Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 13. (2674) 29 mars 1933 - Dödsfall - Klas Verner Sandin - Nils Hagström - Assarina Ljungberg - R. M. Krän - Pernilla Tuvesson - Litteratur - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 13
SVENSKLÄRARETIDNING
307
Ludvig Cederqvist.
des vid sin död endast 38 år gammal. Efter
examen vid Härnösands seminarium 1918
samt organist- och kyrkosångarexamen erhöll
den bortgångne anställning vid Björknäs
folkekola samt 1919 vid östbydal, där han allt
sedan tjänstgjort. Med nit och intresse
verkade S. i sin skola och gjorde sig varmt
uppskattad av såväl elever som målsmän. Utom
sitt skolarbete har S. även intresserat sig för
eocial verksamhet och nedlagt tid och krafter
inom denna.
Inom lärarkårens olika organisationer har
han varit en uppoffrande och trofast
medlem inom såväl ’Gudmund råkretsen av
Sveriges allmänna folkskollärarförening som
Södra Ångermanlandskretsen av Sveriges
Folkskollärarförbund. Högt skattad som
kamrat kom han också att starkt medverka
till organiserandet av den fasta organisation,
som under förra året bildades inom
lärarkåren, nämligen Eranosorden. Med försynthet
men ändock med fasthet >förde han skolans
och kårens talan.
Det blir tomt -efter vännen och kamraten
.Sandin. Men - Ej med klagan skall hans
minne firas. Hans minne skall leva ljust
bland oss som den, vilken i med- och
motgång stod vid vår sida - vår käre, blide och
gode vän!
Mauritz Lindén.
Nils Hagström.
Den 15 mars avled i Malmö f. d.
folkskolläraren Nils Hagström, Malmö.
Han var född i Dalby 1864 och avlade 1887
folkskollärarexamen i Lund. Redan samma år
erhöll han anställning vid Malmö städs
folkskolor, där han blev ordinarie 1891. Hösten
1925 avgick han med pension.
Hagström var i många år knuten till
Pil-dammsiskolan, där han gjorde sig känd som
en duglig och uppskattad lärare.
Han sörjes närmast av maka, barn och
barnbarn.
Assarina Ljungberg.
F. d. folkskollärarinnan fröken Assarina
Ljungberg, ’Kristinehamn, har avlidit på
Kristinehamns sjukstuga, 80 år gammal.
Den bortgångna, som var född i östra
Ljungby, Kristianstads län, avlade
folkskollä-rarinneexamen i Skara. Efter en tids
lärarför-ordnande i Halland kom hon redan 1879 som
folkskollärarinna till Kristinehamn, där hon
sedan arbetade till uppnådd pensionsålder och
alltsedan varit bosatt. Hon var på ein tid
känd som en dugande pedagog. Närmast
sörjande äro syskonbarn.
R. M. Krän.
Förre folkskolläraren, kantorn och
organisten Rudolf Malkolm Krän, Sparreholm, avled
Klas Verner Sandin.
den 17 mars helt hastigt i Malmköping. Efter
slutad tjänstgöring på Villåttinge härads
sparbanks kontor i Malmköping skulle K.
anträda återresan till Sparreholm. I bussen
segnade han helt plötsligt ned. Tillkallad
läkare kunde endast konstatera dödsfallet.
Den så hastigt bortgångne var född i
Linköping den 23 juni 1863 och
utexaminerades från Linköpings folkskoleseminarium
år 1885. Efter att ha innehaft vikariat
bl. a, i Malmköping under fyra år, blev
han ordinarie folkskollärare i Hyltinge med
tjänstgöring vid Sprengtportens skola och
uppehöll till år 1927
"folkskollärarbefattningen inom Hyltinge skoldistrikt, där han
även innehade kantors- och organisttjänsten.
K. var framstående sångare och musiklärare.
Sålunda var han bland annat dirigent för
Daga-Villåttingekören i ett flertal år.
Kommunalt intresserad har d-en bortgångne
innehaft en hel del uppdrag, såsom
taxeringsnämndens ordförande sedan 1918,
kommunalfullmäktigledamot sedan 1925, revisor i
muni-cipalnämnden i minst 10 år. Dessutom har han
varit sekreterare i Villåttingekretsen av
Sveriges allmänna folkskollärarförening och
se,-dermera dess ordförande till 1916, lärarnas
representant i skolrådet och ordförand-e för
Sparreholms gymnastikförening alltsedan dess
bildande. Med K. bortgick en god lärare och
pedagog. Såsom ledare i barnlägret på Malma
hed har han sedan 1927 nedlagt ett enastående
gott arbete och följt barnen med ungdomlig
entusiasm.
Den avlidne sörjes närmast av maka och
en son.
Pernilla Tuvesson.
Den 18 mars avled i sitt hem i Arkelstorps
småskola i Stoby f. lärarinnan Pernilla
Tuvesson.
Dödsbudet kom icke oväntat men är därför
icke mindre smärtsamt. Hos T. fanns
egenskaper, som vittnade om sinnets adel. I
första hand var det hennes enkla, anspråkslösa,
vänfasta och hjärtegoda sinnelag, hennes
stillsamhet och milda allvar, som man nu efteråt
så gärna minnes. Hon - efterlämnar därför
bland vänner och forna elev-er ett minne, som
sent skall förgätas. Många forna elever kunna .
vittna om den kärleksfulla, ömma omvårdnad,
det nit och den duglighet, som hon ådagalade
i sin lärarinnegärning. Hon sörjes närmast
av syster och fosterdottern, nuvarande
lärarinnan i Arkelstorp Anna Nilsson, hos vilken
hon bott, sedan hon 1907 avgick med pension,
dessutom av andra syskonbarn, släktingar och
en stor vänkrets.
T. var född i Stoby 1852 och avlade
småskollärarinneexamen i Landskrona 1872. Hela
hennes 35-åriga tjänstetid har varit förlagd
till olika skolor i Stoby.
I/itteratur.
Räknelära för barndomsskolor. Årskurs
l-6. Av Roman-Wigforss. Magnus
Bergvalls förlag. Pris pr årskurs: l:a-4:e kr»
0: 60, 5: e och 6:e kr. 0: 75.
Det torde vara ett ganska vanligt
missgrepp vid räkneundervisningen,
att barnen ej blir på ett
tillfredsställande sätt inställda i fråga om vad de
skall lära sig. De sättes kanske att räkna
exempel, det ena efter det andra i en
lång förj d, nr en räknebok, vars
inne-hållsrubriker är få och allmänt hållna:
division, blandade uppgifter,
sortförvandling etc. På detta sätt får barnen
i många fall tämligen dimmiga
föreställningar on^ vad det är, de håller på
att lära sig. Ett fruktbart arbetssätt
ernås först, om barnen ställes inför
bestämda, lagom omfattande och klart
uppfattade inlärningsuppgifter, på
vilkas successiva behärskande de kan
inrikta sina krafter. Är det arbetet pä en
uppgift förenat med vissheten, att
läraren kommer att taga reda på om man
lärt sig den ordentligt, är det så
mycket bättre.
Författarna till ovan angivna
räkne-lära har velat underlätta ett arbetssätt
av detta slag genom att uppdela varje
årskurs i ett stort antal dylika
inlärningsuppgiftet eller kursmoment.
Denna uppdelning bör ej förväxlas med
förslag till lektionsuppdelning. Vissa
kursmoment kräver betydligt längre tid än
andra, och för varje särskild klass ar
tiden givetvis beroende av en mängd
omständigheter. Till varje kursmoment
finnes i läroboken en »tyst övning» med
exempel avsedda för barnens arbete på
egen hand. Som inledning till sådant
arbete vill nog flertalet lärare driva
klass- eller gruppundervisning, och i
lärobokens fyra första årskurser har
förf. till lärarnas tjänst för varje
kursmoment givit förslag till lämpliga
uppgifter härför. I de två sista
årskurserna, femte och sjätte klassens, saknas
sådana inledande uppgifter, och läraren
hänvisas till att för eventuell klass-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
