- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 52:a årg. 1933 /
369

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 16. (2677) 19 april 1933 - Mellaninstanserna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nr 16

SVENSKLÄRARETIDNING

369

Mellaninstanserna.

Att folkskolans förstatligande i
vissa avseenden skulle innebära
betydande fördelar för
folkundervisningen har tidigare understrukits
i denna tidning. Samtidigt har
emellertid framhållits, att
skatteutjämningsberedningens förslag, om
det oförändrat realiseras, i flera
viktiga avseenden komme att
medföra en stark byråkratisering av
folkskolan. I all synnerhet skulle
ett överförande på staten av
nybyggnads- och
underhållsskyldigheten i fråga om skolhus och
lärarbostäder medföra hopandet av
väldiga pappersluntor hos det
centrala ämbetsverket och en invecklad
och tidsödande procedur för
skoldistrikten. Det finns i vårt land
omkring 15,000 skolhus, och om ett
ämbetsverk i huvudstaden skall
kunna besluta i frågor rörande
dem, kräves en mellaninstans
mellan detta ämbetsverk och den
lokala skolledningen.

Skatteutjämningsberedningen har
beaktat denna synpunkt. Den
förklarar, att en ny, praktisk och
sakkunnig mellaninstans mellan
kommunerna och statsmyndigheterna
är önskvärd, då det behövs ett
förvaltningsorgan, som - samtidigt
som det besitter kännedom om
lokala förhållanden av betydelse för
skolväsendets praktiska ordnande
- har bättre förutsättningar än de
primärkommunala organen att
överblicka ett större område och
objektivt bedöma speciella fall.

Det sätt, på vilket beredningen
söker lösa mellaninstansproblemet,
måste emellertid från olika
utgångspunkter té sig oacceptabelt.
För närvarande finnes en dualism
i förvaltningen på denna punkt.
Vissa ärenden handläggas av
länsstyrelser, andra (och flertalet) av
de kyrkliga provinsstyrelserna:
domkapitlen. Sedan folkskolan
sekulariserats, finns ingen anledning
längre att bibehålla domkapitlen
som mellaninstanser. Redan för två
år sedan framlade dåvarande
ecklesiastikministern Stadener i ett
uppmärksammat föredrag på ett
folkskollärarmöte i Oskarshamn ett
förslag, som innebar att
domkapitlen borde avkopplas från överin-

seendet över folkskolan och en helt
ny mellaninstans skapas.

Skatteutjämningsberedningen
förordar nu, att folkskolan
fortfarande skall sortera under en kyrklig
provinsstyrelse. Domkapitlet skall
bibehålla sin nuvarande funktion i
fråga om skolväsendet,
länsstyrelserna likaså. Men en tredje
mellaninstans skulle dessutom upprättas,
nämligen de s. k.
skolkretsstyrelser-na. Dessa skulle sammansättas så
att skolöverstyrelsen komme att
utse en ledamot, länsstyrelsen en och
de övriga ledamöterna väljas av
landstinget.

Förslaget om landstinget som
valkorporation för en
mellaninstans är inte nytt. Vid 1868 års
riksdag motionerades om att
landstinget skulle tillsätta en
»länsöverstyrelse för folkskolan», som
ägde övertaga domkapitlets
befattning med folkskoleväsendet. Att en
dylik lösning av problemet nu
skulle vara lämplig, är högst
tvivelaktigt. F. statsrådet Stadener
yttrade härom i sitt nyss omtalade
föredrag bl. a.:

Till de omöjliga förslagen torde
också höra förslaget om landstingen
såsom källa för mellaninstansens
bildande. Eedan det förhållandet, att
landstingen numera sammansättas efter
politiska synpunkter, måste framkalla
osäkerhet angående deras lämplighet i
förevarande hänseende. Dessutom äro
landstingen till hela sin läggning
tänkta såsom övervägande ekonomiska
intressesammanslutningar. Man kimde
med skäl frukta, att pedagogiska
synpunkter icke skulle vinna önskat
avseende. Man har icke heller i senare tid
reflekterat på landstingen såsom
lämpliga för skolfrågors behandling.
Tvärtom håller man just i dessa dagar på
med avvecklingen av de skolfrågor, som.
på grund av omständigheterna hittills
betungat landstingets
föredragningslistor. Landstingens småskoleseminarier
tillhöra snart enbart historien. Jag
lämnar alltså även landstingen ur sikte.

Under alla förhållanden synes
det orimligt att å ena sidan
bibehålla länsstyrelse och domkapitel
som mellaninstanser men dessutom
tillskapa s. k. skolkretsstyrelser.
Skall dessa senare upprättas, synes
det rimliga vara, att de få sig de
uppgifter anförtrodda, som nu
påvilar domkapitlet. Likaså bör
garantier skapas för att den
pedagogiska och administrativa sakkun-

skapen tillförsäkras inflytande i
denna mellaninstans.

Skatteutjämningsberedningens
förslag, att antalet lärare årligen
skall fastställas av k. m:t och att
ny lärartjänst ej må tillsättas utan
k. m :ts tillstånd, påkallar stor
uppmärksamhet. Den smidiga
anpassning av lärarantalet, som nu genom
kommunala myndigheters beslut är
möjliggjord, försvinner genom
nämnda centrala prövning.
Uppenbart torde vara, att k. m:t nödgas
pröva lärarantalet för landets alla
skoldistrikt i ett sammanhang och
att därför förslag från
underordnade myndigheter så långt i
förväg måste ingivas, att en väsentlig
förskjutning av förhållandena kan
inträffa under tiden mellan
förslagets avgivande och beslutets
förverkligande. Det bör bemärkas, att
folkskolan till skillnad från
exempelvis statens allmänna läroverk
måste taga emot alla barn och att
det därför ej är möjligt att
beträffande folkskolan långt i förväg
uppgöra förslag till den lämpligaste
anordningen av klasser och
lärar-fördelning. I de större
skoldistrikten och i första hand i Stockholm
torde en anordning sådan som den
föreslagna icke låta sig genomföras
utan att medföra oberäknelig skada
för skolväsendet.

Den kritik, som vi nu och i ett
par tidigare artiklar riktat mot
skatteutj ämningsberedningens
förslag, hindrar oss ingalunda att
erkänna förslagets förtjänster i
andra avseenden. Till dessa kunna
hänföras planen för en effektivare
rationalisering av folkskolan med
indragning av överflödiga
lärarbe-fattningar och skolskjutsars
användande för att möjliggöra en
centralisering av skolorna samt vidare
statens fullständiga övertagande av
folkskollärarnas avlöning, inklusive
ersättningen för bostad och dennas
uppvärmning. Med hänsyn till de
kritiska invändningar förslaget
blivit föremål för är emellertid
nödvändigt, att det underkastas en
genomgripande överarbetning, innan
det förelägges riksdagen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:51:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1933/0381.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free