Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 11. (2672) 15 mars 1933 - Lärarkåren och folkskolans förstatligande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250
S V E N S K L ÄR AR E T I D N I N G
Nr 11
Lärarkåren och folk*
skolans förstat*
ligande.
Skatteutjämningsberedningens
betänkande, som, i vad det gäller
folkskolan, skall tillställas Sveriges
allmänna folkskollärarförenings
medlemmar, avser statens övertagande
av den största delen av
kostnaderna för folkskolväsendet, varav
skulle följa, att även handhavandet
av dess angelägenheter skulle i ökad
utsträckning överflyttas från
kommunerna till staten. Genom
skrivelse den 27 januari 1933 har
centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärarförening lämnats
tillfälle fore den 15 maj till k. m :t
ingiva yttrande i ärendet.
Centralstyrelsen har ansett det synnerligen
angeläget, att i den utsträckning
den knappt tillmätta remisstiden
medger inhämta kretsarnas
uttalanden i ärendet.
Skatteutjämningsberedningen
påvisar, hurusom kommunerna i allt
större utsträckning fått sin
ekonomi väsentligen försämrad och har
allt svårare att bära sin anpart i
kostnaderna för folkskolväsendet.
Genom förbättrade
kommunikationsmöjligheter och befolkningens
allt större rörlighet blir
folkundervisningen i ökad grad en
statsangelägenhet. Den avtagande
födelse-frekvensen nödvändiggör
beskär-ningar av organisationen.
På grund av denna sin
uppfattning av läget föreslår beredningen
vittgående ändringar i folkskolans
organisation, förvaltning och
underhåll. Dessa ändringar avser
dels ett utjämnande av det
kommunala skattetrycket, dels ett
rationaliserande av skolväsendet, så att
samhällets kostnader i det hela blir
minskade.
Som allmän princip för
beredningens förslag gäller, att
folkskolans angelägenheter i ökad
utsträckning skall överflyttas från
kommunerna till staten. Staten
skall sålunda helt svara för
lärarlönerna, med vissa undantag
uppföra och underhålla skolbyggnader,
väsentligen bekosta inventarier och
undervisningsmateriell i skolorna,
anordnandet av skolskjutsar och
inackorderingen i skolhem -samt
mera direkt leda folkskolans
organisation och utveckling.
Förslaget innebär sålunda en
brytning med den huvudprincip,
som hittills för folkskolan varit
gällande. Alltsedan den
lagstadgade folkskolan tillkom, har
nämligen denna varit en kommunal
institution, som av staten till sina
grunder blivit reglerad och i ökad
utsträckning understödd. Enligt
förslaget skulle folkskolan
principiellt bli en statsinstitution, ehuru
de hittillsvarande kommunala
myndigheterna skulle handha vissa
uppgifter av mindre ekonomisk
räckvidd och av förvaltande karaktär.
En huvudsynpunkt vid
bedömandet, när det gäller för skolans
representanter att avgiva sitt
yttrande, är frågan om den föreslagna
ordningen blir gagnelig eller
hinderlig för skolans vård och
utveckling. Härvid bör givetvis tagas i
betraktande, att de samhälleliga
förhållandena så väsentligt ändrats,
att en minskning av de
skattetyngda kommunernas ekonomiska
uppoffringar för skolväsendet är
ofrånkomlig liksom ock en viss
rationalisering och koncentration av
skolväsendet.
Folkskolan har under den
kommunala regimen med vissa
undantag omhuldats. Föräldraintresset
har omedelbart kunnat göra sig
gällande och påskyndat skolans
utveckling på olika områden såsom i
fråga om nya skolors och
skolformers inrättande, uppförandet av
skollokaler och vidtagandet av
önskvärda sociala
välfärdsåtgärder etc. Förvaltning och ledning
har ej krävt vare sig någon
omständlig teknisk apparat eller
större kostnader. Det bör å andra sidan
framhållas, att folkskolans
kommunala beroende medfört en viss
ojämnhet i -skolans utveckling
alltefter graden av ortsintresset och
förmågan av kommunalskattens
utbetalande. Denna ojämnhet har
framträtt i skolbyggnadernas
anordning, materiellens anskaffning
och regleringen av lärarnas
ekonomiska villkor.
Folkskolans mera omedelbara
beroende av statsmakterna måste
givetvis medföra större möjligheter
till en jämnare organisation av
folkskolorna för olika orter, en
större likformighet i
tillhandahållandet av skolbyggnader,
inventarier och materiell samt en större
jämställdhet i lärarkårens
löneförhållanden. Å andra sidan kan ett
förstatligande av folkskolan
medföra dels minskade möjligheter för
ortsintresset att erhålla inflytande
på folkskolornas gestaltning, dels
tillkomsten av en tungrodd och
dyrbar förvaltningsorganisation.
Vad vidkommer förslagets
detaljer fäster man sig till en, bör j an
därvid, att staten skulle bekosta
uppförande och underhåll av
skolbyggnader samt förhyrande av
skollokaler. Ett genomförande av
detta program torde innebära en
stark utökning av de statliga
förvaltningsorgan, under vilka
folkskolan skulle komma att lyda. De
många byggnadsspörssmål, som nu
kan lokalt avgöras utan
vidlyftigare kamerala och tekniska
utredningar, måste få en mycket vidare
omfattning, då de -skall först
utformas i kommunen, ytterligare
beredas i skolkretsstyrelsen, sedan
centralt avgöras och därefter
genom högsta bestämmande
myndighetens åtgärder bringas till sin
lösning. Det bör uppmärksammas, att
ett förstatligande av folkskolan
icke torde behöva medföra denna
konsekvens. De allmänna
läroverken är som bekant
statsinstitutioner, men kostnaderna för deras
lokaler bestrides av kommunerna.
Då i nuvarande situation
skolhusbyggen endast i mindre omfattning
är erforderliga, synes det böra
övervägas, om ej den eftersträvade
effekten ur skatteutjämnings
synpunkt kan nås, om kommunerna
bibehåller sin skyldighet att svara
för skolornas lokalbehov men
statsbidrag utgår till skolhusbyggen i
skattetyngda kommuner.
Därigenom undveke man en
byråkratisering av byggnadsfrågorna.
Vid statens projekterade
övertagande av de huvudsakligaste
utgifterna för inventarier och
undervisningsmateriell kan befaras en
ut-vecklingshämmande standardisering. För nu illa tillgodosedda
skolor skulle anordningen emellertid
betyda en förbättring. Beträffande
förfarandet vid anskaffning,
kostnadsberäkning och fördelning rå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
