Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 22. (2683) 31 maj 1933 - J. E. Starrin: Filmundervisningens rationalisering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
510
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 22
FILMUNDERVISNIN GENS RATIONALISERING.
Ett inlägg.
Filmundervisning torde numera
förekomma i en eller annan form i de flesta
städer och större orter.
Experimentstadiet kan väl också sägas ha passerats,
varför det av alla, som i
filmundervisningen ser ett värdefullt hjälpmedel i
skolarbetet, måste hälsas med
tillfredsställelse att resultat av gjorda försök
börjar publiceras. Inte minst gäller
detta om de försök med uppgiftsserier,
som beskrivs i häfte 2-3 av Skola och
Samhälle. Att endast »gå på bio» med
klassen utan förberedelse för det som
skall visas, utan efterföljande
behandling och sammanfattning av det med
förevisningen avsedda
kunskapsinnehållet och allra värst: utan att filmen har
något att göra med skolans arbete, det
är icke annat än meningslöst slöseri. I
varje fall kan det icke kallas
skolfilm-undervisning.
Filmundervisning i skolan kräver i
lika hög grad som en rationellt bedriven
hembygdsundervisning, att en plan
finnes för undervisningen. Men är det icke
oftast så, att denna plan saknas, att
filmerna väljs på en slump och visas utan
sammanhang med det ämnesavsnitt, som
de skulle kunna på ett värdefullt sätt
belysa ?
För större städer låter sig en
systematiserad filmundervisning med lätthet
åstadkomma, eftersom där finnes ett
stort antal parallellklasser. Något
annorlunda ter sig problemet för mindre
städer, industrisamhällen och
landsbygdsdistrikt, bl. a. därför att den
ekonomiska förmågan där i regel är så
mycket svagare och barnantalet
mindre, vilket ju medför en relativt högre
kostnad för varje program. Emellertid
bör det gå att ordna planmässiga i
lärokurserna inordnade
skolfilmförevis-ningar även i dessa skoldistrikt. I det
följande skall jag försöka ange, huru
arbetet enligt min mening kan ordnas.
En skolfilmförevisning bör inte ta
längre tid än c:a 30 min. Under
denna tid medhinnes 700–800 meter film.
Under läsåret tankes 7 föreställningar
komma till stånd, med 3
föreställningar under höstterminen och 4 under
vårterminen. Dessa inpassas så, att de
ungefärligen sammanfalla med de
kursavsnitt, som de ska belysa. För ett
skoldistrikt med omkring 550 barn i den
egentliga folkskolan kan man uppdela
barnen i två avdelningar efter samma
grunder som i en folkskola av första
B-formen. Då vardera avdelningen
kommer att bestå av två årsklasser, som
sysslar med olika ämnesområden, får
man tillgripa kursväxling liksom i
Bi-skolan, d. v. s. sammanställa två
parallella program och visa dem
vartannat år. Med nuvarande goda tillgång
på för skoländamål lämplig film möter
detta heller inga hinder.
Härnedan följer ett exempel på
filmprogram, avpassade för
filmundervisning efter ovan antydda riktlinjer.
Programmen är närmast tillrättalagda för
mellan-norrländska förhållanden och
avsedda att visas i mitten av oktober.
november och december samt i slutet av
januari, februari, mars och april. I vart
och ett ingå filmer för bägge de till
avdelningen hörande klasserna, vilka
filmer så långt det varit möjligt belysa
områdets geografi, växt- och djurliv
samt befolknings- och
näringsförhållanden.
F Ö R S T A Å E E T.
Lägre avdelningen:
Nr 1. Hur potatisen gror .......... 60 m.
Från irö till planta .......... 135 »
Hur blommorna slår ut ...... 65 »
Ekorren .................... 130 »
Då kycklingen lämnar skalet .. 130 »
Kålfjärilen.................. 180 »
700 m.
Nr 2. Ångermanland .............. 385 m.
Virkeedrivning i Hamra
kronopark .................... 135 »
-Stockholmebilder ............ 180 »
Den gröna vattengrodan ...... 75 »
775 m.
Nr 3. Vid ett sågverk.............. 170 ni.
Pappersfabrikation .......... 225 »
Huggormen ................ 165 »
En resa igenom Hjälmare kanal 190 »
750 m.
Nr 4. Hälsingland ................ 150 m.
Kättingfab rikatio n (Lj uene-
Woxna) .................. 195 »
En sommardag på fäbodvallen 225 »
Räven ...................... 155 »
725 m.
Nr 5. »Sjöar och fjäll i Jämtland .... 295 m.
Bilder från Östergötland...... 225 »
Orrar ...................... 190 »
Kräftfiske i Värmland ___.. 80 »
7<90 m.
Nr 6. Lappland .................. 340 m.
Från Vätterns strand och
Visingsö .................... 140 »
Östersjöns pärla (Visby) ...... 160 »
Myggan ................... . 95 »
735 m.
Nr 7. Bilder irån ’Skåne............ 215 m.
Hjortdjur .................. 190 »
.Storkar.................... 180 »
En inblick i skogsmyrans liv . . 140 »
725 m.
Totallängd 5,200 m.
’Genomsnittlig längd 743 m.
Totalkostnad 130:- kr.
Genomsnittlig kostnad 18:57 kr.
Totalkostnad för hela
Högre avdelningen:
Nr 1. Från Trondheim till Svartisen 205 m.
Torskfiske vid Lofoten........ 125 »
Vid Nilens stränder .......... 310 »
Strutsen................... . , 80 »
720 m.
Nr 2. Danmarks natur ooh näringar 325 m.
Blodigeln.................. 100 »
På Tunisiens stepper ........120 »
Krokodilen .................. 195 »
740 m.
Nr 3. På Dvina vid Arkangelsk .... 65 m.
Vid Krims kuster............ 205 »
Rysk hemslöjd.............. 115 »
Ebb och flod ................ 230 »
Hjärtverksamheten och
blodomloppet .................... 130 »
740 m.
Nr 4. På Rhen från Koblenz till Köln 245 m.
Tillverkning av blyertspennor 135 »
Jerusalems omgivningar ...... 115 »
iSeder och bruk bland araber .. 100 »
Hur vi ser .................. 115 »
710 m.
Nr 5. Jersey ...................... 130 m.
Bilder från norra Skottland .. 90 »
’Sidney .................... 110 »
I det inre av Siam............ 200 »
Den indiska buffeln .......... 140 »
Rörsockerodling i Öst-Asien . . 85 »
755 m.
Nr 6. Holland, kanalernas land .... 285 m.
Åkerbruk och boskapeskötsel i
Amerika .................. 210 »
Bilder från Corsica .......... 140 »
Bläckfiskar............... . 130 »
765 m.
Nr 7. Schweizisk alpnatur .......... 310 m.
Santiago, huvudstaden i Chile 120 »
Djurbilder från Yellstone
National Park .................. 135 »
Bland sjölejon vid
iSyd-Amerikas kuster ................ 75 »
Fruktodling i Kalifornien . . . . 145 »
785 m.
Totallängd 5,215 m.
Genomsnittlig längd 745 m.
Totalkostnad 123: 35 kr.
.Genomsnittlig kostnad 17: 62 kr.
läsåret 253: 35 kr. + frakter.
ANDRA ÅRET.
Lägre avdelningen:
Nr 1. Livsföreteelser i växtriket .... 320 m.
En d j ur familjs upplevelser
(Råttan) ...................... 290 »
Hämpling vid boet .......... 150 »
760 m.
Övre avdelningen:
Nr 1. Från Lofoten till Murmankus-
ten ...................... 120 m.
Från Finnmarkens (fågelberg .. 210 »
Bilder från det forna Egypten 105 »
Mellan Sahara och ’Senegal .... 210 »
Kameleonten ................ 105 »
750 m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
