Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 28. (2689) 12 juli 1933 - Linköpings stifts femtonde folkskollärarmöte - Nya författningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
628
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 28
Folkskoleinspektör Moberger framhöll
i den efterföljande diskussionen, att det
finns överflöd på ämnen och
ämnesstoff, men vad ska man knnna
undvara? Därom är svårt att bli sams. En
begränsning1 av lärostoffet är nog det
enda, som kan göras, och detta är lärarens
sak. Nuvarande läroplaner utgöra
intet hinder. Läroböcker med rikligt stoff
äro bara hinder för de lärare, som låta
sig bindas av dem. Den lärare, som av
en stor lärobok utväljer en minimikurs,
är den bästa läraren. En koncentrerad
lärobok i händerna på en olämplig
lärare gör undervisningen tråkig.
Folkskolinspektör Lindahl ansåg ej
heller, att läroplanen hindrade en
begränsning av lärostoff er utom i
modersmålet, där kursen i språklära borde
beskäras. Inledarens förslag fann han
tilltalande. Resultatet av personligt
urval blev att en gör så och en gör så i
samma skoldistrikt. Resultatet blir
ojämnt.
Inspektör Moberger: Hr Lindahl
tycker en koncentrerad kurs är bra, ty då
vet man, vad barnen ska kunna. Det är
ett ouppnåeligt ideal. En glömmer det,
en annan ett annat. Den utgör en fara
för pluggskola. En examen bör ej vara
en förhörsdag utan en högtidsdag.
(Bra-vorop.) Läraren och även inspektören
bör under terminen kunna ta reda på
vad barnen kunna.
Fru Eckerberg, Visingsö, tyckte, att
det på examen var roligt att visa
föräldrarna, vad barnen lärt sig.
Minimi-kursen kanske kunde vara bra för de
barn, som flytta.
Inspektör Lindahl var rädd för att
man går till överdrift i att träna
barnens intellekt. Trodde, att man har rätt
att fordra, att de ska kunna något. Ville
visst inte ta bort högtiden från examen,
men det finns ett avgångsprov. "
Kantor Kjörling hade svårt att
förstå läroverkens tentamina. Barnen ska
kunna mycket för att vinna inträde,
men sedan få de ändå börja från början.
Diskussionen fick utgöra svar på
frågan.
I den minnesrika klosterkyrkan hölls
på kvällen en talrikt besökt konsert av
Folkungakören under medverkan av
musikdirektör C. Bengtsson.
Sista mötesdagen hölls morgonbön av
kyrkoherde O. Hassler, Rogslösa.
Därefter höll landsarkivare C. M.
Kjellberg, Vadstena, ett orienterande
föredrag om slottets historia.
Mötets avslutning hölls på folkskolan.
Orkestern spelade en marsch och kantor
Alb. Andersson sjöng Hannikainens
»Det gäller att så» samt till orkestern
Griegs »Landkjending».
Överlärare G. Lundahl, Vadstena,
framförde mötets tack till alla dem,
som på ett eller annat sätt medverkat
vid mötet.
Vi lärare och lärarinnor, yttrade tal.
vidare, äro arbetare, som i all ödmjukhet söka
att hjälpa till och bygga vår ungdoms
fram-tidshus. Småskolans lärarinnor lägga
grunden, folkskolans lärare och lärarinnor resa
väggarna och takstolarna, bildlikt talat. De,
som lade grunden, fingo visserligen ej vara
med om att bygga huset färdigt, men det får
mången gång ej heller de, som voro med om
att resa väggarna eller takstolarna och göra
inredningen, ty den fortlöpande tiden kanske
många gånger framtvingade förändringar i
åtskilliga avseenden. Men var grunden god
och väl lagd och väggarna av gott virke och
taket likaså, då kunde huset bestå, trots
förändringar, som vidtagas. Detta var ägnat att
skapa glädje både hos grundläggare och
byggmästare.
När vi nu efter detta möte vända åter till
var sitt verksamhetsfält, må vi då taga med
oss ännu större kärlek till vårt kall! Då
betyda ej metoderna så mycket, ty kärleken
är uppfinningsrik, och den skall småningom
giva oss det rätta greppet och den rätta
metoden.
Kantor A. Klingstedt, Strå,
framförde mötesdeltagarnas tack till mötets
ordförande. Jag vet, sade han, att
överlärare Lundahl går in helt och fullt för
de uppdrag han åtar sig. Jag vet, att
han i skolarbetet ger det ädlaste och
bästa, han kan ge, och det har han gjort
såsom ordförande även vid detta möte.
Tal. frambar ett uppriktigt tack för det
utmärkta sätt på vilket han lett
förhandlingarna och tillönskade honom
lycka.
Tvenne timmar av eftermiddagen
användes så till utflykt till Omberg och
Alvastra. Vid Alvastra demonstrerades
utgrävningarna av dr Frödin.
På kvällen hölls ett mycket angenämt
samkväm i Stadshotellets festvåning,
vid vilket de flesta av mötesdeltagarna
voro närvarande. Under kvällen hölls
en mångfald av tal, och orkestern var
i flitig verksamhet. Kantor Alb.
Andersson bidrog även med vackra sånger.
Under alla tre mötesdagarna var i
olika salar anordnade utställningar av
pedagogisk litteratur och Skolmateriell.
A.-B. Norstedt & Söner utställde dels
litteratur, dels en rikhaltig samling
undervisningsmateriel! samt dessutom
förevisade förlaget olika för skolbruk
lämpliga filmapparater. Skriv- och
rit-boks A.-B. visade det senaste inom
skolmateriellen. Kantor Andersson,
Ödeshög, utställde Nyströms
musikinstrument., Tranås Snickerifabrik
demonstrerade olika skolbänkar. Isbergs
bokhandel i Vadstena hade en uppmärksammad
utställning av bl. a. Vadstenalitteratur
och Vadstenavyer. Bland utställarna
märktes även Nordiska
Skolmaterielför-laget.
Prenumeration å
Svensk Läraretidning
sker alltid på
närmaste postkontor.
Nya författningar.
I Svensk författningssamling har
följande nya författningar utkommit.
Nr 289.
Kungl. Maj:ts kungörelse angående
ändrad lydelse av § l mom. l i kungörelsen
den 30 december 1932 (nr 587) om
avlöning åt lärare vid fortsättningsskolan
samt statsbidrag till sådan avlöning;
given Stockholms slott den 2 juni 1933.
Kungl. Maj:t har, med anledning av
rikedagens beslut, iunnit ’gott förordna, att § l
mom. l i kungörelsen den 30 december 1932
om avlöning åt lärare vid fortsättningsskolan
samt statsbidrag till sådan avlöning skall i
nedan angiven del hava följande ändrade
lydelse :
§ l-
1. Arvodet till lärare i ’fortsättningsskola
och ersättningsskola, som upprättas efter de
i stadgan den 16 september 1918 (nr 1001) för
fortsättningsskolan angivna grunder, skall
utgöra för undervisningstimme i
lortsättningis-skola minst 2 kronor och för
undervisningstimme i ersättningsskola minst l krona 35
öre, dock att arvodet lör undervisning i
manlig eller kvinnlig slöjd skall utgöra för
undervisningstimme i fortsättningskola minst l
krona 60 öre och lör undervisningstimme i
ersättningsskola minst l krona 10 öre samt
arvodet för undervisning i hushållsgöromål i
fortsättningsskola minst 2 kronor för
undervisningstimme, ävensom att lör undervisning
i ämnet arbetskunskap, i den mån
undervisning i kvinnlig slöjd och hushållsgöromål ej
ingår däri, till lärare, som förklarats därtill
berättigad, arvodet skall utgå med minst 2
kronor 50 öre för undervisningstimme.
Ersättning till - - - omförmälda
timarvoden.
Denna kungörelse träder i kraft den l juli
1933.
Det alla etc.
’Stockholms slott den 2 juni 1933.
GUSTAF.
(L. S.)
Arthur Engberg.
Nr 290.
Kungl. Majrts kungörelse angående
statsbidrag under budgetåret 1933/1934 till
högre folkskolor;
given Stockholms slott den 2 juni 1933.
Kungl. Maj:t har, med anledning av
riksdagens beslut, funnit gott förordna, att i <fråga
om statsbidrag till högre folkskolor skall för
budgetåret 1933/1934, utan hinder av
härutinnan eljest gällande bestämmelser, gälla:
1. Statsbidrag till högre folkskolor må icke,
så vitt angår allmänna sådana skolor, vilka
åtnjutit statsbidrag under budgetåret 1932/
1933, utgå för sammanlagt större antal
parallellavdelningar än för sistnämnda budgetår.
2. Skolöverstyrelsen skall efter
(framställning i varje särskilt ifall, med tillämpning av
nedan i punkt 3 meddelade föreskrifter,
bestämma det antal avdelningar, för vilka
statsbidrag vid de olika allmänna och
yrkesbestämda högre folkskolorna må utgå.
3. Vid den prövning, skolöverstyrelsen
jämlikt punkt 2 har att företaga, skall iakttagas
följande: Antalet lärjungar i varje klass eller
klassavdelning i högre folkskola må ej över- ’
stiga 35, såvida icke skolans styrelse i
särskilt lall förklarat sig linna nödvändigt, att
sagda antal något överskrides. »Statsbidrag må
inom varje "årsklass utgå till högst så stort
antal parallellavdelningar av årsklas&en, som
uppkommer med iakttagande därav, att vid
läsårets början minst 35 lärjungar eller, där
överstyrelsen finner särskilda skäl därtill
föranleda, minst 30 lärjungar komma på varje
avdelning inom årsklassen, innan ny avdelning
upprättas inom densamma; dock må, vad
angår allmän högre folkskola, undantag från
bestämmelsen om minst 35 lärjungar per
avdelning såsom villkor för uppdelning icke ifra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
