Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 21. (2682) 24 maj 1933 - Den provisoriska avlöningsförbättringen - Praktiska mellanskolor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
488
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 21
Den provisoriska av*
löningsförbåttringen
Frågan om den provisoriska
avlöningsförbättringen åt folkskolans
lärare har icke ännu behandlats av
riksdagens kamrar. I åttonde
huvudtiteln föreslog regeringen, att
avlöningsförbättringen skulle utgå
efter oförändrade grunder. Ärendet
utbröts emellertid ur sitt
sammanhang, och dess behandling uppsköts
på grund av en motion, väckt i
första kammaren av den som
skriver detta. Denna motion, som
avtryckts i nr 5 av Svensk
Läraretidning, påyrkade ett upphävande
av bestämmelsen, att provisorisk
avlöningsförbättring ej skall utgå
till folkskollärare, som vägrar
åtaga sig att undervisa i
fortsättningsskola.
För den händelse statsutskottet
icke skulle vilja tillstyrka denna
hemställan yrkades alternativt, att
riksdagen måtte besluta sådant
förtydligande av bestämmelserna
angående provisorisk
avlöningsförbättring åt folkskollärare, att
åtagande av läraren att undervisa i
fortsättningsskola må såsom
villkor för avlömngsförbättringens
utgående kunna krävas endast:
a) då fortsättningsskolan är
förlagd till den ort, där läraren eljest
har sin bostad eller verksamhet,
b) då undervisningen i
fortsättningsskola icke är anordnad
jämsides med lärarens undervisning i
folkskolan,
c) då lärarens tjänstgöring vid
fortsättningsskola, pågående under
lärarens ferier vid folkskolan,
komme att omfatta minst 20 timmar i
veckan samt
att avdrag å lärares
avlönings-förbättring på grund av vägran att
undervisa i fortsättningsskola skall
avse den tid, under vilken
undervisningen i fortsättningsskolan skulle
hava pågått.
Statsutskottet har inhämtat
yttrande över motionen av
statskontoret, som icke anser ett bifall till
motionens förra del tillrådlig.
Däremot framhåller statskontoret, att
motionären visat, att avsevärda
orättvisor kan uppstå för lärarna
genom nuvarande bestämmelser.
Statskontoret biträder motionen i
vad den avser viss ändring av
ifrågavarande bestämmelser. Vi
återger å annan plats i denna tidning
statskontorets yttrande.
Som var att vänta avstyrker
statsutskottet förslaget om
upphävandet av bestämmelsen, att
provisorisk avlöningsförbättring ej skall
utgå till lärare, som vägrar åtaga
sig undervisningen i
fortsättningsskola. Likaså avstyrkes införandet
av en bestämmelse, att avdrag å
avlöningsförbättringen på grund av
vägran att fullgöra sådan
undervisning skulle avse endast den tid,
under vilken denna undervisning
skulle ha pågått. Därefter tillägger
utskottet :
»Övriga i motionen framställda
förslag avser att genom ändringar i
gällande författningsbestämmelser förhindra
en sådan tillämpning av dessa från
skolstyrelsernas sida, som för lärarna
kunde medföra vissa i motionen
angivna, enligt motionärens förmenande
obilliga konsekvenser. Även om någon gång
missbruk härutinnan förekommit, torde
detta dock endast undantagsvis ha
varit fallet, och utskottet kan häri icke
finna tillräcklig grund för en revision
av nämnda bestämmelser. Utskottet
anser sig kunna såsom regel förutsätta det
mått av omdöme och hänsyn hos
skolmyndigheterna, att de i förevarande
avseende icke ställer andra eller större
krav på lärarpersonalen, än som kan
betraktas såsom skäligt. Skulle till
äventyrs mera utbredda missförhållanden
kunna påvisas, synes den riktiga vägen
för vinnande av rättelse vara, att
framställning härom av vederbörande göres
hos k. m :t, som icke lärer underlåta att,
efter närmare utredning i ämnet, vidta
de åtgärder för ändamålet, som kan
befinnas påkallade. Av nu anförda skäl
anser sig utskottet icke kunna förorda,
att riksdagen på grund av motionärens
yrkande fattar beslut om berörda
ändringar.»
Det citerade avsnittet i
utskottsutlåtandet torde böra tolkas så, att
utskottet hänvisar vederbörande
lärare till att kl ägo vägen hos k. m:t
söka rättelse, om ifrågavarande
bestämmelse användes i
trakasse-ringssyfte. Det skall villigt
erkännas, att genom detta uttalande
frågan bragts i ett bättre läge än
tidigare. Man har emellertid svårt att
förstå, vilka skäl -som varit
avgörande för utskottet, dä det vägrat
Praktiska mellan^
skolor.
Det har länge varit ett starkt
framträdande behov att ät den del
av landets ungdom, som lämnat
folkskolan och önskar vidare
utbildning före inträdet i det praktiska
livet, kunna erbjuda en skola, som
syftade till en för praktisk
yrkesverksamhet anpassad undervisning,
dock utan att vara en
yrkesutbildningsanstalt med dess begränsade
uppgifter. Det sedan länge
framhållna önskemålet att minska den
för varje år ökade tillströmningen
till de s. k. »lärda» banorna synes
kunna realiseras endast genom
åtgärder, ägnade att göra de
praktiska skolformerna likvärdiga med de
teoretiska. Ej minst i dessa dagar
tränga hithörande problem till sin
lösning, då man har att räkna med
den omfattande
ungdomsarbetslösheten, som gör tillvaratagandet av
ungdomens tid och förmåga samt
beredande av möjlighet för den att
genom en god, praktiskt inriktad
utbildning nå fram till en ställning
i livet till en tvingande social
nödvändighet.
Det av regeringen framlagda
förslaget till praktiska
utbildningslinjer på realskolans åldersstadium
tillstyrkes av statsutskottet. I
likhet med regeringen förordar
utskottet, att dessa skolor benämnes
»praktiska mellanskolor». Ur
utskottets motivering citera vi:
Då nu efter många års utredningar
riksdagen i år genom k. m:ts försorg
satts i tillfälle att pröva ett utarbetat
förslag i ämnet, är det att hälsa med
tillfredsställelse, att sålunda ett första
steg tagits till förverkligande av
ovanberörda, för vårt undervisningsväsende
synnerligen viktiga önskemål.
K. m:ts förslag avser, att de
ifrågasatta anordningarna ännu så länge skall
ha karaktären av försök, och utskottet
finner det för sin del vara klokt, att
att förorda
författningsbestämmelser i enlighet med motionärens
yrkande.
Till sist bör konstateras, att
utskottet enhälligt förordar, att
avlöningsförbättringen skall utgå till
folkskolans olika lärargrupper med
oförändrade belopp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
