- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 52:a årg. 1933 /
514

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 22. (2683) 31 maj 1933 - Riksdagen och kristendomsundervisningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

514

SVENSK LÄRARETIDNING

-t

Nr 22

Miksdagen och kris*

tendomsiinder*

visningen.

Vid årets riksdag har motionsvis
framställts tre olika yrkanden
rörande kristendomsundervisningen.
En nyvald
bondeförbundsrepresen-tant i andra kammaren har begärt,
att riksdagen ville i skrivelse till
k. m:t anhålla, det täcktes k. m:t
vidtaga sådan ändring i
undervis-ningsplanen för rikets folkskolor,

1) att tiden för
kristendomsundervisningen i den egentliga
folkskolans samtliga klasser måtte
utsträckas till minst tre timmar i
veckan; och

2) att föreskrift gives, att i
vederbörlig ordning godkänd lärobok
skall användas som
sammanfattningen av den kristna tros- och
livsåskådningen.

Hrr Sandegård (s) och Hellberg
(1) har påyrkat en utredning av
frågan, i vilken utsträckning
ändrade bestämmelser äro påkallade
i syfte att åt
kristendomsundervisningen i folkskolan trygga den
inriktning och ordning
statsmakterna genom 1919 års
undervisningsplan hava avsett, samt om
framläggande för riksdagen av de
förslag, vartill utredningen kan
föranleda. Denna motion var närmast
framkallad av de riksbekanta
missförhållandena i fråga om
kristendomsundervisningen i Starrkärr.

Slutligen har seminarielektor
Oscar Olsson (s) hemställt, att
riksdagen måtte i skrivelse till k. m:t
anhålla, att sådana ändringar i
undervisningsplanerna för rikets
skolor vidtagas, att

1) kristendomsundervisningen
avskaffas som särskilt ämne och
undervisningen i religion och
kristendom förlägges till den historiska
undervisningen samt läsningen och
litteraturundervisningen;

2) morgonböner och andra
tvångsandaktsstunder i skolan
avskaffas.

Samtliga dessa motioner har av
vederbörande riksdagsutskott
blivit avstyrkta, och båda kamrarna
har följt sina utskott. I
motiveringen till andra kammarbeslutet er-

inras, att frågan om
kristendomsundervisningen i folkskolan berör
ett ur många synpunkter ömtåligt
område, där det är av vikt att de
åtgärder, som vidtages, göres med
varsam hand med hänsyn till
rådande, understundom djupgående
motsättningar i fråga om
livsuppfattning. Genom införandet av
undervisningsplanen 1919 med däri år
1921 vidtagna modifikationer synes
dock denna fråga ha kommit i ett
skede av tydlig avspänning, såväl
inom riksdagen som bland skilda
meningsriktningar i landet. Ett
vidtagande nu av mera avsevärda
förändringar i dessa föreskrifter
komme enligt kammarens mening
sannolikt att utlösa krav från
andra, motionen helt motsatta
riktningar, och därmed föranleda ett
återuppblossande av strid kring
kristendomsämnet. Detta uttalande
hade enat socialdemokrater,
frisinnade och höger i utskottet, och det
gav säkerligen uttryck för en
uppfattning, som inom alla partier
hade viss förankring.

Andra kammarbeslutet bör
emellertid ses i sammanhang med
första kammarens ställning till de i
senaten väckta motionerna. Dessa
hade enhälligt avstyrkts av det
tillfälliga utskott, som behandlat dem.
Att inte dess mindre en stundom
tillspetsad diskussion utspann sig
i kammaren berodde på att
regeringen dagen för
kammarbehandlingen resolverat, att petitionen
från Starrkärr skulle »till ingen
åtgärd föranleda». Hr Sandegård,
som tidigare meddelat den som
skriver detta, att han kunde acceptera
utskottets utlåtande, då detta i sak
givit motionären rätt, ställde nu ett
yrkande om bifall till sin och hr
Hellbergs motion närmast i syfte
att åstadkomma en demonstration
mot ecklesiastikministerns
handläggning av affären Starrkärr. Han
nådde också sitt syfte, ty ett stort
antal socialdemokratiska, liberala
och frisinnade ledamöter
understödde honom i voteringen. Kammaren
biföll emellertid utskottets förslag
och gjorde därvid. till sitt dettas
yttrande:

»Utskottet delar motionärernas
mening, att folkskolans
kristen-doinsundervisning bör bedrivas i
enlighet-med den allmänna under-

visningsplanens riktlinjer. Då
emellertid av skäl, som
skolöverstyrelsen i sitt ovannämnda yttrande
närmare angivit, en omfattande
utredning på detta område icke
synes påkallad, får utskottet
avstyrka förevarande motion. Utskottet
förväntar emellertid, att k. m:t
även utan någon framställning från
riksdagens sida ingriper mot varje
obehörigt åsidosättande av i ämnet
gällande bestämmelser samt av
grundtankarna i 1919 års
undervisningsplan.»

Herr Oscar Olssons motion hade
likaså enhälligt avstyrkts.
Utskottet hade motivefat sitt
avslagsyrkande med en hänvisning till att
liknande motioner av samma
motionär avslagits 1930 och 1931 samt
att därefter intet torde inträffat,
som synes kunna föranleda en
ändring i riksdagens ställningstagande.
Utskottet ansåg inte den
nuvarande tidpunkten lämplig för
upprivande strider och slitningar kring
skolan i vad det gäller
kristendomsundervisningen. Efter ett par
timmars debatt följde första
kammaren utskottet och avslog såväl
motionen som ett av hr Norman
under överläggningen ställt yrkande
om utredning av frågan, huruvida
och i vilken utsträckning ändrade
bestämmelser äro påkallade för att
ge kristendomsundervisningen i
våra skolor en historiskt objektiv
inriktning, så att den icke behöver
kränka religions- och
samvetsfriheten.

Av den lämnade redogörelsen
framgår, att inom riksdagen torde
finnas en bestämd önskan, att
några djupgående ändringar i 1919 års
undervisningsplan i vad den berör
kristendomsundervisningen icke nu
bör ifrågakomma. Allmänt delar
man den uppfattningen, att Värner
Rydéns reform 1919 var en åtgärd,
som svarade mot lägets krav. Varje
nytt försök att vrida utvecklingen
tillbaka, kommer att vålla oro och
strid. Man må hoppas, att
regeringen skall vara angelägen att
göra detta klart för dein i de
char-tauanska bygderna, som spela ett
högt spel genom att trotsa
gällande lagbud.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:51:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1933/0526.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free