Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 13. (2674) 29 mars 1933 - Samarbetet mellan grundskolan och den högre skolan - Mjölbytvisten inför k. m:t - Skolradioprogrammet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298
SVEN SK LARA R E T I D N I N G
Nr 13
sin undervisningsplan och står under
offentlig inspektion. Han framhöll också att
trycket på grundskolan i viss mån berodde på,
hur proven anordnades. Man borde söka att
mera utröna barnens allmänna
förutsättningar än deras detaljkunskaper. Fördelaktigt vore
om man kunde ordna det så, som det
praktiseras bl. a. i Norge och i Hamburg, att
elever kan få gå i klassen på prov under en
längre period. Det samarbete, som redan
existerade i Stockholm, i det att kommitterade
från såväl läroverk som folkskolor gemensamt
uppsatte lörslag till skriftliga prov, hade i
allo visat sig fördelaktigt.
Hr Regfors framhöll, att pressen på barnen
i grundskolan ofta hade sin grund i
’föräldrarnas inställning. Han redogjorde för en
undersökning av rättskrivningsproven av 1930,
då det visat sig en stor ojämnhet i provens
svårighetsgrad och en oriktig avvägning i
svårighetsgrad mellan proven till 5-årig och
4-årig realskola. Adjunkten Wahlström
refererade en statistik från Halmstads h. a.
läroverk, varav framgick, att provens resultat i
stort sett överensstämde med elevernas
’förmåga att sedan följa undervisningen. Hr
Hillman underströk folkskolornas och
privatskolornas olika arbetsförhållanden, vilket
skulle - om villkoren för provet gjordes
lika -. betyda ett handikap för ’folkskolan, som
med sina stora klasser och gällande
undervisningsplan ej kunde öka arbetstakten för
dem, som söker till läroverken, i samma
utsträckning som en privat skola kan. Det
skulle möjligen kunna ske, om man finge bilda
särskilda prepareringsklasser för dem, som
söker till läroverk, men sådan anordning var
det väl ingen, som ville tillråda av helt andra
skäl. Talaren ansåg därför att en ändring till
formell likställdhet vid inträdesprovet för
elever från folkskolor och privata skolor i rea-*
liteten skulle innebära en betydligt sämre
ställning för folkskolans el-ever. Rektor
Lund-ler g ville för sin del understryka, att han i
sin egenskap av mottagande av elever till det
statliga flickläroverket haft stor nytta av de
avlämnande lärarnas personligt avgivna
meddelanden om elevernas allmänna läggning och
intelligensnivå.
Det av adjunkten Wahlström framställda
förslaget om ordnat samarbete antogs av
mötet.
Diskussionen om provet i modersmål till
5-åriga realskolan inleddes av rektor A. Ax:son
Lindqvist och till 4-åriga realskolan av
ämneslärare B. Borggård. Rektor Lindqvist trodde
ej på resultatet av att inlära systematiskt
uppställda rättskrivningsregler eller på mer
eller mindre konstruerade
rättskrivningsövningar. Proven borde innehålla vanliga ord,
vilkas betydelse barnen fullt förstår. En
vårdad - om även uttrycksfull och betonad -
välläsningsfärdighet borde ej överskattas, då
den visst ej alltid är garanti för uppfattning
av innehållet. Denna borde konstateras genom
återberättande av innehållet och helst genom
resonemang. Att språkövningarna strukits
från provet till den 5-åriga realskolan
hälsades med tillfredsställelse, men talaren ansåg
dock, att någon kännedom om modersmålets
byggnad borde vara meddelad i grundskolan
och hänvisade till-folkskolans
undervisningsplan och den utredning, som gjorts av den
inom Stockholms folkskolor för ändamålet ar-
betande kommittén. Även hr Borggård fann
för den 4-åriga realskolans vidkommande
nämnda kommittés förslag angående 6:e
folkskoleklassens modersmålekurs goda. Sedan hr
R. Örtendal understrukit inledarnas
synpunkter, avslutades diskussionen.
Upptagande av diskussionen angående prov
i räkning uppsköts till ett kommande
sammanträde.
(Sammanträdets ordförande, rektor S.
Grauers, avslutade mötet med uttalande av
den förhoppningen, att det nu inledda
samarbetet skulle bidraga till avlägsnande av den
kritiska inställning, som ofta förmärkts
tidigare de olika skolformernas lärare emellan.
F. H.
MjölbytTisten inför k, m:t.
Ämbetsskrivelse från
ecklesiastikministern till skolöverstyrelsen.
Ecklesiastikministern, statsrådet
Engberg, har till skolöverstyrelsen »på
nå-digste befallning» avlåtit följande
skrivelse:
Enligt protokoll, fört vid
sammanträde med folkskolestyrelsen i Mjölby
skoldistrikt den 13 november 1930 ’hade
folkskolläraren i distriktet Kurt
Rendel anhållit, att styrelsen måtte
sammanträda f or att behandla och
undersöka vissa frågor rörande Eendels
förhållande till vissa av sina kolleger, i första
hand t. f. överläraren Eric Elmgren,
vilka frågor vore av betydelse för ett gott
samarbete i tjänsten. Styrelsen beslöt
att icke upptaga denna sak till
behandling, emedan den vore av sådan natur,
att den lämpligast borde göras upp av
däri inblandade parter utan anlitande
av styrelsen.
Efter det Eendel häröver anfört
besvär hos domkapitlet i Linköping under
yrkande att, då folkskolestyrelsens
beslut kränkte hans enskilda rätt,
domkapitlet måtte, med upphävande av
nämnda beslut, förklara honom berättigad att
få sin sak undersökt och prövad av
styrelsen och att han där måtte beredas
tillfälle att försvara sig mot de gentemot
honom framkomna beskyllningarna,
lämnade domkapitlet enligt utslag den
30 april 1931 på anförda skäl besvären
utan bifall.
Över detta utslag har Eendel anfört
besvär hos k. m :t under yrkande, att k.
m :t måtte med upphävande av
domkapitlets utslag bifalla hans talan eller
återförvisa målet till domkapitlet for
ny laglikmätig behandling.
I sin besvärsskrivelse till domkapitlet
anförde Rendel, bland annat, följande. Genom
skrivelse av den 8 november 1930 till
folkskolestyrelsen i (Mjölby hade Rendel anhållit,
att styrelsen måtte företaga undersökning
och utredning rörande mot honom av förre
överläraren i Mjölby, numera
folkskolinspek-tören i Skaraborgs södra inspektionsområde
Bror Eriksson samt ovannämnde Elmgren
.gjorda beskyllningar angående vissa Rendels
förhållanden i och utom tjänsten, samt att
han därvid måtte beredas tillfälle att få
försvara sig. Då Eriksson den l maj 1928
avflyttat från Mjölby, hade han i hemlighet till sin
efterträdare, bemälde Elmgren, överlämnat en
av den senare kallad tjänstepromemoria,
innehållande en del grava beskyllningar för
påstådda tjänstefel i elva särskilda punkter.
Enär Rendel vid flera tillfällen av Elmgren
hotats med straffpåföljder i anledning av
innehållet i nämnda promemoria, hade Rendel
åtskilliga gånger förgäves hos honom
anhållit att få taga del av skrivelsens innehåll.
Vid ett sammanträde i folkskolestyrelsen den
8 november 1928, då Rendel enligt kallelse av
annan anledning varit närvarande, hade
Elmgren framtagit den s. k. tjänstepromemorian
och förklarat, att handlingen innehölle för
Rendel farliga saker. Sedan Rendel förgäves
flera gånger begärt att få taga del av
promemorians innehåll och att få försvara sig mot
de däri gjorda anklagelserna samt ryktet om
dessa spridit sig i staden, hade han lyckats
att i vittnens närvaro få höra skrivelsen
uppläsas på folkskolans expedition den 30
november 1928. Enär en del av de påstådda
tjänstefelen skulle åsamkat Rendel allvarlig
bestraffning om de varit med sanningen
överensstämmande, hade Ren del sistnämnda dag med
allmänna posten insänt en till
folkskolestyrelsen ställd ansökan att la försvara sig mot de
gjorda anklagelserna. Denna ansökan funnes
dock icke i folkskolestyrelsens protokoll
antecknad såsom mottagen eller föredragen.
Några dagar senare hade dock Rendel
munt-ligen erhållit meddelande, att hans ansökning
icke föranlett någon folkskolestyrelsens
åtgärd. Den 15 april 1929 hade Elmgren till
folkskolestyrelsen inlämnat en skriftlig
anmälan mot Rendel, upptagande tre särskilda
beskyllningar för tjänstefel, vilken anmälan
den 22 april .1929 kompletterats med 6 nya
anmärkningar lör påstådda tjänstefel.
Elmgren hade vidare riktat muntliga
anmärkningar mot Rendel, vilka Rendel vid ,flera
tillfällen hos skolstyrelsen anhållit att få
undersökta. Dessa ansökningar hade dock
samtliga avslagits.
K. m :t - som vill framdeles meddela
beslut i fråga om de av Rendel
omförmälda underdåniga besvären .-
anbefaller folkskolinspektören i Östergötlands
västra inspektionsområde att verkställa
en ingående undersökning rörande de
förhållanden, som avses i ovan
omförmälda, av Eriksson upprättade s. k.
tjänstepromemoria, de tillägg därtill,
som av Elmgren sedermera gjorts, och
de anmärkningar, som, enligt vad
Rendel uppgivit, i övrigt riktats mot denne,
ävensom rörande de åtgärder, isom
folkskolestyrelsen i Mjölby i anledning
härav vidtagit intill den 13 november 1930;
och har folkskolinspektören att, sedan
berörda utredning slutförts, till k. m:t
inkomma med redogörelse för
densamma ävensom det yttrande, vartill
folkskolinspektören må finna
omständigheterna föranleda.
Skolradioprogrammet
för tiden den 31 mars-5 april:
Fredagen den 31 mars kl. 1: Skolkonsert:
Frederic Chopin och Robert Schumann.
Inledande ord av Julius Rabe.
Måndagen den 3 april kl. 1: Ljus och hälsa.
Av professor Erik M. P. Widmark. Se häftet
nr 22.
Tisdagen den 4 april kl. 2.45-3.10:
Siid-deutsches in -Sprache uhd Art. Vortrag von
Dr. Hans Pollak. Se orden i häftet nr 23.
Onsdagen den o april kl. l: I
trävaruindustriens bygder. Av fil. lic. David Johansson.
Se bilderna och uppgift-ernå i häftet nr 22.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
