Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 16. (2677) 19 april 1933 - Paul Jahrén: Folkskola som bottenskola - Jubilerande S. A. F.-krets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
366
SVENSK LÄRARETIDNING
Mr 16
Men det visar också, att det elevmaterial
man har att välja på vid provet, visst
icke är förstklassigt, även om de små
stackarna drillats tillräckligt för att
bestå provet.
En undersökning, som jag gjort
angående de följande åren, visar i stort
sett samma resultat i betyg o. d. Jag
nämner endast senaste examen.
Skola
Antal i klassen
1 Delt. i skrivn.
Delt. i munt.
Godk.
Lärov.
33
31
26
26
H. folksk .......
22
22
22
22.
Skrivningarna visa för resp. ämnen
följande antal godkända:
Skola
Modersm.
Tyska
Engelska
Matematik
Lärov ............
28
19
15
27
H. folksk .......
22
22
19
20
Om man i fråga om den muntliga
examen tar de 10 bästa av hela samlingen,
så komma 8 på högre folkskolan och 2
på läroverket. I rättvisans intresse
måste jag erkänna, att högre folkskolan haft
svagare klasser uppe i examen, men å
andra sidan kan man inte i samma grad
som förr betrakta sjätte klassen som
avstjälpningsplats, då den numera är
inkörsporten till det 3-åriga
realgymnasi-et. Det skadar nog inte att påpeka, att
högre folkskolan får ta emot vad som
blir över, sedan läroverket från
folkskolans 4 :e åt sig utgallrat en l :a klass med
tre läroavdelningar, från 6 :e en
läroavdelning till den 4-åriga och där har
flickläroverket samtidigt tagit 2
läroavdelningar till sin l :a klass. Och så ha
stadens nuvarande två, tidigare tre,
flickskolor under hela tiden tagit vad
de förmått. Att högre folkskolan trots
denna kraftiga åderlåtning kan få så
pass gott resultat tyder på en god grund
och ett gott elevmaterial.
Vid Örebro högre folkskolor och även
annorstädes har man gjort ungefär
samma erfarenheter som vi.
Begreppet folkskolan som bottenskola
innesluter emellertid mycket mer än
dessa rent teoretiska skolor, som vi här
behandlat. Jag vill då särskilt peka på
en utvecklingslinje, som vuxit fram vid
de högre folkskolorna, den
yrkesbestämda högre folkskolan, som nu på vissa
håll visat sig så livskraftig, att man har
skäl förmoda, att vi ganska snart skall
få den erkänd som likvärdig med
exempelvis kommunala mellanskola!! och
samrealskolan. Studietiden torde bli
densamma och fordringarna likaså, men
kurserna skulle vara inriktade på ett
visst yrke, t. ex. handel, och avslutas
med en examen, förslagsvis kallad
praktisk realexamen. För egen del anser jag,
att en dylik skola har en stor uppgift
att fylla. På samma gång som den
bättre än de teoretiska skolorna förberedde
de unga för kampen för tillvaron,
skulle den säkerligen också minska trängseln
vid de nu examensberättigade skolorna.
Förslag föreligger om två olika vägar
vid anordnandet av en sådan skola: den
fristående och den inbyggda. Vad den
fristående betyder säger sig självt. Den
inbyggda typen skulle kunna anordnas
på så sätt, att vi4 samskolan den 4-åriga
hade parallellavdelningar, en teoretisk
och en praktisk. Som bekant har
regeringen i prop. föreslagit en
försöksanordning, varvid högst fyra yrkesbest,
högre folksk. och högst tre realskolor
eller mellanskolor under näs-ta läsår få
inrätta en praktisk realskolelinje.
Således fyra fristående och tre inbyggda.
De erfarenheter som vunnits vid de
yrkesbestämda högre folkskolorna i
Stockholm, Örebro, Norrköping, Göteborg,
Hälsingborg m. fi. ställen inger goda
förhoppningar.
När man försöker överblicka
skolproblemet, gör man sig ovillkorligen en hel
del frågor, t. ex. varför ha de s. k.
högre skolorna, som inte vila på
bottenskolan, alltid så många underkända. Det
är ju så att säga normalt, att endast 2/3
godkännas vid vårterminens slut. En av
de viktigaste orsakerna är säkerligen
den, att alltför många för studier
olämpliga vinner inträde. Detta i sin
tur sammanhänger, som vi sett, med
den tidiga inträdesåldern och det mera
begränsade urvalsområdet, och det är
bl. a. dessa svårigheter, som
enhetsskolan vill avhjälpa. Sammanhanget mellan
folkskolan och lärdomsskolan har
hittills varit illa ordnat, Vid invigningen
av det nya flickläroverket i
Hälsingborg yttrade statsrådet Engberg, att
vi får inte betrakta folkskolan och
lärdomsskolan som två skilda hus utan
som olika våningar i samma hus. Även
om vi i fråga om de skolor, som har
folkskolan till bottenskola, helt
godkänna bilden om olika våningar i samma
hus, så måste vi erkänna, att
förbindelserna våningarna emellan varit illa
ordnade. En förbättring härutinnan torde
bli följden av läroverkssakkunnigas
nyligen framlagda betänkande. Man
försöker där göra skolorna till ett helt
icke blott i tiden utan även i fråga
om kurserna. Mycket av det, som
hittills vållat svårigheter, lägges här
tillrätta, och jag skall därför icke närmare
beröra problemet. Men stadganden,
författningar, lagar o. d. måste tillämpas
efter andemeningen, och den är i detta
nya förslag bl. a. den, att ett mera
förtroendefullt samarbete den avlämnande
och den mottagande skolan emellan
måste komma till stånd. Men skall detta
kunna ske, måste vi var i sin stad göra
vårt bästa. På så sätt skall vi nog alla
så småningom komma till insikt om
klokheten och rättvisan i kravet: Samma
grundläggande skola för alla svenska
barn. Alla, som har ett brinnande in-
Jubilerande S. A. F.-krets.
Torpskretsen av Sveriges allmänna
folkskollärarförening firade den l och
2 april sin 50-åriga tillvaro. Jubileet
fick ett synnerligen värdigt och festligt
förlopp.
På lördagen samlades man till
föreningens vårmöte å Fränsta hotell.
Bland de närvarande märktes förutom
Torps lärarkår, ledamöter av
skolstyrelsen, representanter för andra
föreningar samt en del intresserade.
Föreningens ordförande, läraren Oscar Hedlund,
Torpshammar, föredrog en historik över
föreningens verksamhet under de
gångna åren.
Man fick härav en god uppfattning om den
äldre lärargenerationens hängivna arbete för
sin skola och de svåra förhållanden, under
vilka detta arbete -utfördes, anförde talaren.
Men det påvisades också, att arbetet för
skolans och kårens bästa ej varit förgäves. Ett
200-tal skolfrågor hade dryftats. De har rört
sig om s-kolans organisation, skolämnenas
metodik, ibarnens fostran och ledning,
skolhygien m. m. Men även andra av
tidsomständigheterna motiverade spörsmål, har
behandlats. Under de första 20 åren hölls lektioner
vid mötena och gav anledning till samtal.
Ett 50-tal föredrag, oftast av inbjudna
talare, har hållits. För underhållningen vid
mötena har bl. a. sångkörer svarat, likaså
musiker inom föreningen. Ordf. i kretsen har
varit J. F. Lindberg, Fränsta, J. F. Dahlgren,
Ånge, M. Hallberg, Erikslund, Sven Benjamin,
M. Lindén, Fränsta, samt sedan 1923 Oscar
Hedlund, Torpshammar.
Efter ett musiknummer höll läraren
Eskil Engström, Torpshammar, ett
föredrag med ämnet Försök till
arbetsbe-tonad undervisning.
Med utgångspunkt från sina egna minnen
från skolåldern påvisade talaren, att det
säkraste sättet att vinna resultat såväl i iråga
om kunskaper och färdigheter ,som barnens
fostran och intresse för skolarbetet vore att
så mycket som möjligt sätta dem i arbete.
Man ’behövde härvid ej gå till ytterligheter
eller genomföra någon omstörtande
omläggning av skolarbetet. Tal. lämnade en del ex.
på arbetsmetodik, särskilt i räkning och
geografi. ’Sedan viktigare och klargörande
avsnitt av kursen genomgåtts med hela klassen,
låter man ’barnen arbeta vidare på egen hand,
varvid de bättre erhåller rfyllnadsuppgifter.
»Hellre än att tala om en hektar eller en
kubikmeter så låt barnen lägga ut ett
skidspår i iform av sidorna i en hektar eller
tillverka en kubikmeter av kramsnö.»
Det intressanta föredraget mottogs
med bifall. Någon diskussion medhanns
ej, men frågan kommer att upptagas vid
ett annat tillfälle.
Därefter ’behandlades den av
centralstyrelsen utsända frågan om
folkskolans förstatligande med rektor Ali
Nordgren som inledare.
Kantor Lindström inledde frågan om
landsbygdslärarna och skolan inför den
tresse för vår svenska folkskola, vet att
den duger som bottenskola, och vi måste
på allt sätt bevaka, att enhetsskolan
inte saboteras. Den 5-åriga liksom
tidigare den 6-åriga verkar på en mycket stor
del av vårt folk klass-skola, och den som
inte inser vådan av detta, förstår inte
vad som rör sig i tiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
