Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 7. (2668) 15 februari 1933 - Helge Granfelt: Jämförelser mellan den 4-åriga och den 5-åriga realskolan - Skolhusinvigning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
^..................^.........................................^.^.ii^MMMf^^y^ >^BM^T^TX>>?lfIIIIBIIillllllll*"IIIIIBIII*IIIIB^^
Nr 7 SVENSK LÄRARETIDNING 149
Ta6 ^.
vt
28
vt
29
vt
30
vt
31
vt
32
goss.
flick.
goss.
flick.
goss.
flick.
goss.
flick.
goss.
flick.
l4 ......
7
10-17
9
9 = 18
15
16 - 31
21
15 - 36
35
29 - 64
l5 ....... .....
12
23 = 35
48
24 = 72
45
36 = 71
45
27 = ?2
Tab. B.
ht
1928
ht ]
L929
ht
1930
ht
1931
ht 1
932
land
stad
land
stad
land
stad
land
stad
land
stad
1* ............
7
10
10
8
14
17
18
18
33
31
l5 ............
4
31
9
63
17
54
11
61
många i förhållande till flickorna
berodde dels på att rätt många flickor, då de
nu för första gången hade rätt att
inträda vid läroverken, kommo från
elementarläroverket för flickor till l4 vid
h. a. läroverket. Under de två senaste
åren ha de sökande endast kommit från
den 6-åriga folkskolan. Förhållandet
mellan antalet intagna gossar och
flickor i l5 har - bortsett från första
in-prövningsåret - varit som 2:1, d. v. s.
ungefär % ha varit flickor. En del
föräldrar - detta gäller framför allt
stadsbor - ha föredragit att ha sina flickor i
flickskolan, en del ha låtit dem gå i
fortsättningsskolan. Många föräldrar, och
särskilt de, som ha pojkar, resonera
emellertid som så, att om barnen nu i
alla fall skola gå i fortsättningsskola
eller gå sysslolösa ett par år, så är det
bättre att ha dem i läroverket och
eventuellt låta dem taga realexamen. Ökade
kunskaper kunna de alltid ha nytta av,
och de flesta fäder och mödrar vilja ju,
att deras barn skola vara så väl rustade
som möjligt för att hävda sig i den allt
hårdare kampen för tillvaron. Efter
genomgången 6-årig folkskola söker alltså
denna kategori in i den 4-åriga
realskolan.
Men även om viljan finns, är det ej
säkert att för landsbygdens barn de
ekonomiska resurserna tillåta högre studier.
Hur fördela sig då de intagna på stad
och langdsbygd? Antalet intagna
framgår av Tab. B. här ovan.
Medan i stort sett ungefär hälften av
de intagna i l4 varit från landsbygden,
ha i l5 endast 1/7 varit från
landsbygden. Om alltså en indragning av en
klassavdelning i l4 på grund av de
dåliga statsfinanserna skulle ske, skulle
denna indragning i huvudsak gå ut över
den i studieavseende redan förut
missgynnade landsbygden. Att många
föräldrar med stora uppoffringar sända
sina barn till staden framgår icke
minst av ansökningar om nedsättning
eller befrielse från terminsavgift.
Målsmännen till eleverna i den 4-åriga
realskolan ha i genomsnitt i ekonomiskt
avseende sämre ställt än målsmännen till
eleverna i l5.
När nu den 4-åriga realskolan visar
en så påtaglig ökning i elevantalet -
större än i den 5-åriga realskolan - kan
man fråga sig, om gallringen vid
inpröv-ningen verkligen varit tillräckligt
effektiv. En sådan fråga besvaras lättast
genom att undersöka kvarsittningen efter
första året. Kvarsittningen har varit:
ht 1929
ht 1930
ht 1931
ht 1932
l4 ......
0
3
0
5
l5 ......
-
0
4
4
Kvarsittningen, som i båda
skolformerna varit relativt blygsam, är
sålunda ungefär densamma i l5 och l4.
Gallringen vid inprövningen synes ha varit
tillräckligt effektiv till båda
skolformerna. Den första årgången elever från den
4-åriga realskolan avlade vt 1932
realexamen vid Umeå h. a. läroverk. Ingen
underkändes.
Otvivelaktigt är dock, att eleverna i
den 4-åriga realskolan för att kunna nå
tillfredsställande resultat måste arbeta
mer än i den 5-åriga realskolan. Det
främsta skälet härtill är som bekant att
söka i den omständigheten, att i den
4-åriga realskolan läses under de tre
första åren ett nytt främmande språk i
varje klass (tyska, engelska, franska),
medan i den 5-åriga realskolan
språkundervisningen i de tre främmande
språken fördelas på fyra år.
Den pressande skolformen
tillsammans med de för fattiga föräldrar
kännbara ekonomiska uppoffringarna (med
inackordering m. m.) göra, att eleverna
från landsbygden i den 4-åriga
realskolan mer än i den 5-åriga icke fortsätta i
gymnasiet med studentexamen som mål
utan vilja avsluta sina studier med
realexamen. Eleverna från staden i den
4-åriga realskolan äro i allmänhet helt
inställda på att avsluta sina studier med
realexamen. Bland de senare finnas
nämligen många för studier föga
begåvade men energiska och skötsamma
elever, som efter att ha blivit avvisade
från den 5-åriga realskolan (godkända
men avvisade på grund av platsbrist
eller icke-godkända) lyckats komma in i
den 4-åriga realskolan. En kombination
av de två skolformerna ger sålunda den
uppväxande ungdomen större möjlighe-
ter än förut att få sitt bildningsbehov
tillfredsställt.
Den ekonomiska fördelen för
landsbygdsbarn att gå i den 4-åriga
realskolan (i st. f. den 5-åriga) liar tydligen
av målsmännen ansetts helt uppväga
den pedagogiska nackdelen. I ett sådant
län som Västerbottens, där avståndet
till städerna, som f. ö. äro endast två
och relativt små, äro mycket stora, är
därför en 4-årig realskola väl motiverad.
Skolhusinvigning.
Vallkärra församling hade nyligen
mött mangrant upp för att fira
invigningen av det nya skolhuset, som
nu står färdigt att taga emot sina
alumner. Invigningshögtidligheten
ägde nämligen rum i kyrkan, som var
fylld till sista plats, av både gamla och
unga, när kantorn intonerade
ingångspsalmen. Så trädde församlingens
kyrkoherde Henrik Samuelsson upp på
predikstolen och hälsade alla hjärtligt
välkomna. Särskilt vände han sig till
folk-skolinspektören Th. Brandt och vidare
till alla dem, som haft med bygget att
göra. Varmt och innerligt talade så
kyrkoherden om förhållandet mellan
kyrka och skola. Han uppehöll sig i
fortsättningen vid byggets tillkomst och
omnämnde, att det var den 25 oktober
1931 som beslut fattades om den nya
skolan. Sedan ett statligt lån beviljats,
kunde bygget sättas i.gång i maj i år.
Allt har gått efter beräkning, men så
har också, som kyrkoherden sade,
församlingsansvaret varit den grund, på
vilken [bygget rests, och som skolrådet
såväl som byggherrarna, varit besjälade
av. Efter några varmhjärtade ord till
barnen förklarade till sist kyrkoherden
skolhuset invigt och nedkallade Guds
välsignelse över det och det arbete, som
skall bedrivas inom dess murar.
Efter kyrkoherde Samuelssons tal
sjöng en skolbarnskör en sång, och
högtidligheten avslutades med en psalm.
Från kyrkan tågade därefter
menigheten i samlad trupp till den nya skolan,
som togs i skärskådande.
Den nya byggnaden inrymmer i
källarvåningen skolkök och badrum m. m.
Första våningen upptages av ett par
lärosalar, medan i andra våningen inretts
en präktig gymnastiksal jämte
ytterligare en lärosal. Inalles är det alltså tre
lärosalar och gymnastiksal samt skolkök
och badrum.
Kostnaderna för tomtköp, bygge,
värme- och sanitära ledningar samt
belysning uppgå till sammanlagt 58.000 kr.,
däri då även .inbegripna 5,000 kr. för
anläggande av värmeledning även i
gamla skolan. Arkitekt för bygget har
varit hr Sante Johansson i Staffanstorp.
Under visningen av bygget
begagnade folkskolinspektör Brandt tillfället att
säga några ord om den lyckliga lösning,
som skolhusfrågan fått i Vallkärra.
Efteråt samlades alla till en kopp
kaffe med dopp i skolköket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
