Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 31. (2692) 2 augusti 1933 - Folkskolinspektören A. Gierow 60 år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Organ for Sveriges Allmänna Folkskollärarförening
Nr 31. (2692)
Stockholm, 2 augusti 1933
52:a årg.
Folkskolinspektören A, Gierow 60 år.
i........ - - -.. . ..
Den 8 augusti ingår
folkskolinspek-tören och regementspastorn teologie
doktorn Pär Arvid Gierow i sitt sjunde
decennium.
G. är född i Lund d£n 8 augusti
1873. Hans fader var kontraktsprosten
Carl Gierow, som under många år var
statens folkskolinspektör i Skånes allra
nordligaste kontrakt. Givetvis kunde
den unge G. icke undgå att i hemmet
komma i beröring med o»ch få någon
kännedom om folkskoleväsendet,
säkerligen också något intresse för
detsamma. Sina akademiska studier förlade
han emellertid till teologiska fakulteten
.vid universitetet i Lund. Där avlade
han teoretisk och praktisk teologisk
examen 1897, varefter han prästvigdes
1898. Sedermera avlade han teol.
lic.-examen 1918 och promoverades till teol.
dr vid universitetets jubelfest samma år.
G:s håg låg dock närmast åt
undervisnings- och uppfostringsarbetet,
varför han redan läsåret 1897-1898
genomgick provårskurs i Lund och
omedelbart därefter övergick till praktisk
lärarverksamhet. Under de tre närmast
följande läsåren uppehöll han flera
förordnanden vid högre allmänna och
enskilda läroverk i Lund och Trälleborg,
varvid han undervisade utom i
kristendom även i sådana ämnen som
modersmål, historia och gymnastik. Hans
pedagogiska intresse växte sig härunder allt
starkare, och han fortsatte sina
pedagogiska studier med sådan kraft, att han
redan 1900 av k. m:t förklarades behö-
rig att söka och inneha
lektorsbefattningar vid rikets allmänna läroverk, i vilka
kristendom inginge som läroämne. Kort
därefter utgav han 1901 och försvarade
en synnerligen intressant och värdefull
akademisk avhandling om »Augustini
betydelse i pedagogikens historia» och
uppvisade därvid, att den märklige
Augustinus ännu efter l1/^ årtusende kan
betecknas såsom en modern pedagog.
Efter vad man nu känner om G:s
personlighet, hans begåvning, intressen
och energi kan man lätt förstå, att han
skulle kommit att spela en betydande
roll inom de svenska läroverken, om
han hade stannat kvar där. Men 1901
inträffade en händelse, som med ett
slag flyttade honom över till ett annat
verksamhetsfält - folkskolans - där
han skulle få sin egentliga livsuppgift.
I Hälsingborg hade upprättats en
kommunal f olkskolinsp ektörst j änst från och
med den l jan. 1899. Denna hade
innehafts av numera biskopen Stadener.
Men Stadener lämnade den 1901, då
han ^blev legationspredikant i Paris, och
Gierow förordnades först till vikarie
och sedermera 1902 till ordinarie
innehavare av sagda inspektörstjänst.
Därmed hade G. vunnits för folkskolan, och
denna skola har han alltfort blivit
obrottsligen trogen.
G. ryckte in i folkskolvärlden vid en
tid, då ett starkt pedagogiskt intresse
hade flammat upp inom alla
civiliserade länder. Omfattande
barnpsykologiska forskningar, särskilt i de stora
kul-turländernar visade, att skolans
undervisnings- och uppf ostringsarbete
ingenstädes var avpassat efter barnens
natur. Gamla skolorganisationer och
traditionella undervisnings- och
uppfostringsmetoder befunnos opsykologiska
och oändamålsenliga. De
barnpsykologiska undersökningarna verkade
revolutionerande inom pedagogikens praxis.
Ivriga strävanden efter1 skolreformer
gjorde sig gällande, och talrika,
reform-försök sattes i gång. Med stigande;
intresse har den pedagogiska
reformrörelsen alltjämt fortgått, och den har
sträckt sig jämväl till vårt land. Hfr
gjorde den sig förnimbar redan före
sekelskiftet och har sedan dess
oavbrutet pågått. Genom ide omfattande och
genomgripande skolreformer, som i
vårt land präglat de två senaste
årtiondena, har den a;vsätt djupare spår än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
