Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 26. (2687) 28 juni 1933 - Ett skolhistoriskt arbete av Hjalmar Berg - Redaktion - A. Hammargren: Gul krita eller vit?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
594
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 26
ning, i vilken hon tecknade sig som
»Allra ödmjukaste Tjenarinna», anställdes
som lärarinna vid skolan med ett årligt
arvöde av 200 Edr Banco samt fri
bostad. Kyrkoherden hade åtagit sig att
öva tillsynen över skolan.
Förf. redogör först för skolans
verksamhet under åren 1813-1820.
Undervisning meddelades i
kristendomskunskap, inhämtad genom innanläsning (i
»Luthers lilla cateches» och psalmboken)
och utanläsning (av Kort Religions
Historia, lilla katekesen, Swebilius’
förklaring och Hustavlan), skrivning,
aritmetik och handarbete. Undervisningen i
handarbete övervakades av några fruar.
Under de första åren höll sig antalet
flickor vid den bestämda siffran 24, men
sedan infördes växelundervisningen
i819, och då ökades antalet, så att det
år 1820 uppgick till 54. Skolan var till
en början inrymd i församlingens
kantorshus mot en årlig hyra till kyrkorådet
av 50 Rdr Banco, men på grund av
vissa misshälligheter mellan direktionen
och kyrkorådet måste jungfru Lindgren
på hösten 1816 flytta in med sina flickor
i fattighuset. År 1821 fick hon dock
flytta med sin skola till annan lokal. Den 7
januari 1817 öppnades en ny skola för
fattiga flickor, den Hiilpherska
donationsskolan. De båda skolorna
samman-slogos emellertid sedan till en skola med
två avdelningar, lässkolan och
handarbetsskolan, med var sin lärarinna och
lokal. I den förra undervisade jungfru
Lindgren.
Vad sedan beträffar tiden 1821-1861
redogör förf. för skolans ledning,
sko-Redaktör och ansvarig ut girar e:
Ruben W a g n s s o n
Redaktionssekreterare:
Karl-Erik Karlsson
Redaktion:
Vasagatan 10, l tr.
Telefon 20 37 00.
Mottagningstid söckendagar 11-1.
Utgivningsdag: onsdag.
Expedition:
Barnhusgatan 8, nedra botten.
Tel. 103000.
Kontorstid: 10-5.
Prenumerationspris:
Vi år 10 kr., V» år 5: 50 kr., V« år 3 kr.
Lösnummer pr is 25 öre.
Prenumeration sker
alltid å närmaste postanstalt.
Annonspris:
för l millimeter å yttersida och sida intill text
30 öre, å innersida 25 öre; vid införande även
i Småskolan ett tillägg av 10 öre.
Annons skall vara inlämnad å annonsexp.,
Barnhusgat. 8, tel. 10 30 00, fredagen närmast
fore utgivningsdagen.
Stockholm 1933.
Kungl. Hovboktryckeriet Iduns Tryckeri A.-B
lans lärarinnor, lokaler, lärjungar och
målsmän, arbetet i lässkolan och i
handarbetsskolan, examina och belöningar.
Utrymmet tillåter icke att här närmare
gå in på de intressanta
kulturskildringar, som finnas i denna del av förf :s
arbete. Endast några få punkter må något
litet beröras. Man får bl. a. veta, att den
kände skalden Frans Mikael Franzén
under åren 1825-1833 var kyrkoherde
i församlingen och som sådan skolans
inspektor. I honom hade skolan en varm
vän. Särskilt ivrade han för att skolan
skulle få ett eget hus och tog upp frågan
om anskaffande av en fond för
ändamålet vid kyrkorådets sammanträde 5/7
1824. Många blevo intresserade för
saken. En insamling av medel på
frivillighetens väg försöktes - bl. a. gingo 7
personer ur hus i hus med
insamlingslistor - men denna gav icke önskvärt
resultat. Vid sockenstämman 13/9 1835
bragtes saken åter på tal av dåvarande
kyrkoherde Josef Wallin, som enligt
protokollet skildrade skolans dåvarande
lokalförhållanden på följande sätt:
Uti ett rum av 13 eller 14 alnars längd och
7 å 8 alnars bredd äro Församlingens fattige
Flickor stundom ända till ett antal av 130
sammanpackade, tillika med alla
undervis-ningsmaterialer för läsa, skrifva och räkna;
och detta i ett hus, der jemte Skolan en
mängd menniskor af fattigare Klassen
befinnes inlogerad, der ordning och snygghet väl
kan anbefallas, men svårligen handhafvas, der
slutligen, till råga på localens olämplighet,
husets, latriner äro förlagda midt under
sjel-va iSkol rummet. I i öga bättre skick befinnes
rummen, som begagnas för handarbeten innom
Skolan.
Stämman beslöt, att ett skolhus skulle
uppföras, och bestämde angående medel
därtill. I oktober 1837 stod huset
färdigt, och lärarinnorna verkställde
inflyttningen med biträde av 4
fattighushjon. Huset användes sedan som
skollokal ända till 1906, då det revs och
lämnade plats för Klara folkskolas
nuvarande byggnad. Det päronträd, som syns å
bilden, jämte en alm utgöra rester av
den trädgård, som tillhörde det gamla
skolhuset. De stå ännu kvar på den nya
skolgården. Till belysningen i skolan
användes talgljus, omkring 8 lispund
årligen. Eenhållningen utfördes av
flickorna i tur och ordning. Ett genomfört
system av belöningar och straff
tillämpades. Som belöningstecken användes
brickor och polletter. Som straff nämnas bl.
a. eftersittning, sedan de andra flickorna
gått hem, namnets uppskrivning på
lättingstavlan, straffkrage kring
förbryter skans hals.
Examina förrättades 2 gånger om
året: i juni före midsommar och i
december fore jul. Därvid utdelades
premier av olika slag, t. ex. klädespersedlar,
böcker och penningar. Lärarinnorna
erhöllo också vid dessa tillfallen gång efter
annan erkännsamma vitsord för
skicklighet, nit och samvetsgrannhet. Detta
gäller särskilt jungfru Lindgren, som
utan tvivel var skolans förnämsta
lärarinna och som satte sin prägel på skolans
undervisning och uppfostran. Hon blev
känd långt utanför församlingens
gränser, dr Franzén anlitade henne för att
undervisa hans egna barn, och från
skilda delar av landet kommo lärarinnor till
henne för att genomgå verkliga
utbildningskurser. Av samfundet Pro f ide et
Christianismo blev hon uppmärksammad
och erhöll av detta år 1830 en särskild
utmärkelse; hon tilldelades nämligen en
gratifikation å 14 rdr 32 sk. b :o för
»utmärkt nit, sällsynt ihärdighet och
beprövad skicklighet vid
barnaundervisningen». Efter 33 års oavbruten
tjänstgöring måste hon på grund av sjukdom
upphöra med sitt arbete i skolan, men
fick dock för sin återstående livstid
uppbära hela sin lön samt bo hyresfritt i
kyrkans hus. Hon avled 1869 och
jordfästes i allmän grav å Stockholms norra
kyrkogård.
Med ingången av år 1862 ingick
skolan såsom en avdelning i Stockholms
städs folkskolor. Den gamla fri- och
fattigskolan hade tjänat ut. Men den hade
varit till gagn och välsignelse för många
släktled av de fattigas barn.
Efter den utförliga och livliva
framställningen följa 7 statistiska bilagor
samt ett personregister. Man lägger
ifrån sig förf :s historik med en känsla
av aktning och vördnad för det
intresserade och nitiska uppfostringsarbete,
som under torftiga yttre
omständigheter bedrivits under folkskolans
barndomsdagar, samt för de män och
kvinnor, som. varmhjärtat och oegennyttigt
var och en på sitt sätt bringat offer för
detta uppf ostringsarbete.
Fr.
Gul krita eller yit?
I vanliga fall håller man för självklart,
att svart och vitt bilda de starkaste
kontrastfärgerna, men sedan flera år är det
emellertid fastslaget av veteD skapen, att svart och
gult stå i skarpaste kontrast till varandra.
Var och en kan ju också genom att
omväxlande skriva med vit och gul krita på svarta
tavlan övertyga sig om riktigheten härav. På
senare tiden ser man ju också ofta, hur
kännedomen härom utnyttjas: moderna vägvisare
målas i gult och svart; en vise
väggarbets-karta har förståndigt nog fått svart botten,
och på denna framträder den gula
konturteckningen ypperligt; reklamtecknarna arbeta
gärna med gult och svart o. s. v.
Men varför skrives fortfarande med vit
krita på svarta tavlan? Till en del måste det
bero därpå, att gul krita överhuvud inte går
att få tag på utom i förpackningar med kritor
av åtskilliga andra färger. Åtminstone har
jag aldrig lyckats komma över enbart gul
krita.
Men skulle inte någon skolmateriellfirma
kunna sätta i gång med tillverkning av
sådan? Om en krita av klar, gul färg slappes
ut till billigt pris, är jag övertygad om att
den småningom skulle uttränga den sedan
århundraden hävdvunna men icke förty mindre
ändamålsenliga vita skolkritan.
A. Hammar gren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
