Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 22. (2683) 31 maj 1933 - Svenskt-norskt lärarmöte i Arvika - Emil Eljas: Att lära sig tala - per grammofon - Folkskolepressens rationalisering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mottagna föredrag med att citera
Fenelons ord: »Den gode historikern tillhör
intet särskilt land, han tillhör dem alla.»
Efter lektor Viganders föredrag
sjöng fru Ullström fyra sånger till
musik av "Widéen, vilka mottogs med livligt
bifall. Härpå följde en kortare paus,
varpå man fick höra direktör Högberg
sjunga. Härpå följde tal av rektor
Einar Boyesen, Norge, som talade om
Aktuella skolfrågor i Norge. Först
framförde talaren en hälsning från Norges
laererlag.
Rektor Boyesens föredrag behandlade
huvudsakligen seminariernas- utveckling under
de sista hundra åren. Redan år 1832 restes det
första stiftsseminariet i Norge och omkring
1850 fanns ett i varje stift. En stor fördel
hade dessa första seminarier - de stodo fria
i förhållande till lagen, och detta gjorde, att
man kunde arbeta mera fritt. Från 1890 äro
förhållandena ändrade i det hänseendet. År
1920 fastställdes, att en avslutad folkskola
skulle lägga grunden iför en vidare utbildning.
’Så måste lärarutbildningen reformeras.
Vissa egendomliga sammanträffanden ha
’underlättat övergången från treårigt till fyraårigt
seminarium. I och med kris-en indrogs en
massa tjänster, då läraravdelningarna gjordes
större, och -så följde en stor arbetslöshet bland
folkskollärarna. För att i någon mån
avhjälpa detta undvek man att utexaminera några
lärare under ett år. Eleverna fingo gå fyra
år i stället, och så var reformen genomförd.
I och med införandet av detta fjärde år ha
en mängd önskemål kunnat förverkligas. Ett
främmande språk har medtagits. Naturveten-
skaperna ha fått större plats. Undervisningen
i teckning och gymnastik har gjorts fylligare.
Så har studenternas utbildning till
folkskollärare inordnats i systemet. Deras
utbildningstid är tvåårig. - En brist ansåg talaren det
vara, att ej alla seminarier ha övningsskola.
En svårighet ligger även däri, att varje
facklärare vill pressa in i schemat så mycket som
möjligt av sitt ämne. Men man har infört en
övergångstid, under vilken seminarierna få
samla på erfarenheter och avge rapporter om
dem, och dessa få läggas till grund för den
nya planen. Till sist vidrörde tal. vissa
praktiska försök, i iråga om undervisningen, som
avse att grundlägga vanor av självverksamhet
och samarbete vid kunskapstillägnandet.
Föredraget mottogs med livligt bifall,
och rektor Boyesen avtackades hjärtligt.
Efter mötets slut bereddes deltagarna
tillfälle att bese Arvika lärlings- och
yrkesskolas representativa utställning och
Arvika samrealskolas ståtliga och
moderna lokaler.
På kvällen var på Stadshotellet
anordnad supé, i vilken omkring 100
personer deltogo. Hr Nylander, Sverige,
hälsade deltagarna välkomna till supén
och staden, gav en kort orientering över
stadens historia och sevärdheter samt
antydde, att det bästa sättet att lära
känna dess alster var att besöka
sommarens utställning. Hotellets orkester
spelade nordisk musik, och kvällen förflöt
under den angenämaste stämning. Hr
Bjerkli, Norge, talade för Sverige och
inbjöd till ett liknande möte på norsk
botten nästa år. Musiken intonerade
»Du gamla, du fria», som sjöngs
unisont. Hr Noreen, Sverige, talade för
Norge och uttryckte sin stora glädje
över att samarbetstanken mötts av så
stor förståelse. Så sjöngs »Ja vi elsker»
under ackompanjemang av orkestern.
Rektor Boyesen, Norge, talade för
samförståndet mellan Nordens länder. Hr
Manat, Norge, underströk hr Bjerklis
inbjudan i ett skämtsamt anförande och
till sist avtackades hr Noreen och övriga
arrangörer av inspektör Renvall och
överlärare KMgren.
512
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 22
Att lära sig tala - per grammofon.
Av oss lärare, som så att säga lever
på att tala och som har till uppgift att
lära andra tala sitt modersmål, begär
man ju, att vi först och främst själva
ska behärska rikstalsspråket. Man
förebrår oss ibland, att vi med vår
undervisning nivellerar språket och tar död
på dialekterna.
Hur gärna vi än önskar, att
dialekterna ska leva, måste det dock för
undervisningen alltid bli en uppgift att
vid sidan av dem skapa ett gemensamt
svenskt rikstalsspråk. Även
dialekternas ivrigaste försvarare blir ledsna, då
det per radio kommer en gotlänning,
som bryter på sin dialekt till den grad,
att man ej förstår honom.
I ett skoldistrikt i mellansverige
skulle man välja lärarinna och fick bland
de många ansökningarna även en från
Trälleborgstrakten. Men ledamöterna i
skolstyrelsen slog ifrån sig, skrämda av
föregående erfarenhet. »Den kan vi inte
ta. Hon talar ju inte svenska.»
Telefonen populariseras mer och mer. Men
låt en jämtlänning och en älvdaling ta
lurarna och talas vid! Det är ej säkert,
att de förstå varandra, och lyckas
detta, är det tack vare skolans
ansträngningar att skapa ett gemensamt
riks-talsspråk.
Att lära barnen tala en vårdad riks-
svenska är ju som känt en
maktpåliggande uppgift. För många barn är
skolans talspråk helt och hållet nytt,
därav ofta barnets skygghet för att
svara eller själv berätta; man är rädd att
blamera sig på det »nya» språket. Även
för modersmålets läsning och skrivning
är det ju nödvändigt, att lärjungarna
får lära sig att rätta uttalet är fick och
gick, ej feck och geck, att det heter
säcken, taket, ej sättjen, tatje. Då de
unga sedan ska lägga sig till med ett
bättre talspråk, blir det ofta talspråket
i närmaste stad eller en efterapad
stockholmska, som anammas, utan tanke på
att ett ovårdat stadsspråk, ej minst
ovårdad stockholmska, är behäftat med
minst lika stora brister som
landsmålet. Här måste även skolan vara
vägledande.
Ett viktigt hjälpmedel har nu ställts
till förfogande för den lärare, som vill
från grunden sätta sig in i svenskt
riksspråksuttal, i det Hermods
korrespondensinstitut utgivit en kurs i ämnet,
kallad Svenskt uttal. Första delen av
kursen är utarbetad av fil. d:r O.
G-jel-man, docent i fonetik vid Uppsala
universitet. Den innehåller en utförlig
framställning av svenska ljud och
accenter jämte avbildning och
beskrivning av talorganen. Dialektala avvik-
ningar från riksspråksuttalet är
ingående behandlade, bl. a. med exempel
.angivna på en till kursen ansluten
grammofonskiva. Kursens andra del har
utarbetats av fröken Hilma Henningsson,
som bland lärarfolk ju är välkänd för
sina kurser i talteknik och sina böcker
i ämnet, bl. a. Välläsningens konst.
Fröken Henningsson har intalat en skiva
med exempel på rytm, frasering, tempo
m. m. I kursen lämnas en mängd
särskilt för lärare värdefulla anvisningar
angående röstbehandling, pausering,
läsning av högprosa eller lågprosa m.
m. Den senare delen av kursen
åskådliggöres medelst grammofonskivor med
uppläsning ur svenska författares
arbeten. Geijer, Lagerlöf, Fröding,
Heidenstam, Karlfeldt, Selander m. fi.
Uppläsningen kommenteras i kursen.
Liksom i de främmande språken har här
på ett lyckligt sätt tillämpats metoden
att lära tala genom att höra. För alla
svenskar borde det ju vara ett
livsintresse att på ett vårdat sätt kunna tala
sitt eget språk. I skolans högre klasser,
särskilt vid modersmålsundervisningen
i fortsättningsskolan, samt i
studiecirklarna, borde kursen kunna bli till stor
nytta, helst som den med nyttan även
förenar nöjet.
Emil El j as.
Folkskolepressens
rationalisering.
Vid Arbrå-Rengs j ö-Unders
vikskretsens sammanträde den 20 maj beslöt
kretsen i princip instämma i det av
överlärare Nils Helger i nr 18 av Sv.
Ltg gjorda uttalandet om
folkskole.pres-sens rationalisering. Dock ansågs det,
att en sammanslagning av de olika
lärarorganisationernas tidningsorgan till
ett för hela kåren gemensamt borde
kunna ske utan att förbindas med
tvångsprenumeration, då en dylik
kunde verka menligt på anslutningen.
Vallsta den 20 maj 1933.
August Dalhem Astrid Westerberg
Ordf. iSekr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
