- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 52:a årg. 1933 /
561

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 24. (2685) 14 juni 1933 - Principiella synpunkter beträffande folkskoleväsendets ställning till stat och kommun - Nya folkskollärare - B. H. Gillberg död - Besparingsåtgärder i fråga om folkskolan - Redaktion

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nr 24

SVENSK LÄRARETIDNING

561

Man kan emellertid förmoda, att det
kanske icke skulle bli dessa ekonomiska
förhållanden, som vore mest ägnade att
framkalla missnöje. Allvarligare skulle
kanske bli, att inbyggarna i de
skoldistrikt, där icke någon skola skulle
vara i verksamhet, icke skulle fä tillfälle
att deltaga i tillsättningen av lärare för
sina barn, ej heller att öva något
inflytande på undervisningen, på den
dagliga undervisningstidens förläggning
och andra lokala skolspörsmål, som
ove-dersägligen för dem skulle vara av
intresse.

Man har all anledning att antaga, att
dessa olika omständigheter skulle inom
de skoldistrikt, som vore i fråga,
framkalla en allmän önskan om en
utjämning i de angivna förhållandena. Det
skulle nog anses lämpligast, att de
kommunala kostnaderna för skolväsendet
fördelades jämnt inom det område, som
hade en gemensam skola, och det skulle
säkerligen vara en allmän önskan, att
samtliga kommunalt röstberättigade
invånare inom detta område skulle
tillerkännas inflytande på de lokala
skolfrågor, angående vilka det fortfarande
skulle tillkommo skoldistrikten att
besluta. Det synes därför överstyrelsen
böra tagas under övervägande, om icke,
därest en sådan koncentration av det
lokala folkskolväsendet, som det här
gäller, skulle komma till stånd, det
borde ordnas så, att de nuvarande
skoldistrikt, som för koncentrationens skull
måste förena sig om en enda skola,
också kunde förenas till ett skoldistrikt på
ett enklare sätt än det, som en
tillämpning av lagen om ordning och villkor
för ändring i kommunal och
ecklesiastik indelning måste anses innebära.
Detta önskemål skulle icke vinnas, även om
skolöverstyrelsen, såsom beredningen
föreslår, skulle äga rätt att hos k. m:t
göra framställning om ändring i
skoldistriktsindelningen. En sådan
initiativrätt skulle tydligen avse tillämpning av
ovan nämnda lag. En ytterligare
utredning i detta avseende är önskvärd.

B. H. Gillberg död.

Nya folkskollärare.

Från folkskoleseminariet i Lund har
den l juni 1933 utexaminerats följande
folkskollärare:

.Sigvard Ahlberg, Tomelilla, Sven Ekvall,
Yejbyslätt, Frenne Frankman, Löberöd, Ingo
Frölich, Hälsingborg, Gideon Giselsson,
Axeltorp, Gunnar Haraldsson, Lund, Åke Jönsson,
Köngämärken, Gunnar Tollmar, Sjöbo,
Gunnar Malmer, Lund, Helge Malmgren, Eslöf,
Harald Nilsson, Viken, Karl Nilsson, ’Ströö,
Curt Olsson, Marieholm, Nils Persson,
iKaffa-torp, Knut Pålsson, <Svalöv, Harry Sjösten,
.Skruv, Erik Svensson, Lövestad, Sture iSyrén,
Hässleholm, Ruben Wetterberg, Lund, Birger
Åkerlund, Börringe, Stig Andersson, Höör,
Malte Bruce, Råa, Lars Ekman, Älmhult, ’Sven
Forsberg, Frösön, Evert Johansson, Långaryd,
Karl Gustav Johansson, Eket, Sven Albert
Da-vell, Voxtorp, Algot Kjellström, Malmö, Kjell
Knutsson, Limhamn, Gottfrid Landen, Lund,
Arvid Magnhagen, Furulund, Ivar Mattsson,
Degeberga, John Martin Mattsson, Anderslöv,
Ove Olsson, Klagshamn, Lars Persson, Röke,
Vilhelm Sanden, Eslöv, Gunnar Thelin,
Trälleborg, Åke Åkesson, Askeröd.

Tjänstemannen hos Svensk
Läraretidnings förlagsaktiebolag’ Bror Herman
Gillberg avled den 8 juni. Han var född
i Stockholm 1874.

Gillberg har i omkring 44 år varit
anställd vid nämnda förlag. Han har
handhaft bokföringen, redigerat
annonsavdelningen i Svensk Läraretidning samt
verksamt biträtt med korrekturgranskningen
av förlagets olika böcker och tidningar.
Under sin långa verksamhet hade han
förvärvat en skicklighet och säkerhet i sitt
arbete, som var synnerligen
anmärkningsvärda. Med nit och intresse
fullgjorde han sina uppgifter. Personligen
var Gillberg en man, med vilken
samarbetet var lätt. Säkerligen kan alla,
som biträtt i redaktionen av Svensk
Läraretidning, vittna härom. Gillbergs
insikter i tekniska detaljer och hans
beredvillighet att på allt sätt medverka till
ett gott resultat har för tidningens
redaktörer och övriga medarbetare under flera
årtionden varit mycket betydelsefulla.

Gillbergs stora person- och ortkunskap
i vad gäller folkskolans lärarkår har
tagits i anspråk bl. a. vid redigeringen och
tryckningen av Sveriges allmänna
folkskollärarförenings
medlemsförteckning. Sedan länge har det väsentliga
arbetet med korrekturläsningen av sagda
medlemsförteckning varit anförtrott åt
Gillberg. Han har fullgjort uppdraget
med största intresse och noggrannhet.

För Svensk Läraretidnings
förlagsaktiebolag är Gillbergs bortgång en
mycket stor förlust. Men sorgen och
saknaden känns tunga också av dem, som
stått honom nära i det dagliga arbetet.
Han var en trogen vårdare av Svensk
Läraretidnings intressen, personligen
försynt, redbar som van och kamrat.
Minnet vilar därför i tacksam hågkomst.

Edvin Stålfelt.

Besparingsåtgärder i fråga
om folkskolan

får inte företas på ett sätt, soia
innebär risker för land och folk. Att
spara för sparandets egen skull är en
dålig’ metod, anser Svenska
Morgoriblck-det. Tidningen tillägger:

Så snart det blir fråga om sparsamhet och.
om indragningar på olika områden, ser det
ut som om man på en del håll betraktade det
såsom en självklar sak, att man kunde gå
mest hänsynslöst och bryskt fram, så snart
det gäller s. k. improduktiva ändamål. Och
till dessa räknas av många uppenbarligen
även åtgärder, som främst syftar till folkets
undervisning och fostran. När man bygger
en järnväg, väntar man - åtminstone gällde
detta tidigare - att det härför nedlagda
kapitalet skall giva full valuta och helst något
därutöver i reda penningar. När de olika
näringsgrenarna uppmuntras och stödes även
från det allmännas sida, så räknar man med,
att vad som på dylikt sätt gives ut, det ska
i sinom tid komma åter med ränta.
Skeppsredaren, industriidkaren, grosshandlaren och
bonden etc. utför med andra ord ett
»produktivt» arbete, som av alla erkännes stå i
samhällsnyttans tjänst, även om vederbörande
producenter självklart även för egen del
beräknar att taga sin andel av profiten. Ingen
bestrider heller, att denna tankegång är fullt
riktig.

Men så snart det blir fråga om insatser på
religionens, vetenskapens, folkundervisningens
och folkbildningens område, är alltför många
benägna att betrakta utgifterna för dylika
syften som bortkastade eller i varje fall som
mindre nödvändiga. Dessa utgifter anses vara
»improduktiva» och i följd härav också
ägnade att i första rummet beskäras eller
indragas.

Vi tvekar icke att beteckna samhällets
utgifter för folkuppfostran och folkbildning
såsom fullt och lika »produktiva» som varje
annan utgift från det allmännas sida. I dessa
sparsamhetstider kan det därför anses vara
på sin plats att erinra även härom. I senaste
numret av »Ungdom och Frisinne» har
aktuarien Martin Söderqvist gjort några
välbefo-gade erinringar gent emot dem, som ideligen
hacka på tjänstemännen och deras vederlikar,
som ibland rent av betecknas som
»samhälls-parasiter». Man glömmer, att även
tjänstemännen är nödvändiga och att de utför ett
nödvändigt och samhällsgagnande arbete. Och
detta gäller även de tjänstemän - lärare och
andra - som har sig anförtrott värvet att
närmast ansvara för folkets fostran och
upplysning. Det är således icke allenast
omotiverat utan även i långa loppet också
improduktivt att rasera eller försvaga de
ekonomiska grundvalar för detta arbete eller att
i övrigt vidtaga sådana åtgärder, varigenom
detta arbete försvåras. En god
samhällsekonomi och en god folkbildning hör i själva
verket ihop.

Redaktör och ansvarig utgivare:

Ruben Wagnsson

Redaktionssekreterare:

Karl-Erik Karlsson

Annonspris:

för l millimeter å yttersida och sida intill text
30 öre, å innersida 25 öre; vid införande även

i Småskolan ett tillägg av 10 öre.

Annons skall vara inlämnad å annonsexp.,

Barnhusgat. 8, tel. 103000, fredagen närmast

fore utgivningsdagen.

Stockholm 1933.
Kungl. Hovboktryckeriet Iduns Tryckeri A.-B.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:51:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1933/0573.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free