Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 20. (2681) 17 maj 1933 - Sommarens skolresor - Avgångsskrivningarna vid seminarierna - Skolvärlden runt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
460
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 20
rörande dessa färder lämnas å båtbolagets
’kontor eller av Gotlands turistförenings byrå
i Burmeisterska huset.
Ångfartygsaktiebolaget Bohuslänska kusten
(adreee Uddevalla) har fastställt följande
priser för folkskolebarn i grupper av minst 15:
.Göteborg-Uddevalla ............ kr. l: 50
» -Lysekil ................ » 2:50
» -Strömstad ............ » 2: 75
» -Oslo .................. » 5: -
Uddevalla-Lysekil .............. » l: 25
» -Strömstad ............ » 2: 25
Lysekil-Oslo .................... » 4: -
Strömstad-Oslo ................ » 3: -
Uddevalla-Henån .............. » 0: 50
För resa Uddevalla-Orust runt till
Ljungskile eller omvänt är priset kr. l: 75.
Österdalarnas ångbåtsaktiebolag (adress
Leksand) har fastställt följande priser för
folkskolebarn:
Leksand-Rättvik, enkel biljett .. kr. 0: 50
dagbiljett...... » 0: 75
» -Mora, enkel biljett ....... » l: -
dagbiljett ........ » l: 50
Rättvik- » enkel biljett ...... » 0: 75
dagbiljett ........ » l: 25
Mora-Sollerön, enkel biljett...... » 0: 50
dagbiljett ........ » 0:75
En ledare för varje tiotal barn erhåller
enahanda nedsättning.
För resa Malmö-Köpenhamn och åter med
Svenska Rederiaktiebolaget Öresunds båtar
betala folkskolebarn, som resa i grupper av
minst 10, åtföljda av lärare, kr. l: 70 (med
reservation för event. kursförändringar). En
lärare på varje fullt tiotal barn erhåller
enahanda nedsättning.
Vid resor å Kinda kanal med ångf. »Kinda»
erhålla skolbarn, som resa i grupper av minst
10, åtföljda av lärare eller lärarinnor, 50 %
rabatt om resa sker på söckendag och 20 %
rabatt om resa sker på sön- eller helgdag.
Rabatterna beräknas på ordinarie biljettpris. Då
biljettpriset slutar på ojämna öretal höjas
desamma till närmast jämna 5- eller 10-tal öre.
Utgöres resegrupp av flera än 10 personer, må
ifrågavarande förmån åtnjutas av ytterligare
en lärare eller lärarinna för varje
begynnande 10-tal barn utöver det första 10-talet.
Turlista med biljettpriser erhålles efter
rekvisition hos A.-B. Linköpings Förenade
Rederier.
I anslutning till tabellen över
skolresebyråerna meddelas ytterligare:
1) I Hagfors kunna skolresande erhålla logi
efter i god tid skedd överenskommelse med
kontorschefen kapten Ivan Folke, Uddeholm.
2) I Visby kan inkvartering erhållas även
genom hänvändelse till
Ångfartygsaktiebolaget Gotland, adr. Visby. Prospekt erhålles
kostnadsfritt.
3) Å Öland mottagas skolresegrupper till
reducerade priser även å pensionat Stugbyn
i Rälla Tall, St. Rör.
4) I Vänersborg kan inkvartering erhållas
genom hänvändelse till överläraren Hugo
Sjövall.
5) Å Omberg kan inkvartering erhållas
även genom fru A. Thunér, Alvastra, samt
genom fru Nilsson, Ombergs turisthotell,
Alvastra.
6) Genom hänvändelse till skolresebyrån i
Orsa kan logi erhållas i Skattungbyn och
Fryksås.
Gynna
annonsörerna!
Åvgångsskrivningarna vid
seminarierna.
Följande ämnen har vid
nedannämn-da seminarier givits för
avgångsskrivningarna till folkskollärarexamen:
Vid folkskoleseminariet i Skara.
Svensk uppsats:
1. Nutida ekumeniska strävanden i ljuset
av Pauli ord: »Nådegåvorna äro mångahanda,
men anden är en och densamme.» (l Kor.
12:4.) 2. Upplysningens främste målsman i
vårt land. 3. Samtidens storpolitiska
händelser återspeglade i Tegnérs diktning. 4.
Tron-följarvalen 1809-41810. 5. Versaillesfreden
1919,. 6. Sambandet mellan penningmängden
och prisnivån. 7. De ’geografiska iförhållandena
i min hemtrakt. 8. Vårt jordbruks binäringar.
9. Växter och djur såsom varandras hjälpare.
10. De tekniska hjälpmedlen i ett nutida hem.
11. Arbetslöshetens vådor för individen och
samhället. 12. I vad mån kunna och böra de
unga taga ställning till tidens politiska och
sociala frågor?
’ Pedagogisk uppsats:
1. Elevbehandlingen i skolorna förr och nu.
2. Hur fyller arbetsskolan kravet att befrämja
förvärvandet av såväl kunskaper och
färdigheter som tformell bildning? 3. Skolrådet, dess
uppgifter och befogenhet. 4. Allmänna
förutsättningar för en god lektion i
kristendomskunskap. 5. Bör vår nuvarande rättskrivning
reformeras och i -så fall i vilken utsträckning?
6. Behandlingen av procent- och ränteproblem
i folkskolan. 7. Arbetsuppgifter vid
folkskolans geografiundervisning. 8. Olika -slag av
åskådlighet vid historieundervisningen. 9.
’Biologiundervisningens anpassning efter
omgivning och årstider. 10. Kan en teckningslektion
hållas utan bruk av penna och gummi? 11.
Synpunkter vid avhjälpandet av talfel hos
barn. .12. Hur kan en lärare understödja den
mognare ungdomens ideella strävanden?
Vid folkskoleseminariet i Göteborg.
Svensk uppsats:
1. Jesus svar på frågan, hur vi skola bedja.
2. Någon betydande dikt av Viktor Rydberg.
3. Folklivsskildring i 1800-taletsf svenska
romanlitteratur. 4. Imperialismen under de se- *
naste femtio åren. 5. Förklara de förändringar,
Sveriges handelsutbyte med ifrämmande
länder undergått sedan 1870-talet. 6.
Skogstjärnens vår. 7. Vilka hjälpmedel äger
jordbrukaren att höja åkerjordens bördighet? 8.
Musikuppfostran - ett nutidsproblem. 9.
Musklernas funktioner i organismen. ,10.
Föreningslivet i demokratiens tidevarv. 11. Lärarens
arbete på sin fortsatta utbildning efter
seminarietiden.
Pedagogisk uppsats:
1. Krav, som jag anser böra ställas på
folkskolans kristendomsundervisning. 2.
Litteraturläsningen i folkskolans högre avdelning. 3.
Om begränsning av lärostoffet vid
räkneundervisningen i ’folkskolan. 4. Studiet av
hembygdens väderleksförhållanden under andra och
tredje skolåren. 5. Mina önskemål beträffande
en lärobok i geografi för folkskolan. 6.
Synpunkter på undervisningen i fysik i den
egentliga folkskolan. 7. Torrdestillation av trä.
. (Lektion med lärjungeförsök i folkskolans
sjätte klass.) 8. En serie iinpulsbilder eller en
serie illustrationer till uppsatsskrivning i
folkskolan. 9. Synpunkter vid val av böcker
till lärjungebiblioteket. 10. Arbetsboken – ett
uttryck för barnets aktivitet i skolarbetet. 11.
Tidningarnas bildmaterial och text i
undervisningens tjänst. 12. Skolan och de så kallade
problembarnen. Några synpunkter.
Skolvärlden runt.
Skolan i det nya Tyskland.
De tyska delstaternas
undervisningsministrar var den 9 maj samlade till
en konferens i riksinrikesministeriet för
att tillsammans med dr Frick diskutera
undervisningsväsendets uppgifter.
För att omöjliggöra ett återfall i
gångna tiders fel - framhöll dr Frick
i ett programmatiskt anförande - är
det nödvändigt att förändringarna i
skol- och. uppfostringspolitiken går
ända till grunden. Han vände sig i första
hand mot den »liberalistiska
bildningsidén», som icke gjort eleverna till
folk-rotade och statsförpliktade tyska
människor utan främjar den fria individens
daning. Den individualistiska,
bildningsidén har väsentligt bidragit till att
förstöra det nationella livet hos folk och
stat. Den nationella revolutionen ger
den tyska skolan och dess fostrande
uppgift nya lagar. De tyska skolorna
skall dana den politiska människan, som
i allt tänkande och handlande tjänar
och offrar sig för och är rotad i folket.
Den nya skolan skall utgå från
gemenskapstanken. Skolan skall tjäna
folket som helhet, varför folk och
fosterland måste bli de viktigaste ämnena i
undervisningen. Vi måste, sade
ministern, ge vår ungdom ett så folkligt
självmedvetande, att faran för en
av-tyskning för alltid är förbi. Hand i
hand med de besläktade folken i norra
Europa har vi stora uppgifter att lösa,
vilka ger den nordiska rasens dådkraft
ett vidsträckt fält för
kulturuppbyggande verksamhet.
Historieundervisningen skall
omändras och nya historieböcker anskaffas.
Vid undervisningen i detta ämne skall
särskild vikt läggas vid världskriget,
diskrimeringen mot tyska folket, den
liberalistiskt-marxistiska
världsåskådningens sammanbrott och den
nationalsocialistiska frihetstankens seger. I
historieundervisningen, som måste ställas
i främsta linjen bland skolämnena, skall
folkets utveckling klarläggas på
grundvalen av den egna hembygdens
stats-och rasförhållanden.
Viktigt är även uppbyggandet av den
biologiska undervisningen och framför
allt raskunskapen. De viktigaste
rasernas grundegenskaper skall eleverna
göras förtrogna med, och blicken för
självständigt iakttagande av
rasdifferenserna skall skärpas. Dr Frick betonade
dock härvid, att man inte får tillgripa
hätska beskrivningar av främmande
raser. Det är dock nödvändigt, att det
påvisas vilka skadliga följder
rasförsämringen har. Vidare måste i
undervisningen ständigt betonas, att
uppblandningen av tyskt blod med utländskt,
framför allt med judiskt och färgat
blod, absolut måste förhindras. Å andra
sidan måste den nordiska rasens
betydelse framhållas, ty väl 50 procent av
tyska folkets blod är av nordisk här-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
