Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 22. (2683) 31 maj 1933 - Skansens årsbok 1933
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Organ för Sveriges Allmänna Folkskollärarförening
Nr 22. (2683)
Stockholm, 31 maj 1933
52:a årg.
Skansens årsbok 1933.
Nordiska nmséeets och Skansens årsbok Fataburen 1933
har nyligen utkommit. Denna förnämliga publikation, som
utdelas gratis till alla medlemmar av Skansenföreningen,
tävlar med Turistföreningens årsskrift i fin och smakfull
utstyrsel, ypperliga
illustrationer, intressanta och gedigna
artiklar. Bokens storlek är
ungefär densamma som
Turistföreningens. Den
omfattar 357 sidor. Före texten
har insatts en i
fågelperspektiv tagen vy över det
till Nordiska museet
donerade Tyresö, en betagande bild
av hela det natursköna
området med fjärdar och öar i
grannskapet.
Årsboken kan ur olika
synpunkter betraktas som en
jubileumsskrift. Främst och
huvudsakligast, emedan 100-
årsminnet av Artur Hazelius födelse kan i år firas den 30
november och emedan Hazelius, såsom det heter i förordet,
betytt mer för vården av vår kulturs minnen och märken än
varje annan svensk man. Att de två första artiklarna
innehålla skildringar från Artur Hazelius dagar är då helt
na-.turligt. Den ena av dessa har till överskrift: »Minnen från
79 Drottninggatan», där museet var inrymt under den försltä
tiden, och är skriven av fröken Visen Lewin, som från 1885
i 40 år såsom amanuens varit i museets tjänst och ännu
tidvis har sitt arbete där. Den andra artikeln, »Artur
Hazelius på Skansen», är författad av fru Sigrid Behm, född
Millrath, som under åren 1892-1904 varit amanuens å
Skansen. Båda har stått i det livligaste samarbete med Hazelius
och har därför lärt grundligt känna honom. Nu berätta de
en del av sina minnen från den tid, då de deltogo i hans
arbete, och de göra det på ett så livligt och medryckande
Artur Hazelius födelsehus på ursprunglig plats. Fotografi från 1800-
talets slut.
sätt, att man, när man väl börjat läsa deras uppsatser,
omöjligen kan stanna, förrän man kommit till slut. De upprulla
den ena tavlan efter den andra från H :s liv och verksamhet.
Man ser honom livs levande i hans rastlösa gärning. Hans
mäktiga personlighet står
fram i skarp relief med
såväl fel som förtjänster, de
sistnämnda så
överväldigande, att hans fel, som
egentligen bestod uti en viss
häftighet, som stundom för
ögonblicket kunde utlösa en
våldsam uppbrusning,
förbleknar inför den kärlek
och iver, den seghet och
outtröttlighet, den noggrannhet
och omsorg in i de minsta
detaljer, det mod och den
fyndighet han utvecklar vid
utförandet av sitt livs stora
bragd. Man märker granne-
"ttgett, att den eld, som flammat i hans inre, spritt sig till
författarna och givit färg och fart åt deras framställning.
Men varför har icke utgivarna prytt dessa uppsatser med
ett porträtt av denna i vår kulturhistoria enastående man?
, Även. om man har hans bild något så när i minnet, längtar
man ändå under läsningen av dessa flerstädes gripande
skildringar att på nytt få se hans anletsdrag.
Den andra avdelningen av årsboken handlar om det av
markisen Claes Lagergren till Nordiska museet donerade
Ty-resöområdet med Tyresö slott. Den innehåller 5 uppsatser.
Museets nuvarande chef, professor Andreas Lindblom,
skriver om Tyresödonationen, intendenten Sigurd Wallin om
markis Lagergrens arbetsrum, arkitekturforskaren professor
Sten Karling om Tyresö slott, professor B. Boethius om
Ty-resöindustrierna på Maria Sofia De la Gardies tid och
intendenten Karl Erik Steneberg om De Mörnerska familj-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
