- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 52:a årg. 1933 /
430

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 19. (2680) 10 maj 1933 - Svenska Turistföreningens årsskrift 1933 - Nils Helger: Våra små kretsar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Två halvt skönlitterära bidrag må
slutligen nämnas: Sven Barthels
saltdof-tande skildring »Hallänningarna på
Kattegatt», en sillfiskenatt ute vid
Groves flak, och Gustaf Näsströms
»Var-bergsskolan», en finslipad liten essay
över den för svenskt måleri så viktiga
epok, då Karl Nordström, Nils
Kreuger och Richard Bergh på 90-talet
bodde i Varberg och var på sitt satt lärde
sig att måla svenskt.

Slutligen publiceras i årsskriften en
särdeles utförlig och utomordentligt
nyttig förteckning över äldre och nyare
Hallandslitteratur, uppgjord av A.
Stålhane, en framstående kännare av
svensk topografisk bibliografi.

För övrigt finns ytterst intressanta
artiklar med bilder rörande andra delar
av vårt land. Som exempel må nämnas
Mina vildgäss av den kände
fågelskildraren och naturskyddsvännen Bengt
Berg, vidare om Läckö slott, Sylarna,
Skogens nomader, Fjälldalens vår,

Singivagge, Ny bilväg till Härjedalen,
Ny väg till Storvätteshågna -
Storvät-teshågna, ej Städjan, är Dalarnas
högsta berg - Bergslagens sista färdestuga.
Turistföreningens årsbok är på grund
av sitt rikhaltiga och gedigna innehåll
men framför allt med hänsyn till sitt
förträffliga bildmaterial väl ägnad att
utgöra ett hjälpmedel vid skolornas
geograf iunder visning och bör därför finnas
i varje skolbibliotek.

Med årsskriften följer Svensk
Turist-kalender, som innehåller följande
kapitel: 1. Det organiserade reselivet i
Sverige, upptagande turist- och resebyråer,
sällskapsresor och deras ordnande,
billiga semester- och turistresor samt
Skolresor och deras ordnande. 2. Svenska
turistföreningens organisation, dess
stadgar, styrelse m. m. 3. Föreningens
pub-likationsverksamhet. 4. Föreningens
anläggningar och verksamhet l f j allen med

angivande av de viktigaste
turistområdena i landet. 5. Rabattgivande företag,
varav varje medlem lätt kan räkna ut,
huru många kronor han kan spara in
på sitt medlemskap i föreningen. 6. Med
föreningen samarbetande organisationer.
Denna kalender med sina tusentals
uppgifter och upplysningar i fråga om
resor m. m. är tydligen av största värde
för alla, som äro medlemmar av
Turistföreningen.

Fr.

430

SVENSK LÄRARETIDNING

Nr 19

VÅRA SMÅ KRETSAR.

Om de beskäftiga reformmakare, som
vill slå sönder S. A. F:s kretsar i
grupporganisationer för att sen få foga
ihop bitarna och på dem bygga något
slags federation, som skall ersätta vår
gamla S. A. F., må man väl i bästa fall
säga, att de vet inte vad de gör. De har
ingen aning om vilket utomordentligt
medel till sammanhållning, fostran och
fortbildning våra kretsföreningar i
Sveriges bygder utgör för medlemmarna,
och vilken styrka de medför för kåren i
dess helhet.

Under de år, då jag var
kassaförvaltare i S. A. F. och stod 3 korrespondens
med kretsarna, och under mina talrika
besök vid kretsmöten, kurser och fester,
har jag många gånger haft tillfälle att
lära känna och beundra det intresse, den
verksamhetslust, den offervilja, den
samhörighetskänsla och den goda
kåranda, som dessa kretsar lägger i dagen, då
det gäller skolans, barnens och kårens
bästa. Jag skulle kunna framdraga
många rörande och på det högsta
efter-f öl j ans var da exempel från dessa
kretsars verksamhet. För dagen skall jag
nöja mig med endast tre.

Längst uppe i Ångermanland, i det
smala hörnet mellan Jämtland och
Västerbotten har vi en liten krets, som heter
Fjällsjökretsen och består av 14
medlemmar, d. v. s. alla lärare inom kretsens
område. Ingen enda har ansett sig ha
råd att stå utom sin organisation.
Denna krets kallade mig från Lidingö att
hålla föredrag vid kretsens möte. De 14

medlemmarna sköt samman medel till
resor med tåg och bil samt
föreläsningsarvode. Vid mötet var alla föreningens
medlemmar närvarande. De diskuterade
med största intresse hela dagen både
allmänna föreningens ärenden och
föredragets innehåll. Efteråt var alla 14
samlade till gemensam måltid i ordförandens
hem till sent på kvällen, varefter de
flesta hade en eller flera mil att
tillryggalägga med bil, släde eller skidor, innan
den arbets- och festdagen var slut. Men
alla var glada och nöjda med sin dag.
Och att vad som i den kretsen satts ut,
fallit i god jord, fick jag flera bevis på.
Bl. a. fann jag kretsens ordförande
bland kursdeltagarna i Lidingö
påföljande sommar.

Ett annat exempel, också från
Ångermanland. Lännäskretsen med ett 40-tal
medlemmar skjuter gladeligen samman
500 kronor för att få en 3-dagarskurs
om det individuella arbetssättet i skolan.

Ännu ett exempel, det mest originella
jag hittills sett.

Måndagen före påsk fingo vi i
Lidingö folkskolor besök av en hel
lärarförening. Det var Västra
Koslagskret-sen, som kommit på den idén att
förlägga sitt möte till - Lidingö, många mil
.från kretsens område. Mötet skulle gälla
den av centralstyrelsen utsända frågan
om folkskolans förstatligande. Men
kretsens ledning ansåg, att man på samma
gång skulle kunna göra ett studiebesök
för att åhöra undervisningen i några
klasser. En buss förhyrdes och klockan

7 på morgonen begav sig hela kretsen i
väg till Lidingö. Kretsen hade 26
medlemmar, och ordföranden hade räknat
med att åtminstone 20 komme att följa
med. Det kom - 27, alltså kretsens alla
medlemmar plus en nyförvärvad.

Vid ^10-tiden var kretsen framme
och resenärerna fördelades på klasserna.
Hela dagen så länge arbetet i skolorna
pågick, åhörde de sedan undervisningen
och besågo elevarbeten. Därefter
åhördes föredrag av hr Stålmarck och fröken
Fabricius, och de besökande deltogo med
liv och lust i överläggningar med fore*
dragshållarna.

Slutligen hade kretsen här ute sitt
enskilda möte och gjorde uttalande om
folkskolans förstatligande. Säkert blev
det ganska sent, innan bussen fick
återvända, och ännu mycket senare, innan
var och en kommit hem till sitt.

Det hör.till historien, att flertalet
deltagare i denna för skolarbetet helt visst
befruktande studiefärd få »läsa igen»
dagen. - »Men det gör vi gärna», sade
de, »ty den kommer att bidraga till
glädje och framgång i vårt arbete.»

Man blir varm om hjärtat, när man
får uppleva en sådan dag. Man känner,
att den sanna kamrat- och Mrarandan
lever kvar sund och frisk hos Sveriges
lärarkår trots det småsinne och
avundsjuka gruppkäbbel, som på sina håll har
fått göra sig brett och tränga undan
samhörigheten med vår stora kår och
vårt stora kall.

Nils Helger.

Anmälan om ändrad adress
för tidningens postbefordran skall
göras å närmaste postanstalt, varifrån
tidningen distribueras till abonnenten,
och ej direkt till vår expedition.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:51:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1933/0442.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free