Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 13. (2674) 29 mars 1933 - Folkskolinspektörerna kritiska mot skatteutjämningsberedningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296
S VE N S K LÄRARETIDNING
Nr 13
så avsevärd. Skoldistrikt däremot, som
försummat sitt skolväsen, komma omedelbart i
åtnjutande av de ekonomiska fördelarna av
statens övertagande av folkskoleväsendet.
Försumlighet och liknöjdhet kunna alltså komma
att premieras. En ytterligare utredning i
denna del synes böra komma till stånd. Det är
ej heller säkert, att staten i finansiellt svåra
tider kan orka med byggandet och
reparationerna i högre grad än vad som sker med
nuvarande ordning.
Beträffande förslagen om bostäder och om
lärares tvångsförflyttning, så innebär
desamma en försämring av lärarnas rättsliga
ställning. Skall läraren kunna påtvingas en
tjänstebostad, så måste ock vissa garanti-er
beträffande densamma finnas. Tvångsförflyttning
torde trots allt dock bliva nödvändig såsom
ett effektivt led i strävan till ekonomisering
och rationalisering av hela vårt
folkskoleväsen.
I sakkunnigeförslaget namnes intet om ett
iramtida ordnande av de inom vissa
skoldistrikt storslagna socialpedagogiska
anordningarna. Vid statens övertagande av
folkskoleväsendet är det att befara, att
skoldistrikten i fortsättningen ej vill bekosta
nämnda anordningar. En utredning även i detta
avseende förefaller böra företagas, innan
beslut fattas om statens övertagande av
folkskoleväsendet.
K. m:t skall enligt förslaget fastställa
antalet lärare för varje år. Det kommer att
bliva svårt, ja, mången gång omöjligt, för de
kommunala myndigheterna att i ,förväg exakt
angiva antalet erforderliga lärare inom
respektive skoldistrikt. Även om inskrivning
äger rum på våren, är det ej alltid möjligt att
överblicka läget, vilket folkskolinspektören
för sin del säger sig ha erfarenhet utav.
Följden kan lätt bliva den, att skolstyrelserna -
för att vara vissa om att befinna sig på den
säkra sidan – tvingas att angiva behovet av
lärare så stort, att inga risker förefinnas. På
så sätt kunna i verkligheten ej nödvändiga
lärartjänster komma att inrättas med ty
åtföljande onödiga utgifter lör stats och
kommuns del. Ifrågavarande prövning bör helst
överlåtas åt lägre myndighet och med
möjlighet för skolstyrelserna att t. ex. vid läsårets
.början kunna snabbt erhålla ökning eller
minskning i antalet lärare för läsåret.
Folkskolinspektören anser till sist, att den
nu ’gällande ordningen för tillsättande av
lärare ej gärna bör bibehållas utan överlåtas
åt t. ex. kretsstyrelserna, som därför bör äga
tillgång till förut nämnd pedagogisk
sakkunskap. Oefterrättligheten mången gång med
nuvarande ordning påtalas ofta och med fog, oca
rättvisa i ,fråga om befordringsgrunderna är
ofta illusorisk.
Josef Andersson: Staten lör ej överta,
skolhus och bostäder.
Inspektör Josef Andersson "i Gästriklands
inspektionsområde betonar svårigheterna som
äro förknippade med statsövertagaiide av
skolhus och lärarboställen.
Om kommunerna däremot finge även i
fortsättningen äga sina skolhus, men staten för
framtiden verksamt bidroge med största
delen av byggnadskostnaderna och i viss mån
till underhållet, skulle detta ge samma
resultat i fråga om skatteutjämning. Statens
förvaltning av skolhus och lärarbostäder blir
säkerligen också kostsam och besvärlig och har
framtvingat skatteutjämningsberedningens
förslag om inrättande av en kretsskolstyrelse,
vilket annars skulle kunnat undvikas.
Hr Andersson tillstyrker förslaget i övrigt
utom i här nämnda avseenden:
’Staten bör icke övertaga äganderätten till
skolhus och tjänstebostäder utan i stället med
avsevärda statsbidrag bidraga till kusens
ibyggnad och underhåll, i vad angår skolhus.
För tillhandahållandet av bostäder eller
ersättning härför liksom bränsle och ersättning
härför böra kommunerna svara, och kan
staten därvid bidraga med visst belopp pr tjänst.
Beredningens försla<g om tillsättande av en
skolkretsstyrelse avstyrkes.
Beredningens förslag om årligt fastställan-
de av byggnationer och reparationer
avstyrkes.
.Beredningens förslag, att k. m:t årligen
fastställer antal lärare bö-r ordnas så, att
skolöverstyrelsen fastställer antalet, och möjlighet
gives att inkomma med förslag i varje
aär-skilt fall.
E. L. Jansson: Lärarna bör bli
statsanställda, men kommunerna bekosta
skolbyggnaderna.
Inspektören i Älvsborgs södra
inspektionsområde, E. L. Jansson, avstyrker
överflyttandet på staten av kommunernas
byggnadsskyldighet. Det bör enligt hr Janssons mening
undersökas, huruvida icke behövlig utjämning
skulle kunna ernås på annat sätt, t. ex. genom
beviljande av statsbidrag till upptörande av
skolbyggnader. Han kan f. ö. icke dela
beredningens mening, att skolhusbyggnaderna
skulle överlämnas till staten utan ersättning
.till skoldistrikten. Staten bör i varje fall
övertaga ansvaret för even t. byggnadslån, därest
byggnaderna överlämnas. ’Likaledes är han
tveksam angående lämpligheten av statens
övertagande av tjänstebostäderna.
Om det anses nödvändigt, att en ny
mel!an-instans inrättas, bör denna erhålla sådan
sammansättning, att länsstyrelser och
domkapitel kunna befrias från huvudparten av sina
åligganden i samband med skolväsendet.
Beredningen förordar bibehållande i nuvarande
ordning för tillsättande av lärare. Då
emellertid staten skall bestrida kostnaderna rör
lärarnas avlöning, finner hr Jansson det rik
tigast, att lärarna också tillsättas av statlig
myndighet. Lärarna bör bli helt
statsanställda.
Hugo Sandström: Förslaget möjliggör
massindragning av skolor.
Folkskolinspektören i Blekinge
inspektionsområde Hugo Sandström, som i princip
tillstyrker förslaget, anför följande:
Beredningen liar med all önskvärd klarhet
påvisat ohållbarheten av rådande dualism i
fråga om bestämmanderätten , beträffande
folkskoleväsendets organisation och statens
kostnader för densamma. Behovet av en
ändring av nuvarande anordning, . 00111’’ <;ur
kommunen rått att indirekt bestämma, över
statens utgifter, är så påtaglig, att därom bör i
princip ingen meningsskiljaktighet råda I
och genom en centralisering av
folkskoleväsendet i överensslämmels-e med beredningens
förslag kommer icke blott en stegring av det
allmännas kostnader för skolväsendet att
förhindras utan även avsevärda besparingar att
möjliggöras samtidiigt som bättre skolformer
och i övrigt rationellt ordnad undervisning
erhålles. Med tillämpning av de normer för
centralisering av ett distrikts skolväsende,
vilka beredningen genom vissa stickprov
ta?-na i vårt lands olika delar angivit, skulle
endast i Blekinge län ett 30-tal skolor komma
att indragas och ett motsvarande antal
lärar-avdelningar bliva överflödiga. ’Står staten för
rusthållet i fråga om lärarpersonalens
avlöning, bör den också tillerkännas
-beslutanderätt angående skolorganisationer, som för
staten medför utgifter. Kommunens och statens
utgifter för skolväsendet står i många fall icke
i rimlig proportion till varandra. I ett av
länets skoldistrikt har statsbidrag för
folkskoleväsendet för år 1932 utgått med 25,027 kr.
under det att kommunens totala andel genom
utdebitering utgjort endast 4,071.
Lärarpersonalens sammanlagda kommunalskatt tör
samma år utgår med 3,072 kr. Beredningens
stora förtjänst är att ha gett en sådan
offentlighet åt ett missförhållande, att ett
status quo bör få anses uteslutet.
Bertil Karnell: .Ny utredning behövlig.
Folks-kolinspektören i Norrbottens norra
inspektionsområde Bertil Karnell i Gällivare
avstyrker i yttrande till skolöverstyrelsen
skatteutjämningsberedningens förslag, att ett
principbeslut fattas om folkskoleväsendets
förstatligande. Då det emellertid -’. främst ur
skatteutjämningssynpunkt - är nödvändigt,
att folkskoleväsendet Övertages av staten; an-
ser folkskolinspektören, att åt särskild
kommitté omedelbart bör lämnas i uppdrag att
snarast inkomma med förslag. För att ej
/fullständig stagnation i byggnadsverksamheten
skall inträda under den tid utredningen
pågår, måste anslag beviljas av statsmakterna
till skolbyggnaders uppförande.
Det synes folkskolinspektören -ha varit
riktigare och för skolväsendets utveckling vida
bättre, om skatteberedningen hade utarbetat
ett detaljerat förslag. Ett eventuellt
principbeslut i enlighet med förslaget kommer att
medföra ett stillastående i
skolbyggnadsverksamheten och för övrigt i all
skolorganisato-risk verksamhet, intill dess definitiva beslut
fattas. Dessutom kommer ett eventuellt
principbeslut att onödigt fastlåsa arbetet för dem,
som skola utarbeta de definitiva bestämmel-
B. Kärrlander: Förstatligandet bör t. v.
Då barnens undervisning måste anses vara
.en statens angelägenhet, finnas onekligen
vissa principiella skal, som talar för ett
förstatligande av folkskoleväsendet, framhåller
folkskolinspektören i Hälsinglands södra
inspektionsområde Bernh. Kärrlander i Söderhamn.
Det bör dock enligt hans mening undersökas,
huruvida icke skäl finnas, som tala emot,
och som äro så pass tungt vägande, att med
ett förstatligande av folkskolan t. v. anstå.
Att några avsevärda besparingar genom
omläggningen kommer att göras, är däremot
tvivel underkastat. Fordringarna i fråga om
skolornas yttre anordning kommer ätt växa och
kommunernas sparsamhetsiver blir med
säkerhet förminskad. Den ganska vidlyftiga
’förvaltningsapparat, som blir nödvändig,
bidrager i sin mån till att kostnaderna springa i
höjden. Att den kommunala självstyrelsen blir
åtskilligt beskuren genom förslagets
genomförande, torde icke kunna bestridas. Det rent
lokala intresset för folkundervisningen är
dock värt en hel r del, och det skulle icke bli
till gagn för skolan, om detta intresse alltför
mycket avkopplades från avgörande
inflytande på skolärendena. Det stöd, som vår
dtolk-skola haft och har i kommuner, där ett
levande intresse för barnens fostran och
undervisning ’gjort sig gällande, får ej
underskattas. Det skulle vara mycket betänkligt, om
sådana ändringar i -gällande bestämmelser
genomfördes, att detta intresse skulle
vedervågas.
För att önskvärd och behövlig
skatteutjämning skall kunna vinnas, bör enligt
folkskolinspektör Kärrlanders mening staten bidraga
till uppförandet av skolhus och
tjänstebostäder med belopp, som avpassas efter
skoldistriktens ekonomiska bärkraft, dock icke
överstigande tvä tredjedelar av
byggnadskostnaden, bidrag med två tredjedelar av kostnaden
för inventarier och undervisningsmateriell i
skolorna och*bestrida hela kostnaden för de
lärarpersonalen (författningsenligt
tillkommande kontanta avlöningarna. Till främjande
av behövlig centralisering av skolväsendet bör
staten lämna Ökade bidrag för anordnande av
skolskjutsar och till inackordering av
skolbarn. Då den lokala ledningen av skolväsendet
understundom kan vara allt annat än
lämplig för sin uppgift, bör närmare föreskrifter
om skolråds och skolstyrelses
sammansättning utfärdas. Härvid bör beaktas
nödvändigheten av att verkligt pedagogisk sakkunskap
blir företrädd i d-eesa styrelser. Åtgärder för
utveckling av Överlärarinstitutionen .bör
dessutom vidtagas.
F. Hedenmark: Förslaget värdefullt.
I stort sett är
skatteutjämningsberedningens förslag till åtgärder för förstatligande av
folkskoleväsendet synnerligen värdefullt, men
mot vissa detaljer kunna erinringar och
anmärkningar göras, framhåller
folkskolinspektören i Västerbottens norra
inspektionsområde Frans Hedenmark.
Angående arvoden åt överlärare etc.
nämner förslaget ingenting. Behovet av överlärare
är påtagligt i de stora skoldistrikten/För
närvarande äro skoldistrikten ovilliga att an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
