Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 10. (2671) 8 mars 1933 - Lärarutbildningen bör reformeras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 10
måste givetvis bygga på en fullt
jämförlig utbildning. Med hänsyn till bl. a.
önskvärdheten av att detta förhållande
skall klart framstå även för det
allmänna medvetandet synes för de olika
utbildningslinjerna gemensamma
avgångsprov böra anordnas.
Folkskollärares tillträde till
universiteten.
Därest antalet studentlinjer utökades
på ovan angivet sätt, skulle det gamla
spörsmålet om folkskollärares tillträde
till universitet och högskolor lösas av
sig själv för en stor del av lärarkåren.
Emellertid skulle de folkskollärare,
vilka icke gått studentlinjen, alltjämt vara
utestängda från möjligheten att i eljest
vanlig ordning bedriva akademiska
studier, såvida icke nya bestämmelser
härutinnan bleve genomförda. Yid en
sådan höjning av inträdesfordringarna
till de fyraåriga seminarierna, som
här blivit förordad, vill det synas, som
om större svårigheter icke längre
skulle förefinnas att vid dess läroanstalter
meddela sådan allmänbildning, att
härifrån utexaminerade folkskollärare
kunde beredas tillträde till akademiska
läroanstalter under samma
förutsättningar och villkor som studenter.
De nu gällande bestämmelserna om
kompetensen för lärare vid
småskoleseminarierna ha länge ansetts
otillfredsställande. Med den starka höjning, som
inträtt beträffande förkunskaperna
även hos dessa anstalters elever och då
realexamens kunskapsmått framdeles
synes böra även formellt krävas av de
inträdessökande, synes den sistnämnda
kritiken få ett ’än starkare berättigande.
Det torde vara starkt motiverat, att
lärarkompetensen sättes lika vid både
folk- och småskoleseminarierna.
Småskollärarinnors utbildning till
folkskollärarinnor.
I detta sammanhang må även
framhållas önskvärdheten av att tvååriga
kurser för småskollärarinnors
utbildning till folkskollärarinnor, i enlighet
med vad riksdagen vid olika tillfällen
härom uttalat, snarast möjligt måtte
komma till stånd. Anordnandet av
sådana kurser skulle stå i god
överensstämmelse med de allmänna strävanden att
erhålla en systematiskt uppbyggd
skolorganisation, som alltmera göra sig
gällande.
På grund av de ändrade
förhållanden, som följt med det högre
skolväsendets utveckling, har den
landsbygdsungdom, som tidigare genom privata
studier kunde förbereda sig för inträde
till seminarierna, fått allt svårare att
göra sig gällande. Att seminarierna
trots de så starkt ökade
inträdesford-ringarna dock f. n. torde till omkring
60 procent räkna sina elever från
landsbygden synes utgöra ett gott bevis för
att även landsbygdens
bildningsmöjligheter kraftigt ökats. Det må också er-
inras om att ett av . huvudskälen för
1927 års skolreform var, att
landsbygdens ungdom genom densamma skulle
beredas ökade möjligheter till fortsatta
studier. Dessa möjligheter torde redan
i stor utsträckning ha blivit
utnyttjade både i kommunala mellanskolor och
realskolor. Allt efter som skolreformen
hinner verka, torde dessa skolformer i
allt större omfattning locka till sig den
begåfvade landsbygdsungdomen. På
grund av de förbättrade
bildningsmöjligheter, som sålunda uppkommit, synes
det mycket sannolikt att den del av
»landsbygdens elit», som tidigare efter
privatstudier och pr ep ar andkur ser
sökte sig till seminarierna, hädanefter
kommer att till största delen gå till
kommunala mellanskolor och vidare till
gymnasierna. Därest icke en naturlig
anknytning åvägabringas mellan dessa
skolor och seminarierna, kan det på
goda grunder befaras, att folkskolan i stor
utsträckning skall gå förlustig om
landsbygdens studiebegåvningär.
Av naturliga skäl måste det alltid
ställa sig svårare och vara förenat med
större utgifter för landsbygdens
ungdom än för städernas att bedriva
fortsatta studier. Dessa svårigheter skulle
kunna i någon mån underlättas, därest
ett större antal lyeeer, vilka ju bygga
på helt genomgången folkskola och på
sex år föra fram till studentexamen,
kunde komma till stånd. Tillfället att
genomföra en dylik åtgärd förefaller
lämpligt, då undervisningslokaler och
måhända även vissa lärarkrafter
komma att frigöras i samband med
seminarieorganisationens nedskärning.
Efterprövning i undervisnings*
skicklighet!
Slutligen må önskemål framföras om
sådan ändring i nu gällande
bestämmelser rörande ef tetprövning till
folkskollärarexamen, att prövning må
kunna ske även beträffande betyget i
undervisningsskicklighet. Dessutom
vilja undertecknade styrelser, under
framhållande av att en i stort sett enhällig
kårmening funnit det i
folkskollärarexamen ingående vitsordet angående
»fallenhet för lärarkallet» icke ha
varit till gagn utan i stället i många fall
till uppenbar skada, hemställa att
sagda vitsord uteslutes.
Sammanfattning.
På grund av vad här ovan anförts vilja
undertecknade beträffande en blivande
omorganisation av lärarutbildningen
framställa önskemål därom,
att tvååriga linjer för studenter
måtte upprättas till ett sådant antal, att
förslagsvis hälften av antalet behövliga
folkskollärare där kan utbildas;
att den fyraåriga linjen för
utbildning av folkskollärare måtte byggas på
de kunskaper, som förutsättas för
realexamen ;
att kurser för utbildning av
småskollärarinnor till folkskollärarinnor måtte
inrättas, i enlighet med upprepade
riksdagsuttalanden ;
att en koncentration av de olika
utbildningslinjerna till ett mindre antal
seminarier måtte genomföras, varigenom
det befintliga lokalutrymmet komme att
på bästa sätt utnyttjas och tillgången
på specialutbildade lärarkrafter bleve
säkerställd i möjligaste mån;
att den teoretiska fackutbildningen i
såväl de sista terminerna av den
fyraåriga linjen som den tvååriga
studentlinjen ordnas efter de principer, som
tillämpas vid undervisning på
högskolestadiet och som motsvarar elevernas
ålder, förkunskaper och intellektuella
mognad;
att utbildningen i de olika linjerna
göres likvärdig och avslutas med för
hela landet gemensamma prov, så att de
komma att medföra samma kompetens
och att sålunda även de folkskollärare,
vilka icke utexaminerats från
studentlinjen, erhålla tillträde till universitetet
på samma villkor som studenter;
att småskoleseminarierna måtte
byggas på samma kunskapsfordringar som
folkskoleseminariernas fyraåriga kurs
samt att ettåriga kurser för
inträdessökande med studentexamen måtte
upprättas ;
att de för närvarande fastställda
kompetensfordringarna för lektorer vid
folkskoleseminarierna måtte utsträckas,
att gälla jämväl för huvudlärare vid
småskoleseminarierna;
att betyget i »fallenhet för
lärarkallet» måtte avskaffas;
att efterprövning måtte medgivas i
fråga om betyg i
undervisningsskicklighet i likhet med vad nu är fallet i
övriga ämnen;
att en allsidig och förutsättningslös
utredning måtte verkställas, huruvida
och i vilken utsträckning
folkskollärarnas teoretiska fackutbildning skulle
kunna förläggas till universitet och
högskolor samt
att likaledes en undersökning måtte
igångsättas, huruvida icke i någon av de
lediga seminariebyggnaderna kunde
inrättas lyceilinjer, eventuellt förenade
med internat, avsedda att ge utpräglade
studiebegåvningar bland
landsbygdens-ungdom möjlighet att med understöd
från det allmänna förbereda sig till
högre studier.
Slutligen hemställa undertecknade
styrelser att k. m :t måtte med
beaktande av här ovan framförda önskemål och
synpunkter remittera förestående
framställning till 1932 års
seminariesakkunniga, samt uppdraga åt dessa att ägna
desamma en allsidig och
förutsättningslös prövning.
Anmälan om ändrad adress
för tidningens postbefordran skall
göras å närmaste postanstalt, varifrån
tidningen distribueras till abonnenten,
och ej direkt till vår expedition.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
