Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 12. (2673) 22 mars 1933 - Lorentz Larson: De ungas intressen och läsning - Rut Carlman: De nyutbildade lärarna i sitt arbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ter oss Rydh stiga in i och deltaga i de
gamla egyptiernas liv med dess arbete,
sorger och glädjeämnen. Författarinnan
har en egenartad förmåga att
levandegöra historien. %På ett särdeles utmärkt
sätt är illustrationerna inpassade i
texten.
»Fångstliv» av Malmberg är en bra
pojkbok, som ger en grundlig inblick i
torskfiske, säljakt (man får vara
författaren tackisam, att han skildrat den föga
heroiska »jakten» på sälungar ej alltför
realistiskt), natur och djurliv uppe i
nordliga trakter, samtidigt som det är
en spännande äventyrsbok.
»Bevingat folk» av Wallerström
slutligen är skriven med verklig diktarfan*
tasi, fast allt som berättas intygas vara
strängt vetenskapligt. Den handlar om
insekter, särskilt bin, och den ger en
intensiv bild av det sjudande, rastlösa
arbetslivet i bikupan »staden». Den är
fylld av lustighet och humor, vi&het och
djupsinne, tragedi och livsglädje. De
inströdda rimmen och versarna för
tanken till Lille Vigg. Det är en betagande
barnbok, som både ger berättelsens
spänning och inblickar i naturens
under, som bör skänka rika kunskaper.
Serien Vår underbara värld startar
alltså med fyra arbeten, som fyller
mycket höga anspråk på böcker för barn
och ungdom. Intet bibliotek torde
komma att sakna dem, och framför allt blir
de av stort värde för alla skolor. De
vittnar om utgivarnas goda omdöme,
utomordentliga flit, och att de ej lämnat
någon möda ospard för att lämna ifrån
sig arbeten, som säkerligen kommer att
glädja barn och ungdom, lärare och
föräldrar, och som rentav kunna betecknas
som banbrytande. Lorentz Larson.
Nr 12
SVENSK LÄRARETIDNING
267
De nyutbildade lärarna i sitt arbete.
För att kunna se närmare på den
frukt, som seminariet giver, skola vi
hälsa på en lärarinna ute på landet. På
landet måste hon helt rå sig själv, där
har hon minsta förbindelsen med andra,
och där får hon själv visa; vad hon
duger till. Vi få här se frukten i ädlaste
förrn, utan främmande inblandningar.
Med en viss entusiasm och iver beger
den unga lärarinnan sig ut till sin första
skola. På seminariet har hon skaffat sig
en massa idéer, som hon nu skall försöka
förverkliga. Hon skall arbeta för att få
sådana klasser, som hon har ställt upp
som ideal. Barnen skola uppfostras att
bliva pigga oeh trevliga, och roligt skola
hon och de hava i skolan. Allting har
nyhetens behag för henne, och därför
är det med friskt mod, som hon skrider
till verket.
Skolan är av Bl-form, och hon har
att arbeta ut de lektioner, som hon skall
hava i tredje och fjärde klasserna. Det
bör väl vara en lätthet för henne, som
har så många idéer inombords! På
morgondagens schema står bl. a.
hembygds-undervisning, och det är bäst för henne
att taga itu med det först. Men det är
märkvärdigt så svårt det blir, när hon
skall börja med den. I hennes huvud
vimlar det av uppgifter. Skolan,
hemmet, bygden, väderlek, allmänna
uppgifter i biologi, historia oeh geografi!
Uppslag har hon nog, men när hon står
inf or allvaret att skapa sina egna
lektioner i ämnet, finner hon, att hon inte
kommer så värst långt. De lektioner, som
hon själv höll och som hon hörde sina
kamrater hålla på seminariet, dyka nu
upp i minnet. En av dem skulle hon
nästan kunna taga på rak arm med
några små behövliga ändringar. Men
hon kan inte så utan vidare taga en ur
högen. Det måste vara ordning i det
hela. Så finner hon, att de lektioner, som
hon skulle kunna börja med, fick hon
aldrig tillfälle att höra på. Dem har
hon inte den ringaste aning om, varken
vad de skola innehålla, eller hur hon
skall meddela detta innehåll. När hon
tänker sig närmare in i ämnet, får hon
se, att det är de allra flesta
uppgifterna, som hon inte kan klara upp. Där
finns t. ex. postens och telegrafens
utveckling, handeln förr och nu, ja, tag
vilka exempel som helst från arbetslivet!
Om hon skulle hålla en lektion om linet!
Vad kan hon f Inte mycket, ja,
ingenting, om hon händelsevis inte är ifrån
landet och aldrig har fått se, hur
linberedningen tillgår. Hon behärskar inte
ämnet, vilket är det allra första hon
måste göra för att kulma hålla en
lektion.
Vad skall hon taga sig till? Jo, hon
får gå till handböcker, som finnas i
ämnet. Med hjälp av dessa, uppslagsböcker,
arbetsböcker och andra, får hon
sätta sig in i uppgiften. Hon måste först
lära sig själv, det som hon sedan skall
giva barnen! Hembygdsundervisning är
ett ämne, som inte fanns i skolan på
hennes tid, men hon har heller inte fått
inblick i ämnet, medan hon gick på
seminariet. Detta *till trots skall hon giva
andra kunskaper i det, som hon själv
står så gott som främmande inför.
Men hembygdsundervisning är det
svåraste en nyutkommen lärare har att
syssla med. Vi skola övergå till de mera
vanliga ämnena, såsom historia,
geografi och biologi, och se, hur lärarinnan
reder sig i dessa. Huru mycket behöver
hon här förbereda sig för att kunna hål-.
la en lektion. Hon skall t. ex. gå igenom
om istiden, stenåldern och hunden.
Räcker det då för henne med den kunskap
hon förut har? Nej, blir mitt
oåterkalleliga svar. Hon vet i det stora hela
mycket mera, än vad hon skall lära
barnen. På seminariet har hon fått gå
igenom en kurs, som är mycket vidare och
större än folkskolans kurs. Detta är nog
bra att hava som underlag, men vad
hon inte fattar en tillräckligt detaljerad
genomgång av det, som endast hör till
folkskolekursen, och som hon har direkt
nytta av nu. Hon måste även här taga
fram hjälpböcker och själv lära sig en
massa nytt. När det gäller istiden, som
vi lika gärna kunna räkna till
hembygdsundervisning som till historia,
kan hon få läsa vad hon behöver veta
om isens verkningar, sjöar, åsar, hällar
med stöt- och läsida, jättegrytor m. m. i
Sjöholm-Goes arbetsbok. Eller taga vi i
stället stenåldern, kan hon gå till
Grimbergs Svenska folkets underbara
öden. I fråga om Skåne kan hon ju till
en början rådfråga sin gamla lärobok,
exempelvis Carlsons Geografi. Men när
hon sedan skall dela upp uppgiften på
flera lektioner, då hon först skall lära
barnen själva kartan, och sedan också
Skånes arbetsliv, så går hon helst åter
till Sjöholm-Goes arbetsbok för barnen
och till Folkskolans läsebok del 1-2.
Där kan hon i sådana böcker, som
egentligen tillhöra barnen, på ett utmärkt
sätt just få det hon behöver för att
kunna giva dem det i lättsmältaste form.
Hon får en ypperlig bild av en skånsk
bondgård förr och nu, hur det ser ut i
en bokskog, om arealens fördelning,
hurudan en gruva är och hur det arbetas
i den, om lergodstillverkningen och
sockerindustrin. Har hon, när det gäller
Småland, läst styckena Kan mossodling
löna sig, Vår största leksaksfabrik,
Kosta glasbruk, Vättern och Visingsö, I
Jönköpings tändsticksfabrik och Hur
ett par världsberömda industrier blevo
till, och hon så tager upp de anvisningar
hon har fått på seminariet, då reder hon
sig rätt bra, men inte förr.
Likadant blir det sedan med biologin,
både när det gäller växter och djur. Hon
måste lära sig en massa detaljer själv.
Skall nu Bl-lärarinnan för att
kunna hålla sina lektioner arbeta för dem så
mycket, som hon erfarit att hon borde,
behöver hon åtminstone inte klaga på
arbetsbrist! Om varje lektions
förberedande skulle taga lika lång tid, som det
gjorde, när hon gick på seminariet,
skulle hela eftermiddagarna och även nät*
terna gå. När skall hon sedan få tid att
rätta alla barnens skriv- och
räkneböc-ker? Skall hon dessutom arbeta på det
sätt, som hon dragit upp för sig, måste
hon skaffa sig ett helt litet bibliotek med
lära- och handböcker.
Med det här exemplet har jag velat visa,
att den utbildade läraren och
lärarinnan måste inhämta stora delar av sina
pedagogiska lärdomar efter
seminarietiden, genom egna studier och egna
utarbetade lektioner, som hon sedan får
praktisera och pröva i den skola, där hon
är anställd. Hela det första året och
kanske många flera bli därför prövoår,
då hon fortfarande utbildar sig själv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
