Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Nr 21. (2682) 24 maj 1933
- Centralstyrelsen och skatteutjämningsberedningens förslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
480
S V E N S K LARA RE T ID N I N G
Nr 21
månerna, i all synnerhet som
beredningen väl torde förutsätta skyldighet för
lärare att bebo honom anvisad
tjänstebostad.
Intet förbud, mot kommunala
lönetillägg.
Likaså anser sig centralstyrelsen böra
avstyrka, att »uttryckligt förbud
stadgas för kommunal samfällighet eller
myndighet att till lärare lämna särskilt
tillägg till den i författningen stadgade
lönen». Centralstyrelsen hävdar, att
statens övertagande av hela lärarlönen torde
böra medföra som ofrånkomlig
konsekvens, att folkskolans lärare inplaceras i
det statliga lönesystemet. Härutinnan
har lärarkåren tidigare gjort bestämda
uttalanden i samband med yttrande över
1928 års lönekommittés förslag. Ur
skolans synpunkt synes det emellertid icke
välbetänkt, att i lag förbjuda
skoldistrikt att utöver den fästs tällda lönen
utbetala kommunala tillägg. I
kommuner med ett starkt utvecklat och väl
organiserat skolväsen förekommer
specialundervisning av olika slag (h j
alp-klasser, försöksklasser, specialklasser
för lomhörda, tuberkulösa o. s. v.). En
bestämmelse sådan som den föreslagna
skulle, som i en reservation till 1928
års lönekommittés betänkande uttalas,
försvåra lärarrekryteringen i dessa
skoldistrikt. Lärarinnor i mindre folkskolor
och biträdande lärarinnor skulle icke
kunna erhålla lönetillägg för sitt
mer-arbete. Det för statstjänstemännen
förordade avlöningsreglementet skulle
giva möjlighet att i undantagsfall »så
framt för främjande av statens intresse
sådant kräves för förvärvande av
särskilt kvalificerad person till viss
befattning» utdela en lön, som med högst 10
proc. överstiger minimilönen. I analogi
härmed torde kommunerna böra få rätt
att av omtanke om sina skolor få
besluta om viss löneökning åt sin
lärarpersonal. Det kan icke vara ett
samhällsintresse att lägga hinder i vägen
för vad som kan främja växt och
utveckling av undervisningsinstitutioner,
vilka gagna allmänt väl.
*
Skolbygg-nåderna bör förbli
kommunala.
Beträffande uppförande och
underhåll av skolbyggnader har föreningen
uttalat sig för att nämnda uppgifter
alltfort må tillkomma kommunerna. Ett
genomförande av beredningens program
skulle innebära en stark utökning av de
statliga förvaltningsorgan, under vilka
folkskolan skulle komma att lyda. De
många byggnadsspörsmål, som nu kan
lokalt avgöras utan vidlyftigare
kamerala och tekniska utredningar, måste
få en mycket vidare omfattning, då de
först skall utformas i kommunen,
ytterligare beredas i skolkretsstyrelsen,
sedan bli föremål för överväganden inom
skolöverstyrelsen, och därefter
föranleda anslagsäskande från k. m :t för att
slutligen, sedan vederbörliga medel av
riksdagen ställts till den centrala
skolmyndighetens disposition, kunna bringas
till sin lösning.
Till detta kommer, att det för de
kommunala myndigheter, som skulle
om-händerhava uppförandet och
underhållet av skolbyggnaderna, måste bli
förenat med stora svårigheter att
handlägga hithörande angelägenheter, då det
för dem vore förenat med omständligt
besvär och betydande tidsutdräkt att
hos den anslagsbeviljande myndigheten
få de nya direktiv eller eventuellt de
ökade anslag, som byggnads- eller
reparationsarbetet på grund av ändrade
förhållanden på arbetsmarknaden eller
ändrade lokala behov nödvändiggjorde.
Resultatet måste bli en långsamhet i
vidtagandet av behövliga åtgärder med
skollokalers iordningsställande, som
skulle för skolan och dess arbete komma
att visa sig mycket hinderlig.
Statsbidrag till skolbyggnader.
Det torde böra framhållas, att ett
förstatligande av folkskolan icke med
nödvändighet behöver medföra den
konsekvensen, att staten på sätt
beredningen föreslagit övertar det ekonomiska
ansvaret för skolbyggnaderna. De
allmänna läroverken äro som bekant
statsinstitutioner, men kostnaderna för deras
lokaler bestridas av kommunerna. Då
i nuvarande situation nya
skolhusbyggen endast i förhållandevis mindre
omfattning äro erforderliga, synes det
böra övervägas, om ej den eftersträvade
effekten ur skatteutjämnirigssynpunkt
kan uppnås, därest kommunerna
bibehålla sin skyldighet att svara för
skolornas lokalbehov men statsbidrag
utgår till skolhusbyggen, varvid
skattetyngda kommuner kunde erhålla
utjämningsbidrag med högre procentsats.*
Då ett skolhusbygge avsåge flera
skoldistrikt, kunde likaså högre statsbidrag
utgå för de kostnader, som skulle
gäldas av kommuner, utanför vilkas
gränser skolhuset förlades. Därigenom
und-ginge man den byråkratisering av
byggnadsfrågorna, som beredningen
föreslagit.
Undervisningsmateriellen får icke
standardiseras,
Vid statens övertagande av de
huvudsakligaste utgifterna för inventarier och
undervisningsHiateriell kan befaras en
utvecklingshämmande standardisering.
För nu illa tillgodosedda skolor skulle
anordningen emellertid sannolikt
betyda en förbättring. Beträffande
förfarandet vid anskaffning,
kostnadsberäkning och fördelning lämnar
beredningens förslag inga närmare uppgifter. Ett
statsbidrag för anskaffande av
inventarier och undervisningsmateriell synes
centralstyrelsen önskvärt, dock bör
skoldistriktet allt fortfarande äga att
bestämma den materiell, som ur
undervisningens synpunkt kan anses gagnelig
och behövlig.
Antalet lärartjänster bör icke
bestämmas av k. m:t.
Förslaget att antalet lärare årligen
skall fastställas av k. m :t och att ny
lärartjänst ej må tillsättas utan k. m :ts
tillstånd påkallar enligt
centralstyrelsens uppfattning den största
uppmärksamhet. Den smidiga anpassning av
lä-rarantalet, som nu genom kommunala
myndigheters beslut är möjliggjord,
försvinner genom nämnda centrala
prövning. Uppenbart torde vara, ätt k. m:t
nödgas pröva lärarantalet för landets
alla skoldistrikt i ett sammanhang och
att därvid förslag från underordnade
myndigheter så långt i förväg måste
ingivas, att en väsentlig förskjutning av
förhållandena tkan inträffa under
tiden mellan förslagets avgivande och
beslutets förverkligande. Det bör
bemärkas, att folkskolan till skillnad från
exempelvis statens allmänna läroverk
måste taga emot alla barn och att det
därför beträffande folkskolan ej är
möjligt att långt i förväg uppgöra förslag
till den lämpligaste anordningen av
klasser och lärarfördelning. Det synes
centralstyrelsen ändamålsenligast, att
det nuvarande systemet bibehålles, men
att en önskvärd och nödvändig kontroll
över antalet lärartjänster utövas genom
mellaninstanser, på vilkas vitsord
också med det av beredningen förordade
systemet k. m:t ytterst måste grunda
sitt beslut.
Garantier mot godtycklig
tvångsförflyttning.
Vad vidkommer beredningens förslag
om förflyttning av lärare fäster
centralstyrelsen uppmärksamheten därpå, att
skoldistrikten ha stort intresse av att
få inflytande på valet av den lärare,
som skall ^undervisa distriktets barn,
och läraren bör ha garantier för att icke
bli godtyckligt förflyttad hit eller dit.
Folkskolorna bjuder nämligen genom sitt
läge och övriga speciella förhållanden
mera olikartade arbetsvillkor än kanske
någon av de nuvarande statstjänster, där
förflyttningsplikt är föreskriven*
Skolkretsstyrelser nödvändiga.
Ett organisationsspörsmål av
synnerlig betydelse har av beredningen
upptagits genom dess förslag om
skolkrets-styrelser. Detta förslag anknytes till en
fråga, som länge varit föremål för
statsmakternas uppmärksamhet. Den
nuvarande ordningen med tre
mellaninstanser i folkskolans administrativa ledning,
länsstyrelse, domkapitel och
folkskolinspektör, kan icke anses
tillfredsställande. Säkerligen skulle åtskilliga av de
anmärkningar i fråga om. skolhusens
förläggning och lärarkårens
anställningsförhållanden, som framställts av
beredningen, icke förefunnits, därest
mellaninstansfrågan varit på ett mera
tillfredsställande sätt ordnad.
Då föreningens kretsar, som förut är
nämnt, bestämt uttalat sig emot bered-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:51:04 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1933/0492.html
