- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 52:a årg. 1933 /
456

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 20. (2681) 17 maj 1933 - S. A. F:s kretsar om folkskolans förstatligande

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

456

SVENSK LÄRARETIDNING

Nr 20

S. A. F:s KRETSAR OM FOLKSKOLANS

FÖRSTATLIGANDE.

Efter en inledande översikt av
skatteutjämningsberedningens förslag i vad
det gäller folkskolan hemställde
centralstyrelsen, att kretsarna måtte upptaga
ärendet till behandling och därvid göra
sina uttalanden som svar på följande
frågor:

.1. Vill kretsen principiellt uttala sig för
folkskoleväsendets förstatligande?

2. Vill kretsen förorda, att lärarlönerna,
däri inbegripna de nuvarande
naturaförmånerna, ’helt bekostas av staten?

3. Vill kretsen uttala sig för att
skorbyggnaders uppförande och underhåll

omhänderhaves av staten?

4. Vill kretsen tillstyrka, att kostnaden
för inventarier och
undervisningsma-teriell till övervägande del bekostas av
staten ?

5. Anser kretsen mellaninstanser för
folkskoleväsendet behövliga?

6. Vill kretsen förorda, att
mellaninstanser, motsvarande de av
skatteutjämningsberedningen föreslagna
skolkrets-styrelsejna, inrättas?

7. Därest föregående ifråga besvaras
nekande: Vilka önskemål vill kretsen
anföra beträffande mellaninstanser nas
sammansättning och befogenhet?

8. anser kretsen, att de kommunala
skolstyrelserna bör bibehållas oförändrade
även efter statens övertagande av de
större kostnaderna för skolväsendet?

9. Därest föregående ifråga besvaras
nekande: Vilka ändringar önskar
kretsen föreslå i fråga om den lokala
skorstyrelsens sammansättning och
befogenhet ?

10. Vilka uttalanden i övrigt vill kretsen
göra i detta ärende?

Enligt de inkomna protokollsutdragen
har ärendet behandlats av 249
kretsföreningar, vilka lämnat svar antingen på
alla eller endast på några av de
framställda frågorna. En sammanfattning av
svaren lämnas här nedan:

Stor majoritet för folkskolans
förstatligande!

1. Den första frågan har besvarats av
239 kretsföreningar, av vilka 220 lämnat
j åkande svar, 38 kretsar dock med visst
förbehåll, och 19 kretsar nekande svar.

Förenämnda 38 kretsar har lämnat jakande
svar under förbehåll, att förstatligandet icke
sker enligt det framlagda förslaget (27
kretsar), att förstatligandet sker i
överensstämmelse med vad som gäller beträffande
läroverken (6 kretsar), att förstatligandet sker med
vissa begränsningar (4 kretsar), samt att det
kommunala inflytandet beträffande skolans
ledning icke beskäres i så hög grad söm
beredningen förutsätter (l krets).

Yrkanden om en ny förutsättningslös och
allsidig utredning under medverkan av
pedagogiskt sakkunniga personer har därjämte
framförts av 122 kretsar.

Staten bör överta lärarlönerna!

2. Den andra frågan har besvarats av
234 kretsar, av vilka 201 svarat ja, 106
kretsar dock med visst förbehåll, och 33
nej.

Av nämnda 106 kretsar har 68 kretsar som
villkor för jakande svar uppställt, att
boställsordningen bibehålles oförändrad (därjämte har
58 kretsar som svar å frågan 10 gjort
uttalande av samma innehåll), 27 kretsar, att
förbud inot kommunala lönetillägg icke utfärdas
(dessutom har 39 kretsar isom svar å frågan
10 gjort uttalande av samma innehåll) samt 11
kretsar, att lärarlönerna utgår enligt 1928 års
lönekommittés förslag.

I samband med denna fråga har därjämte
yrkats, att endast den kontanta lönen
måtte utbetalas av staten (21 kretsar), att
naturaförmånerna liksom hittills måtte bekostas av
kommunerna (10 kresar), att statsbidrag
måtte utgå till naturaförmånerna med 2/s (2
kretsar), att läraren måtte erhålla kontant
ersättning för bostad och vedbrand (2 kretsar),
att statsbidrag måtte utgå till
naturaförmånerna . (l krets), att statsbidrag måtte utgå
till värme och renhållning efter antalet rum
(l krets), att utbetalning av den kontanta
lönen sker genom länsstyrelsen (l krets).

Skolhusbyggena bör förbli kommunala!

3. Den tredje frågan har besvarats av
216 kretsar, av vilka 81 svarat ja och
135 nej.

Beträffande denna fråga har yrkats: att
statsbidrag måtte utgå till skolbyggnaders
uppförande och underhåll, allt efter
kommunernas skattebörda (33 kretsar), att staten
måtte övertaga icke blott byggnaderna utan
även amortering av skolhuslånen (7 kretsar),
att statsbidrag måtte utgå till 2/s av
skolhusbyggnadernas uppförande och underhåll (3
kretsar), att statsbidrag måtte utgå till
skolhusbyggnader, till skattetyngda kommuner på
.samma sätt som förekommit i Norrland (4
kretsar), till skolbyggnaders underhåll (4
kretsar), till skolbyggnaders uppförande och
underhåll jämte amortering av lån (3 kretsar),
till skolbyggnaders uppförande (3 kretsar),
till skolhusbyggnaders uppförande och
underhåll jämte amortering åt kommuner med mer
än 7 kronor per skattekrona efter en stigande
skala (l krets), till uppförande och underhåll
av ’Skollokaler och lärarbostäder (2 kretsar),
att vederlag måtte lämnas till kommuner med
goda skolhus (2 kretsar), att kommunerna icke
berövas medbestämmanderätt vid skollokalers
uppförande (l krets), att kommuner med
oguldna skolbyggnadslån beredes- ersättning
vid byggnadernas överlåtande till staten (l
krets), att alla skoldistriktets kostnader för
skolväsendet måtte inom en fixerad ram av
till 50 °/o bestridas av statsmedel (l krets),
att kommunerna må stå som de juridiska
ägarna av skolbyggnaderna (l krets), att <un*

derhållskostnaderna fördelas mellan stat och
kommun (l krets) samt att staten måtte
bekosta inköp av skoltomt (l krets).

Statsbidrag till Skolmateriell!

4. Den fjärde frågan har besvarats av
226 kretsar, av vilka 189 kretsar svarat
ja, 16 kretsar dock med visst förbehåll,
och 33 kretsar nej. Därjämte har 4
kretsar avgivit annat svar.

Av de kretsar, s-om jakande besvarat
denna fråga har 8 kretsar gjort detta under
förbehåll, att skoldistrikten få rätt att bevilja
större bidrag än en tredjedel, 8 kretsar har
ansett, att kostnaden för inventarier och
undervisningsmateriell helt bör bestridas av
staten. Be 4 kretsar, som avgivit annat svar,
har föreslagit, att kommunerna bekosta
inventarierna och staten
undervisningsmateriel-len.

I övrigt har i fråga om inventarier och
undervisningsmateriell uttalats, att statsbidrag
måtte utgå till skolinventarier och
undervisningsmateriell (’8 kretsar), till inventarier
och undervisningsmateriell med visst belopp
pr barn och läraravdelning (7 kretsar), att
kommunerna böra få bestämma rörande
un-dervisningsmateriellen (2 kretsar), att en
standardutrustning av undervisningsmateriell
bör bekostas av staten och att
undervisningsmateriell därutöver bekostas1 med en
tredjedel av staten och två tredjedelar av
kommunen (l krets), att statsbidrag må
utgå för undervisningsmateriell, som av statens
folkskolinspektör ansetts erforderlig (il krets).

Mellaninstansproblemet.

5. Den femte frågan har besvarats av
238 kretsföreningar, av vilka 215
kretsar lämnat jakande svar och 23 kretsar
nekande svar.

6. Den sjätte frågan har besvarats av
217 kretsföreningar, av vilka 23 kretsar
svarat ja och 194 kretsar nej.

7. Sjunde frågan. Av de kretsar, som
nekande besvarat sjätte frågan, har 12 kretsar
ansett spörsmålet om nya mellaninstanser
böra bli föremål för ny utredning. Frågan har
av 5 kretsar ansetts bäst kunna lösas
därigenom, att länsstyrelsen, utökad med pedagogisk
sakkunskap, blir ensam mellaninstans för
folkskoleväsendet.

I fråga om antalet skolkretsar har anförts,
att skolkretsarna bo ra omfatta ett län (11
kretsar), vara ett fåtal (3 kretsar), omfatta ett
större område än ett län (2 kretsar), vara
exempelvis tre (l krets), sex (l krets),
omfatta ett stift (l krets), omfatta ett
inspektörsområde (2 kretsar), vara flera än som
föreslagits (l krets), samt att de större
städerna bör bilda egna mellaninstanser (l krets).

Beträffande valet och sammansättningen av
skolkretsstyrelserna har uttalats, att lands-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 31 07:43:39 2014 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1933/0468.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free