Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 23. (2684) 7 juni 1933 - Gift kvinnas rätt till förvärvsarbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gift kvinnas rätt
till förvärvsarbete.
Frågan om »dubbeltjänstsystemet
inom statsförvaltningen» har
varit föremål för riksdagens
prövning. Egentligen har det inte rört
sig om dubbeltjänstsystemet.
Motionären attackerade inte
mångsyssleriet. Han klistrade etiketten
»dubbeltjänst» på de gifta
kvinnornas innehav av statstjänst. Och till
»statstjänst» hänfördes också
lärarinnebefattningarna i folkskolan. I
motionen begärdes »en skyndsam
utredning, som tar sikte på att få
fram förslag för snabbast möjliga
avveckling av det s. k.
dubbeltjänstsystemet inom statsförvaltningen».
Riksdagen har tidigare behandlat
samma fråga. Åren 1926 och 1927
förelåg motioner, som begärde
åtgärder i syfte att begränsa gifta
kvinnors innehav av statstjänst och
allmänt uppdrag. Motionerna
avslogs. Vid 1931 års riksdag
återkom frågan i delvis annan form. I
en inom andra kammaren väckt
motion hemställdes nämligen, att
riksdagen ville besluta att anhålla dels
om en förutsättningslös utredning,
huruvida och i vad mån, bland
annat för bättre tillgodoseende av
’ mäns och ogifta kvinnors behov av
arbetsutkomst, åtgärder kunde
vidtagas i syfte att uppmuntra
kvinnliga tjänstemän till frivillig avgång
ur statstjänst vid giftermåls
ingående, dels ock om framläggande för
riksdagen av de förslag, som av
utredningen kunde föranledas.
Också denna motion avslogs.
Det vid årets riksdag framförda
yrkandet hade enhälligt avstyrkts
av andra kammarens andra
tillfälliga utskott. I sin motivering
erinrade utskottet om att 1930 års
pensionssakkunniga i sitt 1932 avgivna
betänkande behandlat frågan om
ersättning till gift kvinna, som
lämnat statstjänsten, för hennes i
tjänsten erlagda avgifter.
Sakkunniga har angivit vissa linjer, enligt
vilka berörda spörsmål skulle
kunna få en lösning. De sakkunniga
förklarar dock sitt inlägg icke vara
ett i sina detaljer utformat förslag
utan snarare ett uppslag för
fortsatt diskussion i ämnet. Utskottet
uttalade den förhoppningen, att an-
tydda spörsmål snarast skall bli
föremål för ytterligare omprövning.
Beträffande nu föreliggande
motion anförde utskottet, att andra
kammaren vid tre olika tillfällen
avslagit likartade framställningar.
Utskottet framhöll emellertid, att
tidsläget i så måtto nu är
annorlunda, att arbetslösheten gripit
omkring sig i långt större omfattning
än tidigare. Alla förslag till
lämplig ransonering av förekommande
arbetstillfällen måste under sådana
förhållanden upptagas till allvarlig
prövning. När andra kammaren
tidigare intagit en avvisande
hållning till förslag om ingripande
i fråga om gift kvinnas innehav av
statstjänst, torde emellertid
anledningen härtill närmast ha varit
svårigheten att finna framkomliga
vägar, vilka, utan att skapa
allvarliga orättvisor, kunde tillgodose
mäns och ogifta kvinnors
möjligheter att erhålla arbetsutkomst. I den
nu behandlade motionen finns ej
heller några uppslag i detta
avseende.
Vid detta förhållande hemställde
utskottet, att förevarande motion
icke måtte till någon andra
kammarens åtgärd föranleda.
Efter en långvarig debatt avslog
andra kammaren detta
utskottsförslag och biföll ett under
överläggningen framställt yrkande, som
innehöll begäran hos regeringen om
en utredning, som toge sikte på
utarbetande av förslag, åsyftande
minskning på frivillighetens väg av
antalet gifta kvinnor i statstjänst.
Härefter remitterades frågan till
första kammaren, vars första
tillfälliga utskott enhälligt hemställde,
att första kammaren icke måtte
biträda andra kammarens i ärendet
fattade beslut. Till allmän
överraskning accepterade kammaren
detta förslag utan ett enda ords
debatt. Frågan har alltså för denna
gång fallit.
Beslutet är ägnat att väcka
tillfredsställelse. Då problemet är av
stor principiell betydelse, må det
vara motiverat att ägna det någon
stunds uppmärksamhet.
Den moderna kvinnorörelsen
kämpade länge för kvinnans rätt till
förvärvsarbete. Striden fördes till
seger. Yrkes- och näringsfriheten
blev slutligen också kvinnans egen-
dom. I närvarande stund är hennes
behörighet att inneha ämbeten och
tjänster i vårt land grundlagsfäst.
Principiellt råder likställighet
mellan könen.
Kvinnans rätt till förvärvsarbete
bestreds energiskt för ett sekel
sedan. Nu är principen erkänd, men
beskäftiga motionärer har sökt
vrida utvecklingen tillbaka genom att
vägra ta den självklara
konsekvensen av denna princip.
Ur samhällets synpunkt måste
dessa försök beklagas. Mannen och
kvinnan kompletterar varandra
ofta i arbetet. När den ena har
större intelligens, så har den andra
finare intuition. Har den ena större
kroppsstyrka, kanske den andra är
segare. Det ena yrket passar
bättre för männen, det andra för
kvinnorna. Samhället gagnas bäst av en
fri tävlan. En social
skyddslagstiftning kan däremot vara nödvändig.
Kvinnorna får i egenskap av
mödrar inte utsättas för skador och
faror, som kan vara ödesdigra ur
samhällets synpunkt. Vid
intressekollisioner bör samhällsintresset
väga tyngst i vågskålen.
Någon gör kanske här det
inpasset, att i en tid, då brist råder på
arbetstillfällen, måste ur
samhällets synpunkt »familjeförsörjare»
främst beredas sysselsättning. Är
satsen riktig, bör inte endast
kvinnorna utan också ungkarlarna
entledigas från sina tjänster. Den
konsekvensen vill ingen ta.
Också bland dem, som
principiellt erkänner kvinnans rätt till
arbete, finns en opinion, som vill
utestänga den gifta kvinnan från
arbetsmarknaden. Att under en svår
arbetslöshetsperiod detta problem
ställs under debatt är naturligt.
Betraktelsesättet sammanhänger
med uppfattningen om äktenskapet
som en försörjningsinrättning för
kvinnan och hennes »naturliga»
och »rätta» arbetsområde. Det var
naturligt under
familjehushållningens epok. Familjen utgjorde då
det ekonomiska livets bas och den
vanliga produktions- och
konsumtionsenheten. Mannen och hustrun
förrättade båda produktivt arbete.
Hustrun födde ej endast barnen och
fostrade dem samt höll huset i
stånd. Hon producerade de flesta
konsumtionsvaror: hon kardade,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
