Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 27. (2688) 5 juli 1933 - Folkskolans vänner firar 50-årsjubileum - Försök med frivillig arbetstjänst igångsättes - Skolbarns ferieresor - Majmötet i Eslöv - Radion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
614
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 27
Försök med frivillig
arbetstjänst igångsattes.
Undervisning och fysisk fostran.
Om någon tid kommer försök att göras
med en för Sverige splitter ny
arbetsform, egentligen efter tyskt mönster och
kallad frivillig arbetstjänst. I Tyskland
har detta system vunnit stor anslutning,
.och i höstas var icke mindre än 300,000
personer sysselsatta i sådan tjänst. Om
erfarenheterna även här i landet bli
gynnsamma, är det meningen att uppta den
frivilliga arbetstjänsten såsom ett led i
bekämpandet av ungdomsarbetslösheten.
I regel torde deltagarna i dylika
arbeten komma att förläggas till slutna
arbetsläger med ett begränsat antal
deltagare och med begränsad ålder. I detalj
blir emellertid utformningen i mycket
beroende på de erfarenheter, som vinnes
vid försöken, vilka kommer att
igångsättas på förord från riksdagen.
Arbetena kommer att bestå av exempelvis
skogsvårdsarbeten, idrottsplatser,
vägarbeten, men också vetenskapliga och
tekniska forskningsarbeten. Arbetsobjektet
blir emellertid också en fråga, som ska
lösas försöksvis. I Tyskland sysslar man
även med anordnande av egnahem och
koloniträdgårdar, arbeten i
folkhygie-niskt syfte etc.
Arbetstjänsten ämnar i varje fall
bygga på frivilliga anmälningar från
allt är, att uppfostran sker genom
levande personligheter.
På kvällen företogs en utflykt till
Gamla Uppsala.
Filosofilektion och folkrörelse-enquéte.
På mötets tredje och sista dag hölls
föredrag av fil. lic. Ansgar
Eeg-Olofs-son, som talade över ämnet »Gudstro
och verklighet» och av lektor Emilia
Fogelklou-Norlind, som gav en livfull
kåserande framställning över ämnet
»Folkrörelsernas livsåskådningar och
folkskolan», byggd på primärmaterial
från föredragshållarinnans nu under
bearbetning varande, omfattande
en-quéte-undersöknlng av frikyrklighetens,
nykterhets- och arbetarrörelsernas m. fi.
folkrörelsers inställning till religiösa,
etiska, sociala problem.
Så var uppbrottets timme inne.
Kyrkoherde Bergwall tog till orda och
riktade ett tack till lokalbestyreLsen för
Uppsalamötet. Vidare tackades mötets
funktionärer och medverkande.
Mötesdeltagarna fick beröm för både
överseende och lydaktighet mot ordföranden,
även om denne åter för sin och deras
del måst konstatera lärarfolkets
svårighet att passa tiden.
Folkskolläraren Fritz Johansson
frambar så till ordföranden mötets och
föreningens tack.
Kyrkoherde Bergwall avslutade
därefter mötet med bön, och så bröt
Svenska folkskolans vänner upp från sitt
50-årsjubileum.
den arbetslösa ungdomens egen sida och
innebär som en grundläggande faktor,
att deltagarna vid sidan av det arbete,
som utföres, meddelas undervisning och
dessutom bibringas fysisk fostran.
A. K. torde komma att ta initiativet
till arbetstjänstens igångsättande.
Skolbarns ferieresor.
I nr 20 av Sv. Ltg meddelas, att
efter den 30 juni 1933 ingen nedsättning
i biljettpriset beviljades å Statens
järnvägar för skolbarns ferieresor (torde ej
förväxlas med Skolresor). K. m :t har
emellertid den 14 juni 1933 beslutat, att
fr. o. m. den l juli 1933 tills vidare skall
vid ferieresor för befordran i tredje
klass erläggas en avgift, motsvarande 50
procent av den för person över 12 år
gällande befordringsavgiften för enkel
resa. Detta innebär, att för barn under
12 år ingen nedsättning är medgiven,
men att barn över 12 år mot
avlämnande av i nr 20 omnämnd rekvision och
på där i övrigt meddelade villkor få
resa för vanlig barnbiljett.
Majmötet i Eslöv.
Det sedvanliga »majmötet» i Eslöv
hölls innevarande år på förekommen
anledning redan den 29 april. Det är
Frosta-, Onsjö- och Harjagerskretsarna av S.
A. F., som omväxlande äro arrangörer
av dessa med rätta så livligt
uppskattade och istädse talrikt besökta möten. I år
var det Harjagerskretsens styrelse, som
ordnat mötet.
Detta öppnades av kretsens
ordförande, folkskollärare E. Olsson, Y. Karaby,
vilken hälsade de närvarande välkomna.
Därvid vände han sig särskilt till dagens
båda föredragshållare,
folkskolinspektören T. Brandt, Lund, och ledamoten
av S. A. F :s centralstyrelse folkskoll. A.
Frankman, Löberöd. Folkskolinspektör
Brandt, som med innevarande år lämnar
sin inspektörsbefattning, höll därefter
ett intressant föredrag, vilket formade
sig till en återblick på den verksamme
skolmannens arbete på olika områden i
skolans tjänst, varefter han blev föremål
för mötets varma hyllning.
Herr Frankman talade om
skatteutjämningsberedningens förslag och
påvisade åtskilliga svagheter i detta,
varefter mötet uttalade sig för en noggrann
överarbetning av detta förslag, innan
det kan godtagas från skolans synpunkt.
Därefter behandlades en del
organisationsfrågor. Det beslöts enhälligt, att
nästa års majmöte skall hållas första
lördagen i maj 1934. Det anordnas av
Frosta-kretsen.
Så vidtog gemensam middag med
samkväm, varvid förekom tal, upplänning på
bygdemål av Daniel Rydsjö, Malmö,
sång till luta, unison sång m. m.
Badlom.
Den svenska
rundradioverksam-heten tilldrager sig av naturliga
skäl i hög grad allmänhetens
uppmärksamhet. Under loppet av
mindre än 10 år har antalet
radiolicenser växt till 610,000. Denna
storslagna utveckling har givit radion
en kulturell och ekonomisk
räckvidd, som ingen för ett årtionde
sedan kunde förutse. Samtidigt som
denna kvantitativa utveckling
fortgått har radion som tekniskt
instrument fullkomnats i avsevärd grad,
såväl beträffande utsändningens
kvalitet och styrka som i fråga om
mottagningsapparaternas standard.
Radioprogrammet har också
kunnat givas en vidare omfattning och
djupare betydelse och syftar
numera ej endast till förströelse av en
viss kulturell nivå. Eadion har fått
en mycket viktig uppgift att fylla
i folkupplysningens och
undervisningens tjänst. Radioprogrammet
har på ett lyckligt sätt kunnat
anknyta till det fria
folkbildningsarbetet och i samarbete med
förefintliga organisationer kunnat utveckla
en verksamhet, som för betydande
delar av landet löser det alltid
svåra problemet att bringa landets
bästa föreläsare och betydande
personligheter i kontakt med den
intresserade allmänheten.
Även som ett led i
skolundervisningen har radion kunnat
ådagalägga sina möjligheter och räknar
nu en anslutning från cirka 1,300
skolor. Särskilt landsbygdens^
skolor har genom skolradion tillförts
nya och livgivande impulser.
Litteraturens och musikens klassiska
verk och aktuella nyheter har
genom radion kunnat nå
hundratusentals människor, vilka tidigare
saknat möjlighet att stifta bekantskap
därmed.
Med den här omnämnda
utvecklingen har faktiskt ett nytt läge
inträtt. Rundradion framstår nu som
ett mäktigt instrument för
utbildandet av våra dagars nya
människor. Hela vår generations
medvetande fylles genom radion med
ett rikt skiftande innehåll, som
påverkar den inre bildningen och
inställningen till andliga värden hos
hela vårt folk. Därmed har radion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>