- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 52:a årg. 1933 /
679

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 31. (2692) 2 augusti 1933 - Folkskollärarmöten på 1860-talet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Folkskollärarmöten på 1860-talet.

(Fortsättning.)

II.

Skrivning.

Berg. »I stilen mänskans inre målas»,
säger författaren. Skrifningen bör
börja på griffeltavlan men därmed ej
utsträckas för länge: först staplar och
ovaler, men därmed bör ej heller
sysslas för länge, ty barnet blir annars
missmodigt, det längtar att få gå vidare.
Sedan barnen börjat att skriva i bok,
brukade talaren låta dem på bokens
vänstra sida skriva text- och på högra
sidan brevstil, dock kunde den förra
såsom utgörande grunden för den
senare ej nog av talaren förordas. Såsom
ändamålsenligt föreslog han att begagna
litografiska föreningens i Norrköping
skrivböcker. Skrivböckerna skola hållas
snygga och rena, vilket kan vinnas, om
barnen förlora sin dagsbelöning, om
skrivboken ej är ren och snygg, samt om
de få veta, att skrivboken skall
framläggas på examen, vilket talaren
förordade, ansåg det ej nog att skriva en
skrivbok, man borde ha en särskild bok,
vari skrevs en sida per månad för att
därav kunna bedöma de gjorda
framstegen. Denna bok borde sedan vid
examen framläggas i st. för s. k.
examenssida.

Lundekvist. Instämde med Berg i det
allra mesta av vad han förordat men
kunde ej göra det i allt. Det är
visserligen svårt att vid tavelskrivning få
barnen att hålla griffel och senare pennan
ordentligt, men papper är svårare att
få dem att köpa. För snygghållning av
tavlan böra de ej ha belöningskort men
gärna för snygghållning av skrivbok.
För att kunna få rena skrivböcker är
det nödvändigt, att våra skolsalar bliva
så inrättade, att detta blir en möjlighet.
För närvarande är det en omöjlighet, ty
då barnen skola sitta tätt packade intill
varandra, är det ju givet, att de måste
stöta och knuffa varandra. Varje barn
borde ju hava en särskild bänk. Gillade
ej att framlägga skrivböcker vid examen
utan föredrog examenssidor.
Fjäderpennor giva den vackraste och ledigaste
stilen, men i anseende till svårigheten
att medhinna deras formering eller att
lära barnen att utföra den förordades
stålpenna. Pennskaftet borde dock hava
en urgröpning för varje finger, så att
barnet lärde sig att hålla pennan rätt.

Berg. Instämde med Lundekvist eller
rättare med Berg i allt utom
beträffande skrivbok eller examenssida. Den
uppfinningsrike läraren gör allt för att få
skrivböckerna rena och snygga. Vilket
är nu bäst: skrivbok eller sida? Enligt
talarens åsikt: bok, emedan barnens
framsteg därav bäst kan bedömas.

Liljekvist ville, att tavelskrivning
länge skulle övas och att den av
Lundekvist förordade pennan vore att
rekommendera.

Lundekvist opponerade sig mot
Liljekvists åsikt om tavelskrivning, ty
därigenom erhåller barnet ingen stil.

Liljekvist föredrog skrivning på
tavla, emedan det ej blir så kostsamt.

Lundekvist. Tavelskrivning medför,
att det drar längre tid att lära sig
hålla pennan, när det sedan skall
skrivas på papper. Ville ej att
skrivböckernas framläggande på examen skulle
införas, emedan han kände väl till, att en
varm anhängare av reformen ej lade
fram annat än de bäst skrivna och
således endast en liten del av vad barnen
skrivit, därav kunde ej rättvisligen
bedömas, vilka framsteg barnen gjort.

Berg. Ville, att diskussionen skulle
röra sak ej person. Vid sista examen i
hans skola funnos 128 framlagda
skrivböcker och 78 å annat ställe
tillgängliga. Fruktade ej mycket en plump,
barnet måste lära sig krypa, innan det kan
gå. Skrivning på papper måste börja så
tidigt som möjligt.

Bergström. Ansåg det vore bäst, om
barnet finge köpa skrivboken hos
läraren.

Hultkvist. Önskade även, att barnen
få skriva på papper så tidigt som
möjligt. Bok eller examenssida borde vara
lärarens rätt att själv bestämma.
Fördelaktigast vore, om barnen finge köpa
sina böcker hos läraren. Frågade, hur
man skulle gå till väga, där inga
belöningskort finnas.

Lundekvist. Om så många
skrivböcker, som Berg omnämnt, framläggas,
kunna skrivböckerna framläggas som
examensprov, men trodde ej detta alltid
skett, varför han ännu en gång yrkade,
att examenssida skulle hava företräde.

Berg. Frågade, om ej diskussionen nu
kunde anses avslutad. Svaret blev: Ja.

Ordföranden gjorde följande
sammanfattning: Alla utom en anser, att
tavelskrivning bör upphöra så tidigt
som möjligt. Det förordas att framlägga
skrivböckerna vid examen, dock kunna
examenssidor även med fördel
användas, om man så finner. På grund av
svårigheten med gåspennans formering
och ej för annat bör stålpennan hava
företräde. Skrivböckernas snygghet och
renhet skulle befordras, om s. k.
belöningskort användes. Där sådana ej
kunna anskaffas får man vädja till barnens
hederskänsla.

Bergström. Trodde ej, att
belöningskort voro förmånliga eller
ändamålsenliga, enär de kunde hos barnen väcka
girighet och avundsjuka.

Berg. Frågade, om mötet önskade
upplysning om de grunder, efter vilka
belöningskort utdelades hos honom.
Svar: »Ja».

För att ett barn skall erhålla
belöningskort, måste följande 9 punkter
uppfyllas: 1. Passa sin tid. 2. Komma
snygg. 3. Kunna sin läxa. 4. Uppföra
sig stilla under dagens lopp. 5. Hålla
skrivboken ren. 6. Uppföra sig
ordentligt under färden till och från skolan.
7. Ej vara frånvarande utan laga
förfall. 8. Väl kunna sin repetitionsläxa.
Om så ej är förhållandet, återlämnas
föregående belöningskort. 9. Ej skriva
på skolans väggar eller avträdeshus e. d.

Sång.

Berg. Önskade, att denna viktiga
konst måtte med all makt läras i våra
skolor. Förordade noters begagnande
och vid deras inlärande tonträffning i
alla tonarter men mest i C-dur.
Längre fram bör skrivning av noter och
skalor vidtaga samt psalmsång, varvid de
skönaste melodierna utsökas. Här intog
nr 3 främsta platsen, det är kungen; nr
55 är drottningen och nr 124 är prinsen.
Slutligen inövas duetter.

Hagström. Instämmer med Berg.
Under tonträffningen böra barnen få lära
en och annan munter sång, annars blir
tonträffningen tråkig.

Liljekvist. Förordar sifferskrift i st.
f. noter, emedan inlärandet då går
fortare. Framför allt borde tonsinnet
väckas och uppövas.

Berg. Det bör stå var och en fritt att
begagna antingen noter eller siffror,
blott ändamålet vinnes. Önskar ett
tjänligt instrument i varje skola,
rekommenderade Aug. Svenssons i Krakebo
såsom särdeles lämpligt, eller kunde
från Skåne sådana erhållas. Bleve det
svårigheter med kostnaden för ett
orgelharmonium, borde barnen uppmanas att
giva 6 sk. var i terminen, så finge man
snart medel därtill.

Hagström. Noter böra hellre
användas än siffror, ty vid flerstämmig sång
äro siffror ej användbara. Instämde med
Berg i önskvärdheten av ett
orgelharmonium och trodde, att församlingarna
ej skulle vara emot att inköpa ett
sådant för skolans räkning.

Lundekvist. Skall man undervisa
vetenskapligt, bör noter begagnas, men då
sådant ej kan sättas i fråga i folkskolan,
äro siffror bättre, ännu bättre än
solfametoden. Gehöret bör väl uppövas. I
koralsång är siffror såsom tontecken
särdeles lämpliga. Våra sångföreningar
bör man ej verka i händerna, ty de
missbruka sabbaten.

Pettersson. Förordade varmt
sifferskriften vid sångundervisning i
folkskolan. Den tonbeteckningen är
tillräcklig för vad som kan fordras för
sångundervisningen i skolan och kyrkan.

Berg. Siffrorna böra ej enligt min
tanke ha företräde för noter. En
kristlig sångförening bör ej förkastas, ty den
befordrar kristliga sångers inlärande.
Talaren kunde ej anse sådana
föreningar okristliga.

Hagström. Det bör ju strävas därhän,
att psalmerna kunna sjungas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:51:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1933/0691.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free