Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 13. (2674) 29 mars 1933 - Svenska skolmuseets 25-årsjubileum - Indragning av lärartjänster - Redaktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292
S V E N S K L Ä R A R E T I D N I N G
Nr 13
inom museet alltid berett honom glädje
och tillfredsställelse. Ett arbete av
sådan art har sin belöning i sig självt och
kan icke göra anspråk på så mycket
erkännande, som här kommit den till del.
Att arbetet inom museet kunnat
skänka glädje och tillfredsställelse
hade i främsta rummet berott därpå, att
det i så hög grad präglats av frihet,
förtroende och samförstånd.
Centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärarförening tillsätter visserligen för varje
år styrelse för museet, men den hade
aldrig givit denna styrelse några
fastställda föreskrifter eller stadgar utan
förtroendefullt åt den överlåtit ’museets
skötsel. Museets föreståndare hade
också haft stor frihet i sina åtgöranden
samt i sin tur med fullt förtroende
kunnat lita till de inom museets olika
avdelningar tjänstgörande. Härigenom hade
arbetet blivit lätt och angenämt, och
någon olägenhet hade icke försports. Inom
styrelsen hade enigheten och
samförståndet varit så stort, att under de 25
gångna åren någon votering aldrig behövt
företagas.
Strävan efter samförstånd och
samarbete hade även kommit till uttryck däri,
att man alltifrån museets första början
sökt att inom detsamma få till stånd ett
gott samarbete mellan lärare och
lärarinnor inom skilda skolformer, och det
hade berett museets ledning mycken
tillfredsställelse, att den häruti verkligen
lyckats. Det syntes talaren vara en
naturlig sak, att känsla av samhörighet
borde råda mellan alla dem, som arbeta
för samma mål: ungdomens utbildning
och fostran, vare sig detta arbete
utföres i den ena eller andra befattningen
eller skolformen. För hela vårt
undervisningsväsen vore det av mycket stor
betydelse, att denna samhörighetskänsla
starkes och befästes. Med uttalande av
sin livliga förhoppning att så skulle
komma att ske, slutade talaren med en
varm välgångsönskan om en lyckosam
framtid för den svenska skolan, dess
lärare och dess ungdom.
Härefter uppläste föreningens
sekreterare hr 6r. Storgård ett antal
hälsnings- och lyckönskningstelegram, som
ankommit med anledning av Svenska
skolmuseets jubileum.
Till sist framförde statsrådet Engberg
ett tack till värden för dagen,
centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärarförening och dess ordförande. Till
detta fogade han några erinringar.
Den kände tyske filosofen
Schopen-hauer hade indelat de filosofie
professorerna i två grupper: sådana, som
levde för filosofien, och sådana som levde
av filosofien. Så funnes också två typer
av lärare: de, som levde för lärarkallet,
och de, som levde av lärarkallet. Tal.
hoppades, att de flesta hörde till den
förra kategorien. Av all lärarverksamhet
i riket vore den svenska
folkundervisningen den betydelsefullaste, och kraven
på denna måste stegras undan för
undan. Ståtsmakterna hade nämligen tagit
ett ansvarsfullt steg, när de hade
infogat folkskolan som en våning i det
allmänna skolsystemet. Ansvaret för en
god utgång av denna anordning hade
emellertid fallit på folkskolan. Den
allmänna strävan, som hittills
kännetecknat folkskolans lärarkår, ingåve dock
goda förhoppningar, att resultatet av
folkskolans arbete skulle även i
fortsättningen bliva gott. Den klyfta, som förut
funnits mellan folkskola och läroverk
och som förgiftat debatterna, kunde och
borde överbyggas, ty fostran av
Sveriges ungdom måste vara enhetlig. Vad
beträffar skolans underhåll vore det föga
glädjande f Or den, som nödgades på
alla anslagsposter spela bödelns roll. Man
måste dock se till, att mordängeln går
fram så förnuftigt som möjligt. Under
nuvarande kris är det dock en tröst att
veta, att vårt lilla Sverige har mycket
att bjuda av god kvalitet. Vår ras
rymmer obestridligen inom sig mycken
begåvning. Den är för oss en värdefull
tillgång. Och det är vår skyldighet att taga
vara på den genom att fostra ungdomen
väl och hos denna ingjuta göda
grundsatser. Största kravet ställes härvid på
folkskolans lärarkår. I den mån denna
kår lever för sitt lärarkall och gör sitt
bästa, i samma mån fyller det sin stora
uppgift. Bismarck förklarade en gång,
att det var den tyska lärarkåren, som
hade vunnit fransk-tyska kriget 1870-
1871. Sveriges folkskollärarkår kan
vinna »det stora kulturslaget» i vårt land.
Indragning av lärartjänster.
Till riksdagens statsutskott ha fyra
lärarorganisationer ingått med följande
skrivelse.
Med anledning av k. m :ts proposition
nr 154 angående åtgärder för beredande,
av Ökade möjligheter att indraga
lärartjänster vid folkskoleväsendet anhålla
undertecknade organisationer att till
statsutskottet få framföra vissa
synpunkter rörande ifrågavarande
spörsmål.
Det förslag, som i propositionen
framlagts, innebär anordning för
förflyttning av lärare i de fall, då tjänster skola
indragas utan att därför
tvångsförflyttning skulle behöva tillgripas. Den
hänsyn till lärarkårens synpunkter, som
förslaget i stort sett innebär, uppskatta vi.
En stor grupp av lärare kommer dock,
om förslaget utan vissa modifikationer
antages av riksdagen, att hårt drabbas
av de nya bestämmelserna, nämligen de
extra ordinarie lärarna, som på vissa
platser fått tjänstgöra lång tid utan att
kunna vinna ordinarie anställning.
Sålunda finnas i Stockholm omkring 50
manliga och 100 kvinnliga vikarierande
och extra ordinarie folkskollärare,
varav omkring 50 % redan ha en tjänstetid
av 5 till 9 år bakom sig, och är
medeltiden för ordinarie anställnings vinnande
7 å 8 år. Till följd av riksdagens beslut
om indragning av statsbidrag till
folkskollärarinnor på småskolestadiet äro
be-fordringsutsikterna för de icke ordinarie
folkskollärarinnorna i Stockholm
särskilt mörka. Skulle nu ytterligare sådana
bestämmelser fastställas, att de extra
ordinarie lärarna komme att sakna
ansökningsrätt utom i de fall, då ingen
ordinarie lärare kunde komma i fråga
för förflyttning, skulle dessa extra
ordinarie lärare med sin långa och i
Stockholm synnerligen krävande tjänstgöring
i alldeles särskilt hög grad bli ogynnsamt
behandlade.
Det synes oss möjligt att inom ramen
av det föreliggande förslaget och utan
att väsentligt minska dess effektivitet
sådana bestämmelser kunna fastställas,
att de av oss påpekade orättvisorna i
huvudsak bortfalla. Den framkomliga
vägen synes oss vara den, som angives i de
av herrar Sjödahl och Andersson i
Falkenberg väckta motionerna.
Vi vilja även ge uttryck åt det
önskemålet, att Stockholm och likställda,
skoldistrikt, som bilda egna
inspektionsområden, även i detta fall må ’utgöra
särskilda distrikt. De ordinarie
folkskollä-rartjänsterna i Stockholm äro för
närvarande omkring 965 och i
Stockholmstraktens inspektionsområde omkring
260. Skulle nu dessa områden
sammanslås, betyder detta, att Stockholm
säkerligen finge övertaga flertalet indragna
lärartjänster, vadan förslaget således i
särskilt hög grad skulle drabba
Stockholms extra ordinarie lärare.
Undertecknade organisationer vädja
därför till statsutskottet att vid frågans
behandling taga hänsyn till nämnda
kategorier lärare, och tillåta vi oss
hemställa till Statsutskottet
att föreslå riksdagen besluta i
förevarande fråga i enlighet med de förslag,
som framförts i motionerna 1:275 och
II: 453 av herrar Sjödahl och
Andersson i Falkenberg.
Stockholm den 22 mars 1933.
Stockholms Folkskollärareförening.
Osvald Rydén.
Ordf.
Stockholmskretsen av Sveriges
Folkskol-lärarförbund.
Karlö Gwstafson.
Ordf.
Stockholmskretsen av Sveriges
Folkskollärarinneförbund.
Anna Åkesson^
Ordf.
Stockholms Lokalavdelning av Sveriges
Småskollärarinneförening...
Magda Carlson.
Ordf.
Bedaktör och ansvarig utgiTare:
R u & e n W a g n s s ön
Redaktionssekreterare:
Karl-Erik Karlsson
Stockholm 1933.
Kungl. Hovboktryckeriet Iduns Tryckeri ^..-B^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
