Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 22. (2683) 31 maj 1933 - J. E. Starrin: Filmundervisningens rationalisering - Inträdesprovet i svensk språklära - Svenskt-norskt lärarmöte i Arvika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 22
SVENSK LÄRARETIDNING
511
Nr 2. Bilder från Faxälven ........ 220 m.
I fager Dalabygd ............ 330 »
Valsverk .................. 125 »
Göken ...................... 75 »
750 m.
Nr 3. ’»Sågverksrörelse .............. 205 m.
En resa genom Hjälmare kanal 190 »
Skultuna bruk .............. 265 »
Bävern.................... 95 »
755 m.
Nr 4. Från Älvkarleby till det inre
av Hälsingland ............ 335 m.
Korsspindeln ................ 315 »
Igelkotten .................. 65 »
715 m.
Nr 5. Det vackra Jämtland ___.... 265 m.
Bland renar i Jämtlands-fjällen 180 »
Kolning i mila och ugn ...... 160 »
Kinda kanal ................ 190 »
790 m.
Nr 6. På skidor i Abiskofjällen .... 190 m.
Makrillfiske på Västkusten .. 175 »
Torvberedning .............. 100 »
En inblick i skogsmyrans liv .. 140 »
Tagghudingar .............. 115 »
720 m.
Nr 7. Halländska städer och bygder 240 m.
Hos ej drama i havsbandet .... 205 »
(Livet vid och i en vattenpöl i
skogen .................... 315 »
760 m.
Totallängd 5,250 m.
Genomsnittlig längd 750 m.
Totalkostnad 131: 25 kr.
Genomsnittlig kostnad 18: 75 kr.
Nr 2. Århus med omgivningar ...... 110 m.
Gudhjem-Sandvig (Bornholm) 100 »
Östersjön, dess uppkomst och
inverkan på landet .......... 380 »
Hos infödingar i Egypten .... 100 »
Vilda djur i det inre av Afrika 95 »
785 m.
Nr 3. Östersjöns betydelse för handel
och näringar .............. 305 m.
Marknad i Nischni Novgorod .. 75 »
Blodcirkulation .............. 190 »
Sammangyttring av baciller i
blod...................... 80 »
Krabbor .................... 105 »
755 m.
Nr 4. Små sjöar i Alperna.......... 90 m.
Bland bergtoppar och stengetter
i Nor d-Tyr ölen ............ 310 »
Uppför floden Jang-tse-kiang . . 235 »
Silkesodling ................ 120 »
755 m.
Nr 5. Ön Guernesey................ 135 m.
På Filippinerna.............. 70 »
Indiskt folkliv i stad och by . . 345 »
Den indiska elefanten........ 110 »
Det vandrande bladet........ 120 »
780 m.
Nr 6. Ett besök vid tScheveningen . . 235 m.
Franska öentralmassivet .... 150 »
Från Fidjiöarna.............. 205 »
Kakaoträdet ................ 100 »
Mikroskopets under: II ...... 100 »
790 m.
Nr 7. Några glimtar irån Italien___ 235 m.
I sydöstra Spanien.......... 120 »
Chicago .––-............... 100 »
Yellowstone National Park .... 145 »
Brasilianska djur ............ 190 »
790 m
Totallängd 5,405 m.
Genomsnittlig längd 772 m.
Totalkostnad 135:13 kr.
Genomsnittlig kostnad 19: 30 kr.
Totalkostnad för hela läsåret 266: 38 kr. -f frakter.
Samtliga ovan upptagna filmer är
tagna ur katalog och supplement till
katalog från Norstedts filmavdelning,
och alla så när som två uthyras för
2 V2 öre pr meter. Då programmen icke
drar längre tid än 30 min., hinner man
under en timme jämte tillhörande rast
gå till och från den biograf, med vilken
man överenskommit om visningen, samt
se filmerna. Vill man effektivt utnyttja
filmens lärdomar, kan man på en
läs-och talövningstimme före
föreställningen förbereda det, som skall inhämtas,
och sedan låta barnen på en
efterföljande skrivtimme redogöra för vad de
sett. Så ordnad filmundervisning torde
komma att visa gynnsamma resultat och
bestyrka antagandet, att både de
penningar och den tid, som erfordrats,
varit väl använda.
Icke heller borde kostnaderna
behöva avskräcka. Med frakter torde de
icke överstiga kr. 300: - pr år, om
barnen själva med en tioöring svara för
ersättningen till biogr af ägaren.
J. E. Starrin.
Inträdesprovet i svensk
språklära.
Stockholmstraktens nybildade
lärar-krets av kommunala mellanskolornas
lärarförening höll den 19 maj
sammanträde i Stockholm under ordförandeskap av
rektor Öije. Fil. mag. B. Borggård höll
ett inledningsföredrag över ämnet
Inträdesprovet i svensk språklära och
redogjorde först för det uttalande, som
förekom i ett betänkande, avgivet av en
kommitté, som tillsatts av lärare i
Stockholm med uppgift att granska kurserna
i läroböcker vid nämnda skolor.
Kommitténs granskning, påpekade talaren,
hänvisar i åtskilliga punkter till
läroverkssakkunnigas utlåtande och innehåller rätt
mycket av intresse för komm. mellanskolornas
lärare, ej minst då det gäller, vilka fordringar
som böra uppställas vid inprövning i svensk
språklära. Kursplanens bestämmelser,
framhölls vidare, angående grammatik och
satslösning äro något vagt formulerade, och
erfarenheten har också visat, att inprövande elevers
kunskaper i ämnet äro högst varierande. En
enhetlig sovring och reducering av åtskilligt
av det grammatiska stoiff, som är upptaget i
folkskolans läroböcker - även Rydéns - och
preciserande av en minimikurs-, som också
skulle anses som maximum från inprövande
lärares sida, skulle helt visst vara ägnad att
avlägsna åtskilliga oros- och
irritationsmoment samt förhindra onödigt och onyttigt
grammatikplugg på folkskolestadiet. Ett
kortare, skriftligt prov, som strängt ’höll sig inom
ramen av en reducerad minimikurs, vore ett
lämpligt komplement till muntlig tentamen
och skulle innebära större likformighet vid
provets anställande och möjliggöra rättvisare
bedömande av elevernas kunskaper i nämnda
kunskapsgren. Om provet tillrättalades i
samförstånd mellan avlämnande och mottagande
lärare, vore ingen anledning att befara, att
det skulle medföra tryck på ’folkskolan, så att
grammatisk drill vunne insteg till skada för
undervisningen i modersmålet i övrigt.
Efter föredraget följde diskussion,
som enhälligt underströk de av
inledningstalaren framhållna synpunkterna.
Med anledning av skrivelse från
Modersmålslärarnas förening i den s. k.
»Ni»-frågan höll fil. mag. Selma
Dahlström ett orienterande
inledningsanförande i frågan. Någon omröstning
företogs ej, men den följande diskussionen
röjde stort intresse för det nu återigen
aktuella spörsmålet, om också hos en och
annan pessimismen var övervägande, då
det gällde möjligheten att realisera
»Ni»-reformens strävande enbart eller
huvudsakligen genom åtgärder från
skolornas sida.
Svenskt-norskt lärarmöte
i Arvika.
Ett Svenskt-norskt lärarmöte, som
anordnats på initiativ av Västra
Värmlands förbundskrets av Sveriges
Folk-skollärarförbund, hölls lördagen den 20
maj i Arvika. Mötet, som besöktes av
närmare 300 personer från Sverige och
Norge, öppnades med avsjungandet av
psalmen »Den signade dag», varefter
ordföranden, lärare Noreen,
Charlotten-berg, hälsade de närvarande välkomna.
Denna trakt hade enligt talaren sedan
gammalt varit en mötesplats för
svenskar och norrmän, och dalen, i vilken
Arvika ligger, hade utgjort en
förbindelseled mellan de båda länderna.
Förbindelsen har ej alltid varit av fredlig natur,
men man kan också peka på inflytanden
av kulturell art, som funnit sin väg här.
Så leva ännu sägner om huru munkar
från Norge utbrett den kristna läran i
dessa bygder. Strävanden, som i dessa
tider göras att stärka det goda
förhållandet mellan länderna, har således
gamla traditioner. Ordf. hälsade så de
norska föreläsarna välkomna, varefter
»Ja, vi elsker» sjöngs. Efter att ha
hälsat representanter för ortens
skolstyrelser, pressen och de tillstädeskomna
välkomna erinrade ordf. om att det var i
det fagra Värmland man samlats,
varefter Värmlandsvisan sjöngs.
Sekreteraren i föreningen Nordens
norska sektion lektor Haakon Vigander
höll därefter föredrag över ämnet
Historieundervisningen och det nordiska
samförståndet.
Tal. slutade sitt med djupt intresse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
