Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 14. (2675) 5 april 1933 - Sveriges allmänna folkskollärarförening - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 14
Betygskataloger för folk- och
fört-sättningsskolan.
Centralstyrelsen beslöt att tills
vidare bordlägga den av S av sjökrets en
väckta motionen om ändrad uppställning av
betygskatalogerna för folk- och
fortsättningsskolan.
Pensionsfrågan.
Från Halmstadskretsen förelåg en
motion av följande lydelse:
Enligt bestämmelserna lör familjepension
äro den avlidnes änka och arvsberättigade
egna barn berättigade till berörda pension
enligt särskilt angivna grunder. När anan helt
flyktigt tar del av detta stadgande, förefaller
det, som skulle alla berättigade krav
därigenom hava blivit tillgodosedda. Emellertid har
det vid upprepade tillfällen visat sig, att en
betänklig lucka i lagen ’förefinnes. Då det i
kap. III § 32 av de allmänna bestämmelserna
om familjepension heter, att rätt till
’familjepension tillkommer den avlidnes änka och
arvsberättigade egna barn, göres genom
bestämningen »egna» barn en inskränkning, som
till sina verkningar blir ytterst kännbar, ifall
dödsfallet berör änka efter lärare, som
adopterat barn och detta icke uppnått ’21 års
ålder eller om det eljest är oförmöget till
arbete. Adoptivbarn äro nämligen genom stadgans
uttryck »egna» barn helt utestängda från rätt
till delaktighet i familjepension, och
pensionsstyrelsen har också konsekvent tolkat lagen
efter dess ordalydelse.
Man söker förgäves efter hållbara skäl, som
kunna motivera, att adoptivbarn i fråga om
rätt till del i familjepension sättas i en
sämre ställning än de egna barnen efter avliden
lärare. Adoptivföräldrarna hava genom att
adoptera ett barn iklätt sig samma ansvar och
samma plikter som mot egna barn.
Innehavaren av familjepensionsrätten har under sin
tjänstetid erlagt stadgade avgifter till
pensionsinrättningen, oavsett om han varit
barnlös, haft egna barn eller adopterat barn. Sett
från samhällets intressesynpunkt förefaller
adopteringen att vara en gagnelig handling,
värd att uppmuntras. -Många barn, som fötts
till världen under mindre goda förhållanden
och med små utsikter till öm omvårdnad, hava
genom adoptering kommit i åtnjutande av
god-fostran, utan att samhället på grund härav
åsamkats ökade utgifter. Det synes därför
oriktigt, för att icke säga orättvist, att en
lärare, som frivilligt åtagit sig att fostra och
underhålla barn, som icke är hans eget, för
denna sin gärning skall lönas med otack i så
måtto, att hans adoptivbarn utestänges från
den rätt till del i familjepension, som skulle
tillfallit detsamma, om det varit hans eget.
Genom lagen av den 14* juni 1917 har
adoptionen fått karaktären av ett verkligt
rättsinstitut, som i allt väsentligt jämställer
adoptivbarnet med egna ibarn. Jämväl med hänsyn
härtill synes en ändring av bestämmelserna
rörande rätten till familjepension vara påkallad.
Då, såsom här ovan blivit påvisat, de
nuvarande bestämmelserna om familjepension åt
änka och barn efter avliden lärare icke kunna
anses vara fullt tillfredsställande, hemställer
kretsen, att centralstyrelsen måtte vidtaga
åtgärder i syfte att få lagen om familjepension
ändrad därhän, att de pensionsförmåner, som
tillförsäkras avliden tjänstehavares egna barn,
kommer även adopterade barn till godo.
Centralstyrelsen beslöt att l avvaktan
på nu pågående utredning av
pensionsfrågan ’bordlägga motionen.
Folkskolans läroböcker.
Överläraren G. Fransson, Varberg,
hade i motion hemställt, att
centralstyrelsen måtte upptaga frågan om upprat-
Feriekurs l London
anordnas av Sveriges Folkskollärarförbund (7:e året) 27 juni-21 juli.
Pris i ett för allt 450 kr.
Närmare upplysningar från undertecknad
Ernst Bjerke.
Andra Långgatan 22, Göteborg. Tel. 43830.
tände av en permanent S. A. F :s
läro-»bokskommitté med uppgift att
åstadkomma större enhetlighet i fråga om
val av läroböcker i de olika
skoldistrikten. I motionen föreslogs, att S. A. F.
måtte tillsätta ämneskommittéer, vilka
hade att upprätta ett för samtliga
skoldistrikt avsett förslag på de tre bästa
läroböckerna inom varje ämnesgrupp.
Centralstyrelsen ansåg det visserligen
vara ett ekonomiskt intresse att
standardisera och monopolisera läroböckerna
men däremot icke ett pedagogiskt. Då
det för undervisningen och" barnen i
stället måste betraktas som en fördel
med viss frihet i fråga om valet av
läroböcker beslöt centralstyrelsen att
motionen icke skulle föranleda någon åtgärd.
P. A. Norstedt & Söners resestipendier.
Ur P. A, Norstedt & Söners fond
utdelades sex resestipendier om 150 kr.
vartdera.
Bland 35 sökande utsagos till
stipendiater :
folkskolläraren Charles Alf v e gren, iSkara,
för att i Köpenhamn studera
teckningsundervisningen,
folkskollärare Anton Malmborn, Halmstad,
för att vid danska skolor studera
undervisningen i främmande språk,
folkskolläraririnan Hildegard Nilsson,
Malmö, för att i Stockholm m. il. platser
studera undervisningsmetoder i
medborgarkunskap samt åtgärder för lärjungars
arbetsan-ställning och biblioteksverksamheten,
folkskollärarinnan Karin Nilsson, Lund,
’för att studera organisationen och
undervisningen i talfelsklasser i vissa skolor i Sverige,
Norge och Danmark,
småskollärarinnan Stina Lindström,
örn-sköldsvik, för att i .Stockholm studera
undervisningen på småskolestadiet samt
småskollärarinnan Paulina Olsson, Oeksjö,
Våle, för att i Stockholm och Göteborg
studera undervisningen i hembygdskunskap,
modersmålet och kristendom.
Ärenden till kretsarna.
Centralstyrelsen beslöt att till allmän
behandling inom kretsarna utsända
frågan om ett sjunde obligatoriskt skolår.
Lärarbyrån.
8. A. F:s platsförmedlingslyrå.
Vasagatan 10, l tr., Stockholm.
Telefon 109982.
öppen 10-12, 2-4. Lördagar 10-12; 2-3.
Byrån förmedlar kostnadsfritt för såväl
skoldistrikt som lärare vikariat vid folk- och
småskolor samt fortsättningsskolor.
Från kretsmötena.
Stockholms folkskollärarförening,
som den 17 mars höll sitt andra
sammanträde för året, hade till behandling
upptagit frågan om Lärostoffet i
folkskolans kurser.
Inledning&anförandet hölls av
folkskolinspektören dr A. Gierow.
Efter att ha givit en överblick av
bildningsidealens växling under skilda tider, framhöll
talaren, att den nuvarande ekolans mål,
enkannerligen folkskolans, visserligen vore att
ge de unga en viss fast kunskap men framför
allt en orientering i och för livet. Lärostoffet
kunde inte obeskuret medtagas från en
generation till en annan. Det stoff, som mist sin
aktualitet, borde utmönstras och lämna plats
för mera aktuellt stofi och för den unges
orientering i livet mera värdefullt och
nödvändigt.
I anslutning till uttalandet om lärostoffet
berörde inledaren även läroböckerna och
karakteriserade deras ändrade gestaltning från
forna tiders mera skelettartade till våra
dagars fylliga med ett alltför omfattande
kunskapsstoff. En begränsning vore nödvändig.
Dock ville talaren varna för en återgång till
gamla tiders kortfattade och ointressanta
läroböcker. Med uttalandet att en begränsning,
om en sådan befunnes- önskvärd, borde göras
av lärarkåren, avslutade talaren sin
intressanta framställning.
Sedan ordföranden, överlärare Osvald
Rydén, uttalat föreningens tack till
inledaren, vidtog en längre överläggning.
Sålunda betonade överlärare Wallerius
vikten av att språket i läroböckerna är
avpassat efter barnens ålder. Om
stoffet i de nu gängse läroböckerna vore
alltför rikligt tilltaget, ville tal, dock ej
förorda läroböcker med schematiskt och
»katekesartät» kunskapsstoff. Dr.
Nordlund, anslöt sig i huvudsak till de
synpunkter, som dr Gierow uttalat. Särskilt
framhöll talaren betydelsen av, att stoff,
som medtages, göres så rikt som det med
hänsyn till barnens mottaglighet är
möjligt. Ett rikt och konkret kunskapsstoff
vore ägnat att i högre grad än ett
knapphändigt ge rika associationer till
gagn för både kunskapstillägnelsen och
den andliga utvecklingen. Enligt
talarens uppfattning vore därför fylligare
läroböcker att föredraga framför
knapphändiga. Herr Örtendal instämde med
dr Nordlund samt uttalade
anmärkningar mot vissa i nuvarande räkneböcker
förekommande uppgifter. Fröken Anna
M. Roman ’betonade ’betydelsen av och
svårigheten i att kunna sovra det i
gängse böcker befintliga lärostoffet. Herr
Sanden och överläraren Agvald funno
däremot de nuvarande förhållandena ,i
stort sett tillfredsställande, varvid herr
Sanden särskilt framhöll förtjänsten hos
nu gällande undervisningsplan, som
beträffande lärostoffets disponering med-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
