Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Nr 28. (2689) 12 juli 1933
- Nya författningar
- Från sommarens fortbildningskurser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gakomma beträffande ny intagen klass,
varjämte överstyrelsen må, då vid yrkesbestämd
högre folkskola undervisningsarbetets natur är
av sådan beskaffenhet, att det skulle medföra
betydande olägenheter att vid ’undervisningen
i yrkesämne sammanhålla 30 lärjungar i en
klassavdelning, äga medgiva uppdelning i
parallellavdelningar även vid ett lägre lär j
ungantal än det sistnämnda.
Denna kungörelse träder i kraft den l juli
1933.
Det alla etc.
Stockholms slott den 2 juni 1933.
GUSTAF.
(L. S.)
Arthur Engberg.
Från sommarens fortbildningskurser.
Ytterlännäskretsen av S. A. F.
anordnade för ett 10-tal år sedan en kurs i
hembygdskunskap. Det ovanliga
inträffade, att det blev över av
kommunalbidraget och. med bifall av vederbörande
beslöts det, att resterande medel skulle
fonderas för hållandet av en annan
kurs. I höstas ansåg kretsen tiden vara
inne för en sådan, och man utsåg
styrelsen jämte hr G. Bergström, Bollstabruk,
som vid Lidingö folkskolor studerat
individuell undervisning, att häri styra
om en kurs i Bollsta för så lång tid
pengarna räckte.
Veckan före midsommar hade de
utsedda utfört första delen av sitt värv
och överraskade övriga kretsmedlemmar
med program för den kurs, som vi
beslutat men som åtminstone undertecknad
totalt glömt bort. Skulle man nu efter
nyss började ferier sätta sig på
skolbänken? Det var ju visserligen en tröst, att
det inte var katedern. Schemat innehöll
sex arbetstimmar, varav fyra i den
gamla seminaristfasan — metodik — och
därtill i den härligaste
badstrandsvärme. Det blev att göra ett försök och —
faran var inte så stor, som man hade
trott. Visst hade de flesta av
nabosocknarnas medlemmar blivit skrämda, men
det var kamrater från så många andra
kretsar i stället, som fyllde den
ståtligaste kommunalfullmäktigesalen i
Ångermanland, minst sagt. Där var folk från
det stora Gudmundrå, från Boteå och
det avlägsna Björna, från Själevad,
från Fors i Jämtland och de ändå mera
fjärrbelägna Gideå och Robertsfors,
varav det förra är så långt borta, att det
inte ens har en »krets», trots att de ha
en så mångfrestande herde där, och som
just härstammar från denna bygd, där
»krets» rent av fanns före »allmänna
föreningen». Visst var det väl så, att de
flesta gästerna voro infödingar, som
förskingrats, men deras närvaro var ändå
aktningsvärd.
Detta höga betyg förringas i hög grad
av att kursen i själva verket blev
mycket nöjsam. Det var minsann inte bara
föredrag, fast de väl ändå böra nämnas
först.
Från kursen i Bollstabruk.
Efter kretsordförandens hr Sixten
Mogrens välkomsttal följde överlärare N.
Helgers, Lidingö, »Våra strävanden att
individualisera undervisningen», lärare
N. Stålmarcks »Psykologiserad fostran»
och lärarinnan Fabricius »Arbetssättet
i småskolan», hr Stålmarcks »Individuell
undervisning» och »Något om
arbetstek-niken i olika skolämnen». D. v. s. allt
kom inte på en gång utan utlades på de
olika dagarna.
Visst gavs det mycket i dessa
föreläsningar men mera ändå uti de lektioner
med ett 40-tal skolbarn ur olika klasser,
som sedan följde. Det blev att
auskultera i de tre salarna, och om det nån
gång var »individuellt arbete» överallt,
så gick det an att sticka ut till
verandans skugga en stund. Nog hade det
varit bra med en »voteringsklocka», när
arbetsresultaten skulle läggas fram, men
om nu alla tre ringt på en gång ? så man
fick spörja sig för och i övrigt
rekognoscera terrängerna. Nå, där jag hörde
på facit — hos hr Stålmarck — var både
lärare, elever och åhörare i högsta grad
belåtna, så mycket t. o. m., att eleverna
hörde sig för om sina betyg. Det blev
visserligen inga skriftliga sådana
meddelade, ja inte muntliga heller för den
delen utom åt själva chefen.
Vid ett besök å Forseds
hembygdsmuseum, demonstrerade dess grundare, hr
Sten Berglund, de rikhaltiga
samlingarna. Hr Mogren föredrog
justitierådin-nan Elin Lindhagens, f. Schönmeyer,
minnen från bygden. Såsom dotter
till den siste lagmannen i bygden har
hon nedskrivit en hel del av
kulturhistoriskt intresse.
Kursens sista föreläsning handlade
om bedrivandet av undervisningen i
medborgarkunskap. Hr Helger framlade
sina rika erfarenheter ända från år
1903, då han började undervisa däri.
Han hade alltså hunnit riktigt in på
»mammas gata», redan innan
förordningen kom om 1918 :s
fortsättningsskolor. Det kan inte hjälpas, att en ilning
av entusiasm för nya försök i ämnet då
och då, strök genom åhörarna under
framställningens gång.
Efteråt skulle det bli diskussion, men
hr Berglund tolkade allas tankar, dåL
han i st. f. att göra något inlägg
tackade för föredraget och särskilt den
anda, som präglat detsamma, och som
borde vara ledstjärnan i all vår
undervisning. Avslutningstalet hölls därpå av hr
Mogren, som vitsordade de goda resultat
genom den nya metoden, som han fått
vara vittne till hos hr Helger, och som
han var övertygad om att kamraterna
bevittnat hos de båda medlärarna.
Genom kursens minsta deltagare, lilla
Karin Bergström, överräckte han’ slutligen
ett fång av vackra rosor till
instruktörerna. Kursen var slut, men den lever i
tacksamt minne. Ave.
*
En kurs i psykohygienisk
arbetspeda-gogik har hållits i Älvdalen den 12—14
juni av folkskollärare Carl Lindbeck
från Borlänge efter kallelse av
Älvdalens lärarkår och omfattats med
växande intresse av deltagarna.
Utav sina rika erfarenheter som
lärare, stipendiebesökare vid fria skolor i
olika europeiska länder m. m., gav
kursledaren i tre föredrag en mängd
praktiska anvisningar och råd utav stort
värde för det dagliga arbetet i skolan.
Särskilt intressant var författarens
framställning om de psykiska
hämningarna och de skador de kunna förorsaka
själslivet. Vad uppfostraren betraktar
som lättja, feghet, grymhet, egoismen
m. m. är ofta förorsakat av psykiska
konflikter eller hämningar, som även
kunna tillfogas barnet genom felaktig
behandling men ofta botas genom att
barnet beredes tillfälle till att hävda sig
självt och överskottsenergien användes
till egen fostran.
En mängd intressanta exempel
illustrerade framställningen. De nya
arbetsmetoderna demonstrerades med tre
lektioner i en skolklass. E. K.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:51:04 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1933/0641.html
