Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 29. (2690) 19 juli 1933 - S. L. N:s förbundsmöte - Skolvärlden runt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I alla tider har mänsklighetens stora fråga
varit: Vad vill jag, vart går jag? Ungdomen
blickar framåt, ålderdomen tillbaka. De äldre
minnas ofta endast det förflutnas soldagar.
Man kan gruppera ungdomen efter dess
intensitet till idéerna. Bland dessa grupper kan
man skilja mellan likgiltiga och intensiva
karaktärer. Intensitetskaraktärerna kunna
indelas i flera grupper. Första gruppen
kännetecknas genom sina exemplariska och
energiska vanor. Till dessa hör i stort sett
medelklassens ungdom, en stor del studenter och
allmogeungdom. Denna ungdom arbetar endast
för ett levebröd och fyller plikten mot sig
själva. De sakna människokärlek och
solidaritet, men äro samhällets stödjepelare i
arbete.
Den andra gruppen är entusiasmens grupp,
till vilken hör idrottens män. Dessa män bli
aldrig fullvuxna, de äro fast hakade vid
centimetrar och sekunder, de sakna andliga
rikedomar och bedöma världen ensidigt.
Tredje gruppen är den välklädda, men
tämligen intelligensfria ungdom, som söker
gemenskap vid dansbanor, kaféer,
restauranger och järnvägsstationer. Denna ungdom är
vår sämsta ungdom, men äger även goda
egenskaper, för vilka tal. skulle redogöra i ett
kommande föredrag.
En annan grupp var idéernas grupp. Det
är en skiftande samling med olika fälttecken,
energisk, kamplysten. Stora faror hota
denna grupp. Tron på idealet kan låsas fast till
en dogm, som gör människan till en andlig
slav, en farisé, ofördragsam och trångsynt.
Den sökande ungdomen är ett fåtal men
är den, som rubbar världen. Den lever för att
veta och tänka och förekommer mest bland
arbetarungdomen. Denna sökande ungdom är
vårt bästa folk. Den bär frivilligt framtidens
bördor.
Tal. avtackades med kraftiga
applåder.
Efter en kort rast följde dr Cederblads
andra föreläsning, i vilken
behandlades Brytningsåren i ungdomens liv.
Inledningsvis gav talaren en resumé över
sin undersökning rörande bildningsnivån hos
våra beväringar. Att denna undersökning
givit så nedslående resultat berodde enligt tal:s
mening på en förvänd och missriktad
uppfostran, där såväl hem som skola ha sin givna
anpart i skulden till misslyckandet. Att
komma tillrätta med hemmens felaktiga
inställning till uppfostringsproblemet vore icke
någon lätt sak; med större utsikt till framgång
kunde nog de missförhållanden, som vidlådde
skolans uppfostrargärning, bekämpas. Vad
som särskilt karakteriserade vår tids skola,
vore, att den toge alltför stor hänsyn till
lärjungarnas intellektuella utveckling på
bekostnad av deras känsloliv och viljeinriktning.
Det är inte, som man påstår, att skolan,
sådan den nu är utformad, lär för livet, ty en
stor del av den kunskap, som där inhämtas,
är en död kunskap, närmast att likna vid
överflödiga fettpucklar hos kamelen. Detta
skolans sysslande med inlärande av
ofruktbart kunskapsstoff kan också inverka menligt
på intresset för fortsatta studier. Samma
uppfattning hade också på sin tid professor
Öhrwall, vilken påstod, »att skolan med
framgång vaccinerade mot studieintresse». Skolans
huvuduppgift bör vara att på ett konkret
sätt lära barnen, var vägen att bli en bra
människa går. Det gamla ordet: »Att tänka
fritt är stort, att tänka rätt är större», ville
talaren omskriva sålunda: »Att tänka rätt
är stort, att känna rätt är större», därför bör
också huvudvikten läggas på känslolivets
gestaltning.
Tal. kom så in på den egentliga
brytningsåldern, vilken betecknades som en lidandets
och överhuvudtaget glädjelös period, under
vilken det för ungdomen gäller att finna sig
själv. Det är inte endast i andligt och
kroppsligt hänseende en genombrottets tid, även i
den yttre miljön föreligga starka omvälvningar,
och det tar på krafterna att växa igenom
densamma. Detta visar sig hos de unga i den
gängliga gestalten och det obalanserade
lynnet. Slyngelårens och slynårens tid är i det
stora hela för ungdomen en olycklig tid.
Ofta nog känner ungdomen behov av att gå
i grupp. Den unge känner sig starkare då. Som
enskild och ensam är den bortkommen och
generad. Den klumpighet och råhet, som den
ofta lägger i dagen, är endast en mask, som
den påtager för att dölja sin bortkommenhet.
I grund och botten vill nog varje människa
vara god, men det är svårt att finna vägen.
Det gäller att skänka ungdomen förståelse och
uppmuntran.
Det egentliga programmets sista
nummer utgjordes av diskussion angående
förbundets ungdomsverksamhet och
arbetslösheten bland ungdomen.
På kvällen samlades ett stort antal
mötesdeltagare att åhöra
kyrkokonserten av Gotlands körförbund.
Söndagen användes för en minnesrik
utfärd till Stora Karlsö, och på kvällen
fick man tillfälle att njuta av ruinspelet
»Toner ur det förgångna».
Sista mötesdagen återupptog mötet
lördagens ej fullt avslutade diskussion,
därvid handledningen för
nykterhetsundervisning blev föremål för kritisk
granskning. Hr John Ericson, Nyvång,
framhöll önskvärdheten av en
handledning, där lärostoffet inte blott i fråga
om det sakliga utan även när det gäller
själva framställningssättet vore mera
tillrättalagt för läraren.
Med tillfredsställelse mottogs
meddelandet om att ytterligare 10 planscher
för alkoholspörsmålets behandling på
folkskolestadiet äro under utarbetande.
Ombudsmötet, vars förhandlingar
första mötesdagen ajournerats,
sammanträdde nu för att behandla ett av
särskild kommitté utarbetat förslag
angående införande av ombudsmötesinstitution.
Förslaget innehåller bl. a., att
ombudsmöten hållas vartannat år i samband
med förbundsmötena.
Förslaget utsändes till kretsarna för
yttrande i ärendet.
Efter en studievandring i ruinerna
och besök i Gotlands Fornsal avreste
mötesdeltagarna till Högklint.
Omedelbart efter middagen å
pensionat Solhem vidtog avslutningen av det
synnerligen intressanta och rikt givande
mötet.
Skolvärlden runt.
Endast nazistiska lärare i Tyskland.
I en av de tyska staterna, Oldenburg,
har statsministeriet utfärdat en
förordning om folkskollärarnas utbildning.
Det heter däri, att lärarna, innan de får
anställning eller eventuellt senare,
måste vara verksamma minst ett år i en
S. A.-formation eller hos
Hitlerungdomen.
Nazismen och de tyska högskolorna.
Preussiska kulturministern har
förordnat, att alla studerande vid de
preussiska högskolorna, som under de senaste
åren bevisligen verkat i kommunistisk
anda, omedelbart ska relegeras.
Förteckningen över de relegerade studenterna
ska tillställas samtliga tyska högskolor,
så att vederbörande inte heller ska
kunna inskriva sig vid någon annan
högskola.
Badens kultusminister kräver i en
förordning, att de badensiska högskolorna,
universitetet i Heidelberg och tekniska
högskolan i Karlsruhe ska upplösa de
judiska studentföreningarna, om dessa
inte gör det själva. Han kräver inom
tio dagar rapport om genomförandet av
detta krav. Mot ännu förefintliga
kommunistiska eller marxistiska
organisationer ska man förfara på samma sätt.
Judiskt läroverk i Litauen.
Den stora judiska tidningen i
Kownow, Jüdiseher Stimme, offentliggör ett
meddelande, enligt vilket ett stort
hebreiskt gymnasium kommer att
upprättas i Memel till hösten. Memeljudarna
har hittills, påpekar tidningen, hållit
sig isolerade från sina tros- och
rasfränder i Stor-Litauen. Detta har närmast
berott på att memeljudarna varit delade
i olika politiska läger. Nu har man
emellertid i Litauens nye överrabbin, dr
Schlesinger, fått en kraftfull icke blott
religiös utan även politisk ledare. Det
har lyckats honom att uppnå enighet
mellan memeljudarna och judarna i
Stor-Litauen, och man har beslutat gå
fram på gemensam front. Det mest
brännande spörsmålet har hela tiden
varit uppfostringsfrågan. Nu har, enligt
vad tidningen tror sig med bestämdhet
kunna säga, överenskommelse träffats
om upprättande av ett hebreiskt
gymnasium i Memel, som ska öppnas till
hösten. Till en början blir det endast en
förberedande skola, men denna ska
senare utvidgas och påbyggas.
Aktuella skolfrågor i Sovjet.
Sovjet-pressen sysselsätter sig f. n.
synnerligen ingående med en rad
skolfrågor. Det nya skolåret står för dörren
i Sovjet, och på skilda håll uttrycker
man sina tvivel om att det ryska
undervisningsväsendet står ordentligt rustat.
Särskilt skarp i sin kritik är
bildningskommissariatets organ, som har den
långa titeln »Sa Komunistitscheskoje
Prosweschtschenije».
Denna tidning påpekar, att det nya
läsåret snart tar sin början och det är
nödvändigt att dessförinnan företa en
synnerligen sträng och genomgripande
revision i samtliga skoldistrikt. Vad man
framför allt bör undersöka, är
skollokalernas tillstånd, om de nya
undervisningsplanerna är till fyllest
genomarbetade, om det finns tillräckligt med
läroböcker, om antalet lärare är tillräckligt
stort samt om dessa lärare har den
utbildning de behöver för att kunna utöva
sitt kall. Den brännande punkten är
den stora bristen på skollokaler samt
skolmateriellens och läroböckernas
synnerligen underhaltiga tillstånd.
N. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
