- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 52:a årg. 1933 /
626

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 28. (2689) 12 juli 1933 - Invigning av lärarinnehemmet i Malmköping - Redaktion - Jenny Wahlman: Den spanska folkskolan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

626

SVENSK LÄRARETIDNING

Nr 28

hem få till husmor sin avhållna f. d.
rektor, fröken Hjelmström. Den
högtidliga invigningen avslutades med en kort
betraktelse av kontraktsprosten
Christiansson, Dunker.

Därpå besågs hemmet, som är inrett i
byggnadens andra våning och förutom
samlingsrum, matsal, husmoderns rum
och ekonomirum innehåller 6 gästrum,
vackert och glatt inredda, och där
lärarinnorna redan visat sitt intresse för
hemmet genom att skänka gardiner,
mattor, handarbeten, armatur m. m. Kl.
5 intogs middag, till vilken alla
lärarinnor inbjudits av föreningen. Senare på
kvällen var på stadshusets hörsal en
soaré anordnad. Maria Galli lät även där
höra sin vackra stämma, hrr Hallinder
och Steninger utförde musik, och f. d.
elever vid seminariet uppförde ett par
dialoger ur Ebba Paulis »Eremiten».

Dagen därpå var en utflykt anordnad
till det vackra Ekensholm, där dess
ägarinna, överstinnan v. Stockenström,
bjöd alla på kaffe. Samtidigt hölls där
årsstämma med föreningen
»Malmköpings Seminariehem». Medlem i denna
förening kan varje person bli, som
inbetalar en engångsavgift av 10 kr. Det
visade sig vid föredragandet av
röstlängden, att mycket få lärarinnor voro
medlemmar. Önskligt vore ju, att så många
lärarinnor i Södermanland som möjligt
ville ingå som medlemmar i föreningen
för att på så sätt stödja arbetet för deras
vilohem. De, som önska bli medlemmar,
kunna hänvända sig till fröken Olga
Hjelmström, LärarinneJiemmet,
Malmköping. Inackorderingsavgiften på
hemmet för dem,, som tagit examen vid
Malmköpings seminarium, är kr. 2: 50
om dagen för hel inackordering, för
andra lärarinnor 3: 50 pr dag.

Redaktör och ansvarig utgiyare:

Ruben Wagnsson

Redaktionssekreterare:

Kar l-E rik Karlsson

Redaktion:

Vasagatan 10, l tr.

Telefon 20 37 00.

Mottagningstid söckendagar 11-1.
Utgivningsdag: onsdag.

Expedition:

Barnhusgatan 8, nedra botten.

Tel. 103000.
; Kontorstid: 10-5.

Prenumerationspris:

Vi år 10 kr., */* år 5: 50 kr., V* år 3 kr.
Lösnummerpris 25 öre.

Stockholm 1933.
Kongl. Hovboktryok«riet Iduns Tryckeri A.-B.

Den spanska folkskolan,

Som förut nämnts skall
Lärarinter-nationalens kongress i år äga rum i
Nordspanien, närmare bestämt i
Santander. Staden är berömd för sitt
vackra läge vid Mar Cantabrico, -
Biscaya-buktens spanska del -, och provinsen
Santander prisas för sina djupa skogar
och imponerande berg. Att Santander
valts till kongresstad beror dock
antagligen mindre på dess rykte som turist-,
båd- och sportort än på att Santander i
Spaniens bildningshistoria och särskilt
i det nu pågående kulturarbetet intar
en bemärkt plats. Ett bevis härpå är att
ett internationellt universitet öppnas i
Santander i augusti.

Säkerligen kommer under
kongressdagarna delegaterna att få både
teoretisk och praktisk information om
Spaniens skolväsen. De upplysningar
därom, som givits i in- och utländsk press
och särskilt i Lärarinternationalens
meddelanden, får då konfronteras med
verkligheten. Men oftast kan man endast
genom förstudier i ämnet lyckas bringa
någon reda i det kaos av nyförvärvade
kunskaper, som brukar vara
minnesskörden efter kongressdagarnas många,
långa och detaljerade skildringar av
skolväsendet i det land, man gästar.

Några resultat av försök, som gjorts
att redan före kongressinformationen få
en översikt över folkskolans ställning i
republiken Spanien, framlägges med
reservation för förändringar, som
möjligen inträffat under de senaste
månaderna. I ett land, där den republikanska
statsprincipen har så många fiender,
som fallet är i Spanien, vet man aldrig
hur länge lag är lag. Det ligger också i
sakens natur, att ett land, som gjort en
sådan statlig och kyrklig
helomvänd-ning som Spanien, under sin
nydaningsperiod begåvas med många
reformplaner, som ej kan förverkligas på grund
av ekonomiska och folkpsykologiska skäl.

Regeringen har för övrigt på det
hela taget »skyndat långsamt» med
omdaningen av skolväsendet. Det är nog
klokt; handlat. Ett folkpsyke gör
tydligen ej så definitivt helt om marsch,
som det kan se ut, medan entusiasmen
över »dådet» ger glans åt
vardagsgärningen. Trots de spanska lärarnas
hänförda skildringar av folkskolan i
Spanien av i dag känner man en växande
oro för att det spanska folket ej skall
visa sig uppskatta den nyckel, som det
genom förbättrad skolundervisning fått
för att med den låsa upp dörrarna till
en mera människovärdig tillvaro. En
stor del av lantbefolkningen förefaller
att längta åter till de levnadsvillkor och
i synnerhet till de skolformer, som
funnits oförändrade i Spanien i tusen,
säger tusen år.

Av skildringar av spansk natur och
av spanskt folkliv framgår, att Spanien
är ett de skarpa motsättningarnas land.

Denna motsättning gäller också allt
fortfarande i fråga om
undervisningsväsendet. Ett exempel. Några mil från
Madrid ligger byn Guadalupe med eri
klosterskola. Barnen sitter hopkrupna
på stenbänkar. En ung munk vandrar
framför bänkarna, kontrollerande
barnens flit. En grupp läser katekes, en
annan geografi, en tredje övar
multiplikationstabellen. Förhöret sker inte
genom frågor och svar, växlade mellan
lärare och eleverna, utan varje
elevgrupp sjunger på en uråldrig melodi
sina svar direkt hämtade ur boken, och
en äldre elev sjunger frågorna.
Försängar en stämmer upp: »Guales son los
rios principales de Espanae?» Barnen
sjunga långsamt: »Los rios principales
de E sp ana son...» och så räknas upp
Tajo, Ebro o. s. v. Det är den allra
äldsta folkskoleformen, som ännu orörd
lever kvar i en del små byar i Spanien.

En fullkomlig motsättning träffar
man i en arbetarförstad norr om
Madrid. Där reser sig ett ståtligt komplex
av skolhus. Under det sista årtiondet
har man byggt många sådana »grupos
escolares». Detta bär namnet Cervantes
och har till rektor en känd pedagog,
Ängel Llorca. Här har man stora, ljusa
skolsalar, vari muntra och ivrigt
arbetande barnskaror undervisas efter de
modernaste metoder.

Utmärkande för Spaniens skolväsen
för närvarande tycks just vara detta,
att det mest ålderdomliga och det mest
moderna existerar sida vid sida av
varandra. Mellan dessa ytterligheter finns
dessutom en rik schattering av
pedagogisk verksamhet.

Den politiska omstörtningen har av
den reformvänliga delen av folkskolans
lärarkår hälsats med jubel, ja, den har
till icke ringa grad förberetts av dessa
lärare. En spansk lärare skriver: »Få
spanjorer har så tydligt som vi lärare
sett verkligheten i ögonen under den
spanska monarkiens tid. Vi har sett, hur
barnen levde. Vi har lidit kval över att
tvingas att visa bort barn från skolan,
emedan där inte fanns plats för alla
barn. Yi har pinats av att arbeta i
ohygieniska lokaler och av föraktet för
folkskolans gärning.» Lärarna kunde
bättre än andra kontrollera, hur litet
den enormt rika katolska kyrkan
gjorde för skolan, som ju var kyrkans
dotter under monarkiens tid.

Efter revolutionen skrev en spansk
lärartidning: »Det viktigaste är nu att
skapa nya människor, en ny
människotyp, som på en gång skall vara spansk
och universell.»

Lärarkårens ställning i det
republikanska Spanien samt de viktigaste
resultaten av de nya skollagarna skall
skildras i ett följande nummer av
tidningen.

Jenny Wahlman.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:51:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1933/0638.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free