöverstyrelsens handläggning
av frågan om inrättandet av
praktiska realskolor har väckt en
berättigad förvåning i pressen. Ännu
den 24 april 1931 hade
överstyrelsen tillstyrkt ett förslag om
praktiska reallinjer. Dessa syftade som
bekant bland annat till att leda
över -strömmen av för
teoretiska studier mindre lämpade
elever till skolor med praktisk
betoning. Biksdagen begärde i samband
med 1927 års skolreform
inrättandet av dylika praktiska realskolor,
skolöverstyrelse och
kommerskollegium förordade vissa
försöksanordningar, men hr Stadener
framlade icke någon proposition i
ärendet.
Hr Oscar Olsson, som visat ett
lidelsefullt intresse för de
praktiska realskolorna, motionerade då.
Eiksdagen begärde i skrivelse till
k. m:t proposition till i år.
överstyrelsen anbefalldes med
anledning härav redan i början av maj
1932 att fore l november s. å.
inkomma med förslag. Först i slutet
av januari 1933 var överstyrelsen
färdig med sin skrivelse. Denna
innebär en markant omsvängning
från den ståndpunkt ämbetsverket
betydande förtjänster. Ett
förstatligande av skolväsendet möjliggör
en centralisering av folkskolan. De
mindre skolorna kunna försvinna,
folkskolorna förläggas mera
centralt och skolskjutsarna
effektivare utnyttjas. Härigenom böra
avsevärda besparingar kunna göras.
Vidare skulle tvister mellan lärare
och kommuner kunna upphöra och
därigenom ett mångenstädes
förekommande irritationsmoment i
skolans arbete försvinna. Det
framlagda förslaget erbjuder som synes
både fördelar och nackdelar. Det
gäller att väga dem mot varandra.
Frågan är en av de
betydelsefullaste skolfrågor, som på årtionden
varit bragta under statsmakternas
prövning. Det är därför av vikt, att
skatteutjämningsberedningens
betänkande, som nu går på remiss
till myndigheter, kommuner och
lärarorganisationer, blir så
grundligt och allsidigt belyst som
möjligt.
intog 1931. Av de reservationer,
som åtfölja överstyrelsens
yttrande, tilldrar sig hr W. Björcks det
största intresset. Vi hänvisa till
det referat, som återfinnes på
annan plats i dagens tidning.
För egen del nöja vi oss för
dagen med att instämma i de
synpunkter, vilka framförts på
ledareavdelningen i
Stockholms-Tidningen. Sedan tidningen betonat, att
överstyrelsens majoritet icke
kunnat framlägga några övertygande
skäl för sin ståndpunkt, skriver
den:
Nu göres gällande, att införandet av
en praktisk realexamen skulle medföra
stegrad lärjungetillströmning och ökad
benägenhet att gå kvar i skolan till
examens avläggande, d. v. s. just vad
alla .- ej minst överstyrelsen själv för
halvtannat år sedan - avsett med
reformen. Men denna möjlighet anföres
nu som skäl till allvarliga
betänkligheter av statsfinansiell art, emedan
den kunde få till följd ett ökat antal
parallellavdelningar i den högsta
klassen och därmed stegrat anslagskrav.
I verkligheten lär det emellertid
förhålla sig så, att samtliga dessa skolor
i enlighet med överstyrelsens eget
beslut nyligen omorganiserats oeh att
nämnda ökning därför oavsett
reformen ändock ovillkorligen måste inträda,
såvida överstyrelsen ej menar, att
redan intagna lärjungar helt enkelt skola
avvisas från skolorna l å 2 år fore
den på fyra år planlagda skolkursens
slut.
För den i skolpolitikens irrgångar
och detaljer oinvigde förefaller
emellertid hela tankegången svårbegriplig.
Bland vår tids svåra sociala
sjukdomar är ungdomsarbetslösheten en av de
värsta. Med stora kostnader
anordnas för de oförskyllt arbetslösa
ungdomarna kurser, ofta rent
allmänbild-dande och utan annat mål än
uppehållandet av de ungas moraliska mod.
Ingen söker heller göra gällande, att
resultaten av denna kursverksamhet,
mätt i bibragta kunskaper och ökad
förvärvsduglighet, stå i "rimlig
proportion till de nedlagda kostnaderna.
Man måste fråga sig, om det under
sådana förhållanden kan vara befogat
att ange statsfinansiella
betänkligheter som skäl för ett förslag att söka
i förtid tvinga ut på arbetsmarknaden
även de ungdomar, som ofta med stora
uppoffringar söka genom
deltagande i välordnad skolundervisning göra
sig så väl skickade som möjligt för
kampen i förvärvslivet. Det viktigaste
i dagens statsfinansiella situation är
icke att varje enkilt ämbetsverk kan
peka på någon enstaka punkt och
säga: se hur sparsamma vi äro. Vad
det gäller är däremot, att de of rån-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
