Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 12. (2673) 22 mars 1933 - Lorentz Larson: De ungas intressen och läsning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Organ för Sveriges Allmänna Folkskollärarförening
Nr 12. (2673)
Stockholm, 22 mars 1933
52:a årg.
De ungas intressen och läsning.
Den så mycket omdiskuterade cederbladska
undersökningen fastslog, att de kunskaper och färdigheter som
folkskolan ger, i stor utsträckning är förvittrade hos
ungdomen i 20-årsåldern. Skulden till detta var ej endast den
lägre skolans dåliga
undervisningsresultat
utan och kanske
framför allt, att den
»vaccinerade mot
studieintresse». Skolan förstår
ej betydelsen av att
hos barn och ungdom
ingjuta kärlek till
bildning och håg till
läsning. Denna anklagelse
drabbar hårt, därför
att den ej är utan
sanning.
Då barnen vid
skoltidens slut kastar bort
sina läxböcker, gör de
det med en känsla av
befrielse, ej endast
från skoltvånget utan
från att behöva plugga i tråkiga böcker, som ej alls
tillfredsställt det intresse, den lust efter vetande, det
kun-.skapsbegär, eller åtminstone nyfikenhet, som väl dock finns
hos varje normal individ. Detta intresse har skolan ej sökt
möta, väcka och sporra genom att i barnens händer sätta
lämpliga böcker, delvis därför att verkligt goda böcker av
kunskapsgivande karaktär för barn och ungdom ännu finns
i alldeles f or liten utsträckning. Och den litteratur av detta
slag, som verkligen existerar, är ej alltid tillgänglig.
Visserligen verkar moderna idéer om uppfostran för att skaffa
bibliotek till varje skola, och så föra samman böcker och
ungdom. De bibliotek, som finns, är emellertid ännu
otillräckliga, och där man har större boksamlingar vid skolor
A. Thomson.
i våra stora städer, behövs en ny organisation för att
biblioteken skall kunna fylla sin uppgift att hos de unga skapa
det intresse för fortsatt läsning, som skall leda dem till
att söka utnyttja de möjligheter till kunskapsförvärv, som
folkbibliotek och olika
; former av folkbild-
ningsarbete erbjuder.
Det kan ej tillräckligt
ofta understrykas, vad
förespråkarna för en
nydaning av skolan
ständigt framhåller:
att uppfostran ej
endast är ett
inpluggande av vissa
färdigheter och kunskaper utan
att väcka hågen för
och skapa förmågan
till egen
kunskapstill-ägnelse. Barnens
aldrig tillfredsställda
nyfikenhet skall ledas
Över i en
kunskapstörst, som skall vara
livet ut. Men vägen till detta går genom bättre böcker och
genom skolbiblioteket, som är skolans levande hjärta.
Skolmän i allmänhet och skolbibliotekarier i synnerhet
när en livlig önskan om att finna böcker för olika ämnen,
som kan väcka barnens intresse och ge dem möjlighet att
själva taga reda på fäkta. I modern skola ersattes
läxboken till en viss grad av boksamlingen, och läraren är ej
i samma utsträckning som förr förmedlare av bokens
innehåll. Därigenom har man fått nya anspråk på böckernas
form och innehåll.
De böcker, som av ålder begagnats i skolan som dess
ofta enda bredvidläsningsböcker har varit läsböckerna.
Dessa har ofta kraftigt bidragit till att avskräcka barn från
N. Wikström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>