Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 30. (2691) 26 juli 1933 - Springklassystemet i kritisk belysning. Norrbottens folkskolinspektör anmäld för J. O. - Ordförandeskifte i Noregs Lærarlag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 30
SVENSK LÄRARETIDNING
663
Att beröva den teoretiska
hembygdsunder-visningen dess stöd i ärbetsövningarna och
arbetsövningarna . den must och märg, som
ligger i den muntliga behandlingen, är att
mekanisera skolarbetet och göra det abstrakt
och fattigt.
Genom folkskolestadgan går som en röd
tråd, att varje läraravdelning (- skola, klass
eller parallellavdelning) skall ha sin särskilda
lärare; Skolstatistik och
avlöningsförfattningar förutsätta samma förhållande. Lag och
tradition överensstämma härvidlag, såvitt jag
förstått. De i folkskolestadgan (§§ 29 och 44)
stipulerade läraråliggandena äro outförbara i
en »springklass». Som villkor för statsbidrag
gäller (S. F. 1918/760, § 18: a), »att skolan
är anordnad i enlighet med gällande
föreskrifter». Häri ingår skolreglementet, som för
Gällivare distrikt, till vilket Malmberget hör,
lyder i ty fall (§ 7:2): »För varje
läraravdelning skall vara anställd en lärare. På det
lägre stadiet bestrider denne all undervisning
i avdelningen; på det högre stadiet må
däremot, där flera läraravdelningar finnas och
omständigheterna i övrigt sådant medgiva,
ämnesfördelning mellan olika lärare kunna i
mindre utsträckning efter överlärarens
godkännande äga rum.»
Att trots denna lag och praxis och trots
detta i reglementet enligt min mening klart
uttryckta förbud mot läraravdelningar utan
lärare underlåta att beivra »springklassen» i
Malmberget, eventuellt avstyrka statsbidrag
för skolan synes mig - redan detta - vara
felaktigt, Att därtill offra tid och kraft och
resekostnadsmedel för att inom andra distrikt
propagera för samma monstruösa
skolavdel-ning förefaller i högsta grad oförståndigt.
Inom vårt land, därom kan man vara
ganska övertygad, torde inte finnas en enda
undervisningsrepresentant med erfarenheter
från folkskolan, vilken icke a priori avvisar
»springklassen» såsom ett fördömligt
skol-surrogat, ett åsidosättande av
folkunder-.visningens livsbetingelser och fostrande
uppgifter. Att folkskolinspektör Karnell knäsatt
anordningen kan inte förstås på annat sätt,
än att han saknar den blick för det säregna i
folkskolans arbetsbetingelser och gärning, som
.personer på annan väg än genom ett
flerårigt arbete som lärare har svårt att ernå,
personer vilka sakna särskilt framträdande
pedagogiska anlag.
När jag tillåtit mig att påkalla Er
uppmärksamhet för detta skolärende, hr
Justitieombudsman, har det delvis skett med hänsyn
till att skolöverstyrelsen redan en gång tagit
ståndpunkt till en liknande fråga, som här
beröres, och att enskild person saknar rätt att
.klaga över skolöverstyrelsens hithörande
beslut. Emellertid får jag anhålla, att Ni ägnar
saken all den uppmärksamhet, som är
påkallad av intresse för oförgripliga kommunala
förvaltningsprinciper, föräldrars rätt till en
normal skolundervisning för sina barn och ett
oväldigt och juste samarbete mellan
kommunala och statliga skolmyndigheter. Sålunda
är det av synnerlig betydelse, att sådana
beslut och åtgärder träffas, som ger definitiva,
vägledande svar på följande frågor:
a) huruvida statens folkskolinspektör har
rätt att närvara vid skolstyrelse- och
skol-rådssammaii träden;
b) huruvida det är förenligt med
erforderlig takt och skicklighet att under de former,
som här förekommit, deltaga i
förhandlingarna, inverka på beslut och närvara vid deras
fattande samt samarbeta med en viss
meningsriktning inom den kommunala
myndigheten ;
c) huruvida det överensstämmer med givna
föreskrifter och den medelbesparing, en
ämbetsman bör iakttaga, att genom uppvaktning
i skolstyrelserna uppdela
inspektionsförrättningarna på en mångfald resor, och att
vidtaga resor uteslutande för sammanträden, där
hans närvaro icke begärts eller han icke har
något lojalt ärende att framföra;
d) huruvida det är riktigt att göra en
generell begränsning angående statsbidrag i
visst fall till lärarlöner;
e) huruvida springklassen är tillåten enligt
gällande lag och i motsatt fall, huruvida det
inte måste anses som fel och oförstånd att
lämna den opåtalad, att tillstyrka statsbidrag
till skola med »springklass» och att
propagera för »springklasser».
Ordförandeskifte i Noregs
Lärarlag.
Norska lärarföreningen har denna
månaden hållit kongress. Vid denna
meddelade föreningens mångårige och i
hela Norden synnerligen högt skattade
ordförande, överlärare Kirkhusmo,
Oslo, att han icke mottoge återval.
Overlcerer A. Kirkhusmo.
Denna avsägelse, som för den
initierade kanske inte kommer alldeles
oväntat, beklagas allmänt inte endast i
No-reg utan också i vårt land. Kirkhusmo
är ingen främling för Sveriges
folkskollärare. Han har ofta gästat vårt
land, och han har här skaffat sig
många vänner och beundrare. I det
nordiska samarbetet har han tagit en
synnerligen aktiv del och genom sin
klartänkthet, sin strålande vältalighet
och sin smittande entusiasm har han
sedan många år varit en centralgestalt
vid de danska, norska och svenska
lärarföreningarnas styrelsers
gemensamma sammankomster och vid de
allmänna nordiska lärarmötena. Hans tal vid
S. A. F :s 50-årsjubileum bevaras ännu
av många i livligt minne liksom hans
gripande ord vid Värner Rydéns bår
och nu senast vid avtäckningen förra
hösten av Värner Rydéns gravvård å
Norra kyrkogården.
Kirkhusmo har sedan 1911 tillhört
styret i Noregs Laerarlag, och sedan 1917
har han varit formann i landslaget. Till
jämförelse må nämnas, att under samma
tid har S. A. F. haft inte mindre än
sex ordförande. Om hans betydelse för
vår norska broderorganisation skriver
Skolebladet bland annat:
Det hende iblandt ät når dei store saker
skal loysast, so melder den rette mann seg til
å f0re dei igjenom, og Noregs Lärarlag kan i
dag ynskje seg til lukke med, ät det hadde
ein mann som Kirkhusmo til å setje på
f0rar-romet. F0rarromet - ja, han har i sanning
vore f0raren for skulen og Iserarane i denne
kritiske tidbolken. Serleg har dei siste
ned-gangsår gjort det turvande ät ein gjekk fram
etter ein fast plan, og denne har förmannen
staka upp, so den ubrigda har fått tilslutning
frå Iserarskipnaden. Han har Isert Iserarane
kor viktigt det er å stå solidarisk både i
medgång og motgång, og det blir ein av dei
viktigaste uppgåvor for det nye styre å utdype
og by gg j a vidare på dette grunnlag. Han har
ogso hävt syn for, ät skal arbeidet i
sku-lestova lukkast, må Iserarane etå på ein god
fot og i god kontakt med folket, men
över-grep mot Iserarane i retts- eller 10nspursmål
har han m0tt med härd hand.
Arbeidet for formannen i dei seinste år har
vore ei st0rre påkjenning enn dei fleste har
aning um. Formannen har i grunnen ikkje
kunna levd eit privatliv. Det har vore ei ferd
millom Justisdepartementet,
Finansdepartementet, Kyrkjedepartementet, Skulekomité og
Storting for å passé på alle skule- og
Iserar-saker og hjelpa Iserarane i dei månge
kom-munar som på ein eller annan mate er rama
av krisa. So har det vore eit utal av tingingar
med kommunar og adminietr as jonsstyr e um
ekuletilh0ve og spurnader i hundretal >frå
Iserarar rundt umkring i landet. Förmannen
har enda hävt tid til å halde foredrag på
skulem0te og krinsm0te og vore formann i
nemnder som krev imykje arbeid t. d.
Lands-nevnden for skoleidrett og fleire sernemnder
innan Iserarlaget, og han tok og på seg
for-mannsromet i den store skulenemnd av
skule-sakkunnige, som departementet sette ned for
å greide ut ymse skuleepursmål som vedkjem
einskapsskulen.
Ät Kirkhusmo har kunna greidt alt dette,
kjem av hans uvanleg store arbeidskraft, og
arbeidshug, som gjer ät alt arbeid fell lett for
han. Sine utgreidingar kan han som oftast
skrive ned beinveges utan kladd, og fleire av
dei beste tåler han har halde, er gjort på
stå-ande fot utan fyrebuing. Kirkhusmo har ikkje
ber re evne til ej01v med godt hum0r å gå upp
i sitt arbeid, men han kan også inspirere
andre till å g j era sitt beste.
Dei fleste kjenner Kirkhusmo som den
glimrande leidar av dei store Iserarmoter, der han
alltid får eine fremlegg igjenom samr0ystes
eller med overveldugt fleirtal, av di dei er so
godt fyrebudde og grunngjevne. Men um
mog-leg enda större og umotståleg er han ved
tingings-bordet, når det g j eld tingingar med
departementa eller kommunane; her har han
knapt sin likeman. Og han har alltid god tid
til å ta imot utsendingar frå Iserarlag og
Iserarar som munnleg legg fram sine saker for
han.
Landsm0tet hadde difor full greide på, kva
laget miste då Kirkhusmo sa frå seg val. Han
fekk sterke uppmodingar frå m0tet um å stå
ein bolk til, og valnemnda sende han
uppmo-ding um å ta mot val. M0tet synte han si
störste takk og vyrdnad ved samr0ystes å
velje han till sereemedlem efter samr0ystes
framlegg frå valnemnda.
Romet hans vil bli vändt å fylle.
Också vice ordföranden, averlserer
Randmsel, Oslo, samt A. Todal, som
blivit folkskolinspektör, avsade sig
leda-motskapet i Styret.
Kongressen beslöt utvidga antalet
ledamöter i Styret från 11 till 15.
Föreningen skall utge ett eget medlemsblad,
som skall tillställas samtliga medlemmar.
Kongressen valde enhälligt hr
Kirkhusmo till hedersledamot av föreningen,
ett val som hälsades med starka applåder.
Till ordförande efter Kirkhusmo
valdes med stor majoritet överlager Erik
Eide, Oslo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
