- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 52:a årg. 1933 /
627

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 28. (2689) 12 juli 1933 - Linköpings stifts femtonde folkskollärarmöte

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jfe

Nr 28

SVENSK LÄRARETIDNING

627

Linköpings stifts femtonde folkskollärarmöte.

Linköpings stifts 15 :e
folkskollärarmöte började den 27 juni med en
stämningsfull gudstjänst i klosterkyrkan i
Vadstena. Prosten Claes T or ner
framförde en hälsning från biskop Erik
Aurelius, som på grund av sjukdom var
förhindrad att närvara, och hälsade i
hans ställe å Vadstena församlings och
Birgittas tempels vägnar deltagarna
välkomna till Vadstena. Fore predikan
sjöng dir. P. Österberg Beethovens
»Guds lov i naturen».

I hotellträdgården hälsade
borgmästare N, af Ekenstam de c:a 200
mötesdeltagarna välkomna till Birgittas stad.
Han önskade, att mötets föredrag och
utställningar skulle lända deltagarna
och därigenom landet till nytta, samt
uttryckte stadsbornas tillfredsställelse
över att lärarna valt Vadstena till sin
mötesplats.

Under kaffedrickningen svarade
mötets egen kör och orkester för
underhållningen.

Mötesdeltagarna samlades sedan i
folkskolans samlingssal, där överlärare
G. Lundahl förklarade mötet öppnat.

Lärargärningen är av många mycket litet
uppskattad, yttrade tal. Den är dock av stor
betydelse. Det gäller att av ungdomen dana
medborgare, goda medborgare. Tal. påminde
om dir. Salomons ord: »Numera tror jag ej på
några metoder utan på lärarens personlighet».

1 arbetet finna vi livets lycka. I skolsalen
äro lärare och elever arbetskamrater. Där
måste frammanas arbetsglädje, ty genom
arbetsglädje kan de unga skyddas från
nöjeslivet. Han hoppades, att deltagarna själva
skulle bli besjälade med arbetsglädje och
sedan överföra den till sina elever.

Därefter vidtogo förhandlingarna.
Till mötets ordf. valdes överlärare G.
Lundahl, kantor A. Klingstedt, Strå, l :e
v. ordf., kantor E. Lundgren, Skärkind,

2 :e v. ordf., folkskollärare T. Nylund,
Vadstena, sekr., överlärare S. Normell,
Ödeshög, v. sekr.

Bestyreisen avsände telegram till
konungen, till statsrådet Engberg, till
generaldirektör Holmdahl och till biskop
Aurelius.

Till revisorer för skolmuseets
räkenskaper utsagos kantor Alb. Hahn,
Törnevalla, och kantor Håkansson, Vreta
Kloster. Förhandlingarna avslutades
med Östgötasången.

Första föredraget hölls av lektorn, dr
W. Fewrell, Stockholm, som talade om
Psykoanalys.

Heidenstam låter i Karolinerna mormodern
säga till trumslagarpojken: »Du är sämre än
jag, och jag är sämre än min mor». Är det
så än? Hur -står det till med världen, undras
det. Människorna äro inte fullt normala. Ha
påfrestningarna efter världskriget varit för
istora. Den västerländska kulturens
ödestimma väntas. Vi höra talas om modern
hedendom. Släpp lös alla livets instinkter! Det är
något galet med mänskligheten. Psykologerna
ha försökt hjälpa människorna. Man talar
om psykoanalys. Man söker efter vad som
finns i en människas sinne. Man tror, att om
man kan tränga ner där, finner man sjuk-

domshärden för alla nevroser. Man har
funnit något, som man kallar det
undermedvetna, Man glömmer ett namn men minns det
senare. Varifrån kommer det? Vi ha
sympatier och antipatier. Varför? Inspirationen -
varifrån kommer den? Vi måste räkna med
det undermedvetna. Däri ha vi livets
grundkraft. Vi vill länka in naturkrafterna i
banor. Vi ha tämjt dem. Så vill psykoanalysen
lära känna krafterna i det undermedvetna
och tämja dem. Den österrikiske läkaren
Freud är psykoanalysens fader.

Varpå beror en nevros? Jo, antagligen är
det en gammal upplevelse, som trängts undan
till det undermedvetna. Ett undanträngt
komplex. Upplevelsen är enligt Freud alltid av
sexuell art. Släktinstinkten är det allt
dominerande. Där är orsaken till sjukdomen.
Läkaren har nu att försöka tränga ner i det
undermedvetna och lysa upp komplexet och
upplösa det. Han låter patienten berätta om
sig själv, tills han finner den tidigare
upplevelse, som kan vara orsak till nevrosen.
Således ingen ny metod. Samma metod
användes mellan mor och barn, mellan goda vänner,
i den katolska kyrkans bikt.

Talaren ingick sedan på en kritik av Freuds
ensidiga inställning till driftlivets betydelse.

Dr Fewrells föredrag framfördes på
ett synnerligen intresseväckande sätt
och mottogs med livligt bifall.

Dr Anna-Clara Romanus- Alv*én,
Norrköping, höll en föreläsning om
Olika åsikter om sexualundervisningen.

I princip har man varit enig, sade tal., om
lämpligheten att införa sexualundervisning i
skolan. Men olika åsikter ha gjort sig
gällande om när, hur, av vem och i vilken
omfattning denna undervisning skall ske. En
olämplig undervisning är sämre än ingen alls.
Tal. redogjorde därefter för olika
utredningar och förslag, som framkommit i denna
fråga, men som dock icke föranlett obligatorisk
undervisning i ämnet. Skolan och hemmen
böra samarbeta i denna viktiga angelägenhet.
Läkaren är ibland lämpligast att undervisa i
ämnet, men läraren oftast den mest lämplige.

I diskussionen yttrade sig först
överläkare M. Söderström, som hållit 2
lektioner i fortsättningsskolan för
pojkarna i sexuell hygien. Han hade mest
hållit sig till det fysiologiska. Han hade
talat om graviditeten och påvisat det
stora och underbara, som där skedde,
och sökt inge pojkarna vördnad för
detta stora.

Inspektör Lindahl ansåg, att denna
fråga i skolan måste behandlas
synnerligen försiktigt, ej såsom fristående
ämne utan i sammanhang med andra
ämnen samt av läraren, som hade bäst
kännedom om klassen.

Dr Fewrell ansåg föräldrarna mest
lämpliga att undervisa i detta ämne,
men tyvärr voro de i de flesta fall ej
kompetenta. Bäst om skolläkaren finge
ekonomisk möjlighet att samarbeta med
läraren. Ansåg frågan ofantligt viktig.

Överlärare Lundahl hade iakttagit
intresset hos pojkarna, som togo det på
fullt allvar. Ansåg det ansvarslöst att
släppa ut dem i det industrialiserade
nöjeslivet utan annat än gatans
kunskaper i detta ämne.

Dr Romanus-Alvén framhöll vikten
av faktiska kunskaper.

Efter middagsrasten höll
musikdirektör Å. Nygren, Kloster, föredrag om
Röstvärd och talteknik.

Dr Fewrell talade om Filmen i
undervisningens tjänst och visade
samtidigt prov på skolfilm. Dr Fewrell
framhöll, att det är inte bara skolf ilmen, som
undervisar. All film är undervisande.
Det är en sak, som har stor betydelse
för vårt folk. Han slutade med de
orden: »Låt oss pedagoger hjälpa till att
göra filmen till en välsignelse för vårt
svenska folk». En högtidlig avslutning
utgjorde filmen »Sverige i bilder», till
vilken kantor Albin Andersson sjöng
Stenhammars Sverige.

Första mötesdagen avslutades med
orgelandakt och aftonbön. Programmet
inleddes med två gregorianska melodier
och utgjordes för övrigt av
16-1700-talskompositioner. Aftonbönen hölls av
komminister J. Elander.

#

Andra mötesdagen började med
morgonbön i Klosterkyrkan. Prosten Cl.
Törner talade om helig brådska -
helig vila.

Efteråt berättade prosten om kyrkans
tillkomst och om livet i klostret samt
redogjorde på ett synnerligen intressant
sätt för kyrkans många konstskatter och
förde sedan själv de intresserade
omkring och visade föremålen på nära håll.

Dagens första föredrag hölls av
rektor G. G. Hellsten, Falun, som
behandlade räkneundervisningen i folkskolan.
Han gav många praktiska anvisningar
och påvisade genvägar att få barnen att
förstå de s. k. »enkla» räknesätten. Han
påpekade särskilt vikten av att använda
sakliga räkneuppgifter och sådana, som
rörde sig om för barnen kända
förhållanden.

Kantor Alb. Andersson, Svärtinge,
inledde nästa föredrag med att sjunga
Karlfeldts Tallarnas barr.
Folkskolinspektör C. N. Hede g år d, Linköping,
talade därefter om E. A. Karlfeldts
diktning. Tal. redogjorde för författarens
liv och genomgick hans böcker en för
en och påvisade genom uppläsning det
originella, det vackra, det geniala i
Karlfeldts diktning.

Folkskolinspektör K. Lindahl,
Norrköping, höll därefter föredrag om
Småskolan och folkskolan - deras inbördes
förhållande.

Folkskollärare G. Pettersson, Vreta
Kloster, inledde en diskussion över
ämnet Begränsning av folkskolans
lärostoff.

För att ge den efterföljande
diskussionen en utgångspunkt framlade han
följande förslag. Det skulle bestämmas
en viss minimikurs, som måste inläras
av alla barn. Sedan skulle läraren ha
frihet att utöka denna minimikurs med
individuella uppgifter allt efter
barnens olika begåvning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:51:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1933/0639.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free