Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 7. (2668) 15 februari 1933 - Miss X: På tal om... - Lediga tjänster - Tillsatta tjänster - Personliga bemärkelsedagar - Augusta Ödberg - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr .7
Då katekesstriden huvudsakligen är
lokaliserad till sydvästra Sverige ’borde det vara
omöjligt för en folkpsykolog att leta reda på
företeelsens rottrådar i folksjälens djupaste
schakt. Moderna psykologer lösa genom
diagnos andliga komplex. Metoden kunde
måhända med fördel användas i fråga om Starrkärrs
folkskolestyrelse, vilkens gåta säkerligen ej
löses enbart genom förklaringen om efterbli-,
venhet, lika litet som Laukerfallet enbart
bottnar i norrlandsbolsjevism.
Det motiv för katekesplugg, som ligger i
pietet för hävdvunnet och i rädsla för
nyorientering, kan man respektera. Men klippets
motivering för extra katékesläsning -
frivillig på papperet men obligatorisk i
verkligheten - blottar en bakgrund för
skolstyrelsens beslut så skrämmande mörk, att man ej
längre kan respektera!
Det tycks ej vara menat så, som signaturen
trott meningen vara: katekesläsningen skall
ge religiös och moralisk ryggrad åt allt det
goda som hör till samhällslivets utveckling
såsom tandvård, Skolbad, folkbibliotek,
föreläsningsverksamhet, förbättrad bostadshygien
m. m. Det sägs här ut rent och högt, att allt
detta, som vi andra lutheraner räkna till
Guds goda gåvor, och som vi tänka på, när vi
tacka för vårt dagliga bröd, allt detta står
Starrkärrs intresse fjärran. Man menar visst
t. o. m., att det borde stå varje lutherans
intresse fjärran. Med stöd av Luthers egna
skrifter och av hans flera hundra och en
uttolkares ord kan man våga påstå, att
(Starr-kärr är mer lutherskt än Luther själv. Hans
mentalitet förefaller att ha varit sådan, att
han skulle ha intresserat sig mycket för
tandvård och folkbibliotek om hans livstid infallit
under vårt kulturskede.
Katekesvännerna i Älvsborgs län ha
ingenting emot att utvecklingen av hälsovård och
folkbildning vrides baklänges till Luthers
1500-tal. Huvudsatsen är att barnen av 1933
plugga lärosatser, som på 1500-talet skrevos
till de vuxnas ledning.
Det klingar ur detta skolstyrelseuttalande
fram en ton av kulturnät, som man knappt
väntat sig höra från personer, som åtagit sig
styret för en kulturinstitution, - som ju
folkskolan i all anspråkslöshet är.
Uttalandet är också föga logiskt. Endera
borde de, som nöja sig med 1919 års
bestämmelser om ’kristendomsundervisning, betala
för utökad sådan men ej låta sina barn
ta del av merundervisningen, liksom de,
vilka ej intressera sig för civilisationens
hygieniska välsignelser, ej borde betala härtill och
naturligtvis ej nyttja dem. Eller också skulle
kåda parterna visserligen lojalt ’betala för det,
som ej ligger deras hjärta nära, men ej
begagna sig härav. Det vore måhända något av
tragikomik över ett dylikt pelarhelgons bojkott
av hygien och kultur, men på samma gång
vore det något storstilat med en principiell
tandlöshet. Om det vore något av
evangeliskluthersk anda däri, det lämnas därhän.
Miss X.
Lediga tjänster.
Vid kyrka och skola.
Barsebäck, Mim., skoll.-, kl.-,
kyrkosång.-o. org.-tj., 42 d. fr. 3 febr., adr. Barseläcksly.
Öja, Gtl., skoll., kl.- o. org.-tj., senast 20
mars, adr. Burgsvik.
Fågelfors, Klobo, Kim, skoll.-, kl.- o.
org.-tj., 42 d. fr. 8 febr., adr. Fågelfors.
Vid kyrka.
Frostviken, Jmt., kl.- o. org.-tj., 60 d. fr.
2 febr., adr. Gäddede.
Vid folkskola.
A innebära d, iBleckviken, <Skb.,
lärarinne-tj., 42 d. fr. 2 febr., adr. Gtdlspång.
Halmstad, en mani., två kvinnl. t j., 42 d.
fr. 3 febr., adr. Halmstad.
Tröiiö, Gvlb., 4,2 d. fr. 3 febr., adr.
Trönö-dal.
Fellingsbro, Oppboga, örb., mani. t j., 42 d.
fr. 4 febr., adr. Fellingsbro.
Skellefteå landsf., tre tj., 42 d. fr. 4 febr.,
adr. Skellefteå.
N. Åkarp, Bjärnum, Krst., mani. t j., 4i2 d.
fr. 6 febr., adr. Bjärnum.
Näshulta, Haneberg, Sdm., 42 d. fr. 10
febr., adr. Hedensö.
Vid småskola.
Vänga, Älb., 42 d. fr. 2 febr., adr.
Myrekulla.
Troili), Gvlb., 42 d. fr. 3 febr., adr.
Trönö-dal.
Håle, Skb., fore 24 mars, adr. Sjuberga.
Tillsatta tjänster.
Till ord. lärare Tid folkskola: vid
Hälle-berga i Gumlösa, Krst., ’Elsie Henricsson,
Kalmar.
Till e. o. lärare vid folkskola: vid
03or-vidsmåla i Ary d, OBlk., Robert (Larsson,
därstädes.
Till Tik. lärare Tid folkskola: vid
iSver-kesta i Fellingsbro, ’Örb., Ture »Brann,
Årskogen; vid Lindas i Öljehult, Blk., Tyra
>Sten-holm, Öljehult; vid Tullgarn i Hölö, Sam.,
Disa Hellsten, Sundbyberg; vid ’Skillinge i Ö.
Hoby, Krst., Erik Risberg, Landskrona; vid
överum i Lofta, Kim., Jolin Harling,
Kristinehamn; i Try serum, Kim., Carl Wennerlund,
Trosa.
Till Tik. lärare Tid småskola: i
Stenbrohult, Krb., Märtha Fries, Tångarna; i Ystad
Elsa Wallin därstädes; vid Arröd i Ö.
Salle-rup, Mim., (Svea Andersson, Huaröd.
Personliga
bemärkelsedagar.
Augusta Ödberg.
Femtio år fyllde den 2 ’februari lärarinnan
fröken Augusta Ödberg vid Tannflo skola i
Resele.
Född i Härnösand utexaminerades hon år
1907 från småskollärarinneseminariet
därstädes och fick sin första befattning som
lärarinna vid en mindre folkskola inom Anundsjö
församling, flyttande mellan två avlägsna byar,
’Stavarn och Åbosjö. Sedan hon under 7*/2 års
tid arbetat där under tämligen primitiva
förhållanden sökte och erhöll hon plats i Resele,
där hon under de senaste 18 åren tjänstgjort
’först vid mindre folkskolan i Mo och sedan vid
Tannflo skola.
Under den tid fröken -Ödberg tjänstgjort
inom Resele har hon där med aldrig svikande
plikttrohet nedlagt ett mycket gott arbete och
därigenom blivit varmt uppskattad av såväl
sina elever som deras föräldrar. Genom sitt
h j ärtegoda, försynta väsen är hon också av
kamrater och vänner mycket värderad och
omtyckt.
för
Vårt språk
’övnings- och lärobok i svensk
språk-och stillära för folk- och fortsättnings-
skolan.
Av Ragnar Bergh, folkskolinspektör.
Större uppl. 3:e uppl. Haft. il: 25,
inb. 1:60.
Förk. uppl. Haft. 80 öre, inb. l kr.
Man har en stark känsla av att
boken ej bara presenterar en
försöksmetod, utan här ha vi metoden, som
borde få vara den närmaste framtidens.
Svensk Läraretidning.
Folkskolans övningsbok
i modersmålet
Av Verner Ulén, seminarierektor, och
Karl Rydén, skolföreståndare.
Första delen, årsk. III - IV. 4:e uppl.
Pris 76 öre. Andra delen, årsk. V - VI.
3 :e uppl. Pris 75 öre. Tredje delen,
årsk. VII och fortsättningsskolan. Pris
,75 öre.
Denna övningsbok har flera
förtjänster och är väl värd att
uppmärksammas. De olika övningarna äro strängt
progressivt ordnade och väl valda.
Axel Fr. Öbg i Sv. Läraretidning.
Språklära för folk- och
fortsättningsskolor
Av K. G. Nordin, folkskollärare.
Pris 50 öre.
Den är redig och enkel men ändå
lättfattlig.
L. J. Mårtensson i Folkskoll. Tidn.
Svenska språkövningar
Av Conrad Schwalbe, folkskollärare.
Första delen (,2:a - 4:e skolåren) 3: e
uppl. Pris 65 öre. Andra delen (5:e
- 7:e skolåren) 3:e uppl. Pris l kr.
Tredje delen. Uppsatsövningar i folk-
skolan. 2:a uppl. Pris 50 öre.
Förf. har en mångårig erfarenhet
bakom sig som lärare, och det mesta,
av vad som här bjudes, har framväxt
under det dagliga arbetet i skolan.
Edvin Aspling i Folksk. Vän.
Svensk
rättskrivningslära
Av Conrad Schwalbe.
Pris 65 öre.
Arbetet vittnar om stor erfarenhet
och god pedagogisk blick.
Tidning för Sveriges läroverk.
En bok för ungdomsskolor.
Lärobok i modersmålet
till skolungdomens tjänst och för
självstudium.
Av Verner Vien, seminarieförest., och
Karl Rydén, skolförest.
3:e uppl. Pris kart. 2 kr.
Man har grundade skäl att förutspå,
att arbetet skall få en vidsträckt
användning.
Svensk Läraretidning.
Skolor och lärare erhålla ett provex.
direkt från förläget mot 50 °/o rabatt.
Lindblads Förtag, Uppsala.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
