Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 12. (2673) 22 mars 1933 - Marsmötet i Ängelholm - Skolvärlden runt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270
SVENSK LÄRARETIDNING
12
tydelsefull för den språkliga utvecklingen.
Barn från sämre social miljö, där man ej haft
tillfälle att syssla med dem, äro vid skolålderns
inträde 6 månader efter i sin språkliga
utveckling. Enligt undersökningar vid
barnkliniker, har man konstaterat en trotsperiod hos
barnet vid 3-3,5 års ålder. Denna är fullt
normal, och bör ej ingiva föräldrarna någon
oro, tvärtom. Barn, som inte ha någon
trotsperiod, bli ofta själsligt defekta. Under denna
tidiga trotsperiod bestämmes barnets
inställning till livet. Hård behandling då kan
medföra men för hela livet. I detta sammanhang
betonade tal. att kroppsagan inte är något
verkligt lämpligt uppfostringsmedel. Därför
borde den borttagas ur folkskolan, inen inte
förrän hemmen sända mera ansvarskännande
barn till skolan. Vi äro i vårt land efter i
fråga om moralisk ’fostran. Vid skolålderns
början kommer en ny trotsperiod och en
tredje vid pubertetens inträdande. Efter
denna följer en bejakandets perio"d, då barnen äro
mottagliga för god inverkan. Skolkning från
skolan kan bero på ärftlig belastning. Barnet
har en ärvd vagabonderingsdrift. Sådan
skolk-ning skall undervisaren inte bestraffa, ty då
skadas lätt barnet. Beror skolkning däremot
på dålig karaktär skall den strängt bestraffas.
Övergången från skolan till hemmet bör ske
så lätt som möjligt. Barnens naturliga
rörelsebehov bör ej undertryckas för hårt i skolan.
Under det första skolåret är 24 timmars
skolarbete för mycket. Tidskvantiteten är ej
avgörande för kunskapsmhämtandet. Till sjuka
barns själsliga hygien hör framför allt att
inte f ramskapa hämningar. Läraren bör
försöka förmå de efterblivna barnen att tro på
sig själva. I slutet på föredraget berördes de
vuxnas själsliga hygien.
Efter kaffepausen fortsattes
mötes-förhandlingarna, och sedan de
närvarande sjungit »Vårt land», bqsteg
riksdagsman, redaktör Ruben Wagnsson
katedern och höll föredrag om
»Folkskolans förstatligande», särskilt betonande
de allvarliga farhågor, som
skatteutjämningens förslag innebar för folkskolans
lärarkår och vissa kommuner.
Skatteutjämningens förslag, sade tal., avsåg
en utjämning av det kommunala
skattetrycket, där ojämnheten var påtagbar för hela
landet. Skattetrycket hade ökat väsentligt
och särskilt landsbygden låg högt i
skatteprocent, beroende på olika orsaker, såsum
befolkningstäthet, kommunens omfattning och olika
styrka i skatteunderlaget.
Enligt förslaget skulle vidare den
kommunala förvaltningen övertagas av större
områden, t. ex. landsting. Förvältningsbestyrelsen
skulle övertagas av staten och eventuellt av
landstingen. Kostnaderna för barnavård och
fattigvård m. m., rent kommunala
utgiftsposter, skulle till 3/4 överflyttas till landstingen
och resten betalas av primärkommunen.
Sin-nesslövården barnmorskeväsendet, polis- och
blindväsendet övertages av staten ävensom
folkskoleväsendet.
De kommunala utgifterna för
folkskoleväsendet äro mycket ojämna och för många
kommuner ganska betungande. För att
åstadkomma en utjämning av utgifterna föreslås
skoldistriktens utvidgning i större områden, t. ex.
landstinget. .
Tal. anförde härvid några olägenheter med
det nya förslaget och ansåg, att vissa
kommuner, sådana som hade sämre
skolhusbyggnader, komme att prrviligieras framför de
kommuner, som ha väl sörjt för sina skolor. För
storstädernas skolhusbyggen skulle staten
betala 2/s och självfallet godkänna ritningarna
till nya skolhus. Enligt tal. låg häri en stor
fara för intrång i stadens
självbestämmanderätt, då staten av sparsamhetsskäl icke
komme att tillåta någon lyx, t. ex, Skolbad,
läkarundersökning av barn o. s. v.
iSkolhustomt betalas av församlingen, men
äganderätten överflyttas på staten, som också
erlägger 2/s av kostnaderna för undervisnings-
materiell. Bränsle och lyse betalas som
hittills av kommunerna. Hr Wagnsson ansåg, att
. det vore bättre med statsanslag pr undervisat
barn till kommunerna, då behovet särskilt i
fråga om undervisningsmateriellen ej vore
klart. Även i fråga om skolhusbyggen
rekommenderade tal. statsbidrag med inskränkning
av det föreslagna förstatligandet. Alla
kostnader för lärarlönerna överflyttas på staten.
Härefter föredrogs 1928 års lönekommittés
förelag angående förbud mot kommunala
lönetillägg och boställsordningen» avskrivning
samt lärartillsättningarna. Kommittén
föreslår ny mellaninstans för skolorna,
landstingen skulle välja skolstyrelse och en byrå för
skolbyggnadsfrågor upprättas inom
skolöverstyrelsen. De många olägenheter, som
förslaget komme att medföra, belyste tal. på ett
mycket förtjänstfullt sätt. Förslaget i dess
nuvarande form vore icke antagbart, då fara
förelåg för en stelning i byråkratisering.
Sedan ordet förklarats fritt och
folk-skolinspektören, dr A. Gierow,
Hälsingborg, uttalat sig om farhågorna i
skatteutjämningens förslag, föreslog han, att
det samlade omdömet i
inledningstalarens uttalande mot förslaget skulle bli
mötets resolution. Förslaget mottogs
med bifall, och efter en livlig diskussion
utsågs inledningstalaren och dr Gierow
att sammanställa mötets yrkande.
Efter en kort paus fortsattes
förhandlingarna med en redogörelse för
folkskolan som bottenskola av ämneslärare Paul
Jahrén, Hälsingborg.
Hr Jahrén redogjorde för bottenskolans
utveckling från 1883 och belyste med siffror och
procent resultaten från mellanskolor och
läroverk, som visade, att barn från den 6-åriga
bottenskolan stod sig glädjande bra i
konkurrensen med läroverkens elever. Särskilt i
skrivningarna påvisades bättre resultat för
mellanskolorna än motsvarande klasser i
läroverken. Kuggningsprocenten var mindre
ävensom kvarsittarna än vid läroverken.
Orsaken till kuggning ansågs ligga i olämpligt
material, <för tidig åldersgräns vid läroverken
och bristande samarbete mellan den
avlämnande och mottagande skolar^ De betyg och
siffror, som föredrogos, visa, att folkskohn
glädjande nog har väl försvarat sin plats som
bottenskola.
Till sist uttalade hr Jahrén några
önskemål avseende en mera praktisk
betonad mellanskola.
Härefter föredrog hr Wagnsson
följande resolution, som enhälligt antogs
av mötet :
Marsmötet i Ängelholm 1933, besökt av mer
än 500 lärare och lärarinnor samt
skolstyrelseledamöter, uttalar sin anslutning till det i
skatteutjämningsberedningens
principbetänkande framkomna förslaget om en utjämning
av det kommunala skattetrycket genom
överförande på staten av vissa utgifter, som nu
åvila primärkommunerna. Dock finner mötet
.förslaget i vad det avser folkskoleväsendets
förstatligande endast efter en överarbetning i
väsentliga delar böra läggas till grund för en
lagstiftning. Mötet anser, att förslagets
genomförande i olika avseenden skulle medföra
en stark byråkratisering och ett
tillbakaskruvande av utvecklingen inom skoldistrikt med
mera välordnat folkskoleväsende. Detta gäller
icke minst förslaget i vad det avser
skolhusbyggen och förbud mot inrättandet av ny
lärartjänst utan k. m:ts tillstånd. Mötet
ansluter ’-sig. till beredningens tankegång i fråga om
önskvärdheten av en ny praktisk och
sakkunnig mellaninstans mellan kommunerna och
statens myndigheter, då det bör vara av
värde att ha tillgång till ett förvaltningsorgan,
som - samtidigt som det besitter kännedom
om lokala förhållanden av betydelse för
skolväsendets praktiska ordnande - har bättre
förutsättning än de primärkommunala
organen att överblicka ett större .område och
objektivt bedöma speciella fall. Det är dock ett
oavvisligt krav, att verklig sakkunskap är
företrädd i denna mellaninstans, och det
måste starkt betvivlas, att de efter politiska
grunder sammansatta landstingen lämpa sig som
valkorporation. Med de städer, som icke
deltaga i landsting, synes beredningen i nu
berörda avseende ej ens ha räknat. Mötet
uttalar sig bestämt mot att gällande
bostadsordning Jtör folkskollärare avskaffas och att den
kommunala självbestämningsrättens
kränkande förbud för kommunal samfällighet eller
myndighet att till lärarlönerna göra särskilt
tillägg till den författningsenliga lönen.
Därpå föredrog ordf. i bestyreisen
direktör Magn. Dahlström förra årets
räkenskaper, som godkändes och för vilka
ansvarsfrihet beviljades.
Senare var gemensam middag
anordnad å Hotell Thor. Efter middagen
följde en stunds samkväm, och som vanligt
vid Marsmötet i Ängelholm var
stämningen den allra bästa från början till
slut.
Skolvärlden runt.
Arbetslösheten Hand norska lärare.
Som exempel på hur Norge, trots
flerårig radikal stängning av
seminarier, ännu lider av stor arbetslöshet
bland lärare kan nämnas, att vid
tillsättandet av en lärartjänst i en från
all samfärdsel avlägset liggande
fjord-by hade inkommit 151 ansökningar. En
av dessa hade tagit lärarexamen redan
1920, 17 år 1924, 24 år 1925 och 29 år
1928. Ingen av dem hade förut haft
något arbete.
En bidragande orsak till den stora
arbetslösheten är, att det obligatoriska
antalet årliga undervisningsveckor -
av spärsamhetsskäl - har blivit höjt.
Då emellertid barnen ha färre
undervisningsveckor än lärarna, kan lärarna
användas vid andra skolor. Och de
överflödiga lärarna kan kommunen
förhållandevis lätt bli av med, då många
endast äro anställda på allmänna
upp-sägningsvillkor.
Den förutvarande ministern,
skolebe-styrer Steines, anför, att den norska
folkskolan har 395,000 elever, varav
300,000 gå i landsbygdsskolor och 95,000
i stadsskolor. I folkskolans högsta
klass-(den sjunde) gå 56,000 elever, och av
dessa komma c :a 30,000 icke att
mottaga vidare utbildning efter skoltidens
slut. Han understryker därför, att
folkskolans undervisning bör vara så bra
som det över huvud taget är möjligt
och att varje sparsamhetsåtgärd, som
innebär en försämring av skolans
arbete, måste avvisas.
Lånt arbet ärbar n i Preussen.
För att få en inblick i den miljö, som
ost- och västpreussiska lantbarn växer
upp i, har man med hjälp av distriktens
inspektörer gjort upp en statistik över
7,454 barns levnadsförhållanden. 5,362
barn (71 proc.) voro lantarbetarbarn i:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
