Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 9. (2670) 1 mars 1933 - Miss X: På tal om... - Lediga tjänster - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
S VE N S K LÄRARETIDNING
Nr 9
Uppgifter för
E l e vi a b o ra t i o m e r; i
naturkunnighet.:
(värmelära"och kemi)
för folkskolans femte klass
av Ernst Lizell
s= Pressuttalanden:
»Låt mig säga det genast, att boken är bra. Alla ha vi väl gjort flertalet här
förekommande experiment. Men likaväl är det roligt och stimulerande att läsa
igenom dessa sidor. Ty här möta oss kursmomenten i en klar och mönstergill ordning,
väl genomtänkta och sorterade.
Boken kan på det varmaste rekommenderas. Den är själv frukten av ett redligt
arbete bland eleverna, en god exponent for det goda, sunda och trogna arbete, som
utföres inom den svenska folkskolan. Det är att hoppas, att många elever måtte få
förmånen att arbeta efter denna handledning.»
Max Glanzelius i Svensk Läraretidning.
»Enligt min mening göra de (frågorna) framställningen så fullständig, att särskild
lärobok blir obehövlig - - - .
Materieilen är i allmänhet lätt att anskaffa till billigt pris. Med hänsyn till
innehållet är boken en bland de allra bastå.»
L. J. Mårtensson i Folksk. Tidning.
»Uppgifterna komma att utgöra en god ledning vid i undervisningsplanen för
kursen i värmelära och kemi anbefallda lärjungeförsök. De komma att i väsentlig
grad underlätta arbetet med dessa för både lärare och elever och ge åt
undervisningen i värmelära och kemi en praktisk inriktning. De böra finna vägen till våra
femteklasser och komma till snar användning.» Lärarinneförbundet.
\Pris 75 öre. Provex. halva priset.
MAGN+ BERGVALLS FÖRLAGt STOCKHOLM*
11!!!!!!:!!!!!!!!!!!!!!’,:!::!!!!
i
»Den enklaste domstolsregel säger, att man
skall höra båda parterna i ett mål. När det
gäller hemmens ställning mot skolan, barnens
anklagelser mot läraren, gälla inga
gentle-mannaregler överhuvudtaget. Det finns inte
en skolhistoria så dum, att den inte går i
nästan vem som helst, och att de inte alltid
kunna vara så kvicka bör framgå av att varje
«kolrjojke är inte så särskilt kvick, men varje
skolpojke får ett auditorium; när det gäller
att berätta om än aldrig så osmakliga
bravader mot lärare. Det är klart, att det kan vara
Och i många fall är uttryck för barnslighet
eller ungdomlig galghumor, men i många fall
är det det inte utan, att det tangerar en gräns,
där man tycker vettiga vuxna personer borde
säga stopp.»
Orden äro tydligen riktade till målsmännen
för elever vid privata skolor och vid högre
allm, läroverk. Men de passa också in på
folkskolans verksamhetsområde. Den tid är länge-
~ sen förbi, - om den överhuvudtaget funnits,
- då våra elever och måls-män med odelad
respekt avlämnade och mottogo rapporter ’från
skolans värld. Vid uppkomna kontroverser
mellan folkskola och hem har det ofta hänt,
att de åsigter en förtörnad målsman
framburit fått moraliskt understöd av hemmasittande
familjemedlemmars hälsningar, och i brev om
^ oskyldiga barns påtalade pliktförsummelser
har familjerådets samlader mening ej sällan
framförts. Allt tyder på att folkskolans- -
precis som den högre skolans - dagshandel*
ser högtalas i -familjelivets stilla stunder. I
det fallet har konsuln och hans portvakt unge-
fär samma tonfall och ungefär samma
uppfattning.
Ett exempel på vad barnprat om skolan
kan resultera i, när det gäller folkskolan. En
lärarinna hade i arbetsskoleteknikens namn
delat klassen i grupper, som var och en
svarade för sin säkerhet i multiplikationstabellen.
Fru J., moder till den något sömnige Ivar,
som av gruppen tillrättavisats för lättja,
skriver: »Vi har tält om det här hemma och vi
säjer om fröken inte kan undervisa bättre än
att hon måste ta hjälp av sina barn, så borde
hon sluta vara fröken. Vill fröken veta hur
hon ska lära Ivar så bor vi ...» Endast
istav-iiirigen är ändrad. Följden av detta brev har
nu blivit en generad om ock ej i ord uttryckt
bön om ursäkt ’för blind tro på barnaprat och
ett stärkt, av hemmet övervakat
arbetsintres-se hos en avslöjad historieförfattare.
OMiddags-konversationen hos konsuln över skolskvaller
,ger kanske mer sällan anledning till öppen
krigsförklaring men har också mer sällan
försoning och samarbete till följd.
I allt större utsträckning sitta .Storgatans
och Lill’gatans skolbarn under sina, första
skolår sida vid sida i folkskolan. Vi ha ej
till så stor del som förr att göra med
målsmän, som ha en om ock motvilligt medgiven
respekt för vår bokliga -bildning och vår-. i
jämförelse^ med konsulns portvakt - något
högre sociala ställning. Redan nu avspeglas i
sådana klasser, som av lokala skäl .blivit nå-.
got ’Societetsbetonade, då o<jh då
familjedis-kussionens slutdom över lärarkapacitet och
lärarens samhällsbetydelse. En sådan där
axelryckning åt skolans arbete, som lamslår vida
mer än naiva hotelsebrev.
Följande rader ur den förut citerade
artikeln kunde varje ’ömhjärtad moder ta till
vana att läsa igenom, innan hon sätter sig att
lyssna på sina barns lax jämmer, och innan
hon skickar sin skolkritik till ortstidningens
insändarspalt:
»Att skolan såsom sådan i dessa dagar
kritiseras och reformeras strängare än någonsin,
därom är endast gott att säga. Men tror
någon, att det kan vara nyttigt for skolane
elever, att deras syn på den institution de dock
ha att vistas i de ömtåligaste åren av sin
ungdom genom hemmens hållning blir ensidigt
respektlös, osakligt respektlös. Jag kan inte
hjälpa att jag tror -7- och i många fall vet
–att det skadar dem inte så litet. Genom
hemmens onyanserade medkänsla det första de ha
litet mycket att göra få de en känsla av att
de äro små martyrer. Det sägs på kvällen efter
den obligatoriska läxläsningsfrågan och
medan pojken ännu är i rummet: Ja, men det är
ju fullständigt vanvettigt med dessa kurser,
titta du, Karl, på vad han har i biologi tills
i morgon, vad -skäll nu allt det där plugget
tjäna-till. Varpå pappa Karl tittar och håller
med och pojken går till skolan på morgonen
med en behaglig känsla av att det är
fullständigt vanvettigt, hela skolan är med andra ord
pippi, och att det är rent trakasseri, att han
skall kunna sina två sidor biologi. För det
första är som regel ingenting »fullständigt
vanvettigt» och -för det andra bör sådana
förhållanden ändras sakligen, och de ändras
bevisligen per kommittéer och expertbeslut undan
för undan, inte därav att gymnasisterna
sympatistrejka med sig själva. Eller, en sak ,som
jag själv flera gånger hört, man sitter i alla
barnens närvaro och läser tidningsinsändare
i skolfrågan högt med beska kommentarer.
Att insändarna i de flesta fall äro
ovederhäftiga och inkompetenta och skulle kunna på
saklig grund vederläggas av vilken lärare
som helst, om de gitte och hade tid, ändrar
ingenting i saken. Alltså: det är tonen jag
vill komma åt. Kritisera gärna skolan och dess
organisation, den har som det mesta
mänskliga många fel, men kritisera med respekt.»
Slutcitatet realiseras nog ej enbart genom
de respektlösas helomvändning. Det är
triy-seln på arbetsplatsen som föder
solidaritetskänsla. Trivseln skall läraren skapa. Men
barn våga ej tro, att de trivas på en
arbetsplats, hemma bedömd som en
meningslöehe-ternas verkstad.
Miss X.
Lediga tjänster.
Vid kyrka och skola.
Högsta, Gvlb., skoll.-, kl.- o. org.-tj, 42 d.
fr. d. 18 febr., adr. Rogsta.
Öja, Gtl., skoll.-, kl.- o. org.-tj., senast d.
20 mars, adr. Öja skol- o kyrkoråd, Burgsvik.
Timmele, Älb., skoll.-, kl- o. org.-tj., 42 d.
fr. d. 21 febr., adr. Ulricehamn.
Vid folkskola.
Valbo, Grååsen, Gvlb., mani., före d. 7 april,
adr. Hagaström.
Östra Broby, Oröd, Krst., 42 d, fr. d. 21
febr., adr. Broby. . ’
Väddö, Salnö, .Sthlm, före d. 15 april, arfr.
Väddö. , . j .-
Landskrona, med fsk.-insp.-tj. förenad
fskl.-bef., 42 d. fr. d. 22 febr., adr.
Lårens-krona; - T ’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
