Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 31. (2692) 2 augusti 1933 - Folkskolinspektören A. Gierow 60 år - Redaktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
674
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 31
i åtskilliga andra länder. En av
som hos oss verksammast främjat de
nämnda reformerna, är Hälsingborgs
städs nitiske och varmhjärtade
folkskolinspektör dr Pär Arvid Gierow.,
Sedan G. förvärvat närmare
kännedom om vår folkskola, var han genast
på det klara med nödvändigheten a,v
denna skolas psykologisering.
Undervisningen i skolan måste alltjämt och allt
bättre anpassas efter barnanaturen. Den
uppgiften grep honom, och med
ungdomlig entusiasm satte han in sin kraft
för lösandet av densamma. Så började
han att i tal och skrift och handling
verka för detta ändamål. Därmed har
han sedan fortsatt och gör det med
samma hänförelse och glada mod än i dag.
G:s specialitet har helt naturligt
varit strävandet efter en reformerad
religionsundervisning, avpassad efter
lärjungarnas mottaglighet och behov. Från
vissa håll har, som bekant, kravet på en
dylik undervisning mötts av ett
oförstående och larmande, stundom rent
fanatiskt motstånd. G. har aldrig tvekat
att intaga sin plats i den striden. Han
har varit vår förnämste kämpe. Såsom
den sakkunnige teologen och pedagogen
och den erfarne skolmannen har han på
det ridderliga sätt, som är för honom
utmärkande, tagit upp striden och
avväpnat motståndarna. I föredrag vid
skolmöten och prästmöten samt i utgiv-
Redaktör och ansvarig utgivare:
Ruben W agnason
Redaktionssekreterare:
Karl-Erik Karlsson
Redaktion:
Vasagatan 10, i tr.
Telefon 20 37 00.
Mottagningstid söckendagar 11-1.
Utgivningsdag: onsdag.
Expedition:
Barnhusgatan 8, nedra botten.
Tel. 103000.
Kontorstid: 10-5.
Prenumerationspris:
Vi år 10 kr., ±/2 år 5: 50 kr., */4 år 3 kr.
Lösnummerpris 25 öre.
Prenumeration sker
alltid å närmaste postanstalt.
Annonspris:
lör l millimeter å yttersida och sida intill text
30 Öre; & innersida 25 öre; vid införande även
i Småskolan ett tillägg av 10 öre.
Annons skall vara inlämnad & annonsexp.,
Barnhusgat. 8, tel. 10 30 00, fredagen närmast
lo re utgivningsdagen.
Stockholm 1933,
Kungl. Hovboktryckeriet Iduns Tryckeri A.-B
na skrifter och tidningsartiklar har han
med övertygande kraft och värme
hävdat, att religionsundervisningen måste
meddelas under noggrann hänsyn till
barnets psykiska utvecklingsståndpunkt.
På ett ställe har han formulerat detta
så: »Då undervisningen riktas till barn,
skall den forma sig efter barnens art.»
Detta är ju precis det krav, som
framförts av Sveriges folkskolkår, och
denna kår har därför anledning att vara
glad och tacksam för det kraftiga
bistånd Gr. lämnat densamma till
förverkligandet av dess önskemål i förevarande
avseende. Strävandena ha ju också lett
dithän, att den förutnämnda principen
fastslagits i 1919 års undervisningsplan
för rikets folkskolor.
G. har även på annat sätt än de nu
nämnda verkat för en förbättrad
religionsundervisning. I nyssnämnda
undervisningsplan föreskrevs såsom
kursmoment å folkskolans högre stadium en
sammanfattning av den kristna
tros-och livsåskådningen. Då behovet av en
handledning för undervisningen i detta
kursmoment snart gjorde sig gällande
inom folkskolkåren, utverkade
dåvarande ecklesiastikministern B. J :son
Bergqvist k. m:ts medgivande, att en
pristävlan för åstadkommande av en sådan
handledning finge anordnas samt att
en nämnd för bedömande av
tävlingsskrifterna finge tillsättas. I denna
nämnd, som tydligen fick en svår och
delikat uppgift, insattes G. såsom
ledamot och fick därjämte på sin lott det
svåra och mödosamma uppdraget att
fungera såsom sekreterare. Utan tvivel
var det hans på många sätt
dokumenterade teologiska lärdom och
pedagogiska sakkunskap, som förskaffade
honom detta hedersuppdrag.
Sedermera har G. själv tillsammans
med två folkskolans lärare i
Hälsingborg utgivit värdefulla och mycket
använda böcker i kristendomsämnet,
avsedda för skolornas lärjungar, samt
handledningar för lärare. I förbigående
må här omnämnas, att deras utmärkta
lilla bok »Berättelser ur bibeln för de
två första skolåren», skriven på ett
värdigt språk men i lättfattlig form och
avsedd att vara bl. a. en hjälpbok för
läraren vid den muntliga
framställningen, kommit till flitig användning även i
Finlands svenska skolor. För att göra
den lämplig i Finland har Algot Jansson
i Helsingfors bearbetat densamma. Det
gagnande arbete G. sålunda på olika
sätt utfört för en förbättrad kristen-
domsundervisning i folkskolan kan icke
skattas nog högt. Härutinnan står han
som en föregångsman i vårt land.
Men G:s reformarbete har avsett icke
blott ttiadervismingens psykologisering.
Med vaken blick och varmt hjärta har
han omfattat uppfostringsarbetets alla
grenar. Han äger en vidsynthet, som
kommit honom att se sammanhanget
mellan dem alla och att främja dem
alla. Härpå giva hans skrifter, framför
allt de av honom årligen utgivna
årsberättelserna över Hälsingborgs
folkskolor, de mest övertygande belägg. Det
är omöjligt att här ens uppräkna dessa
belägg. Endast några få må antydas.
G. har varit ivrigt verksam för
utvecklingen av folkskolans överbyggnader
och för uppfostran av barn, som varit
fysiskt och psykiskt vanlottade, såsom
föreläsare har han flitigt deltagit i
folkbildningsarbetet för vuxna, genom
föreläsningar vid fortbildningskurser
för lärare har han bidragit till
folk-skolkarens fortsatta utbildning, i
skoltidningar och i dagspressen har han
med varm hand strött omkring sig
artiklar i dagens aktuella pedagogiska
frågor - Svensk Läraretidning har
länge haft förmånen att räkna honom
som sin medarbetare - och så tidigt
som 1908 tog han i ett föredrag om
»Folkskolan och vår tid» (tryckt 1908
i serien »Sociala frågor i kristendomens
ljus») upp frågan om folkskolan som
bottenskola. Klarsynt, logiskt och
eldande slog han där ett kraftigt slag för
vad sqm då var ett framtidsprogram
men som nu är på väg att förverkligas.
I sammanhanget berörde han även den
närliggande frågan om en förbättrad
lärarutbildning. Med varmt intresse
följer G. den kulturella och särskilt den
pedagogiska utvecklingen inom andra
delar av världen. Men på allt detta
lägger han sin kritiska måttstock, såsom
höves en verklig framstegsman. Vad
han icke finner lämpa sig för våra
svenska förhållanden avvisar han, men
de goda uppslag, som av forskningar
och rön i andra länder kunna vinnas
till förmån för vårt land, tar han emot
med glädje och går med entusiasm att
omsätta dem i praxis. Ett exempel
härpå utgöres av det storstilade
försöksarbete med tillämpning av den s. k.
Fria skolans principer, som omnämnes
i nästföljande artikel och som för
närvarande drager massor av lärare och
lärarinnor, som önska taga kännedom
därom, till Hälsingborgs folkskolor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
