Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Nr 32. (2693) 9 augusti 1933
- Karl Larsson: Arbetsövningar vid historieundervisningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ARBETSÖVNINGAR VID
HISTORIEUNDERVISNINGEN.
II.
Några hjälpmedel vid den grundläggande historieundervisningen.
Den muntliga genomgången och
läxförhöret kom att sätta sin prägel på
historieundervisningen ur rent metodisk
synpunkt. Geijers ståndpunkt segrade.
Det blev Pestalozzis förnämste lärjunge,
Friedrich Fröbel, som på nytt förde
fram tanken på arbetsövningar och ökad
åskådlighet vid undervisningen.
Självverksamhet skulle vara utgångspunkt
för allt som ska ske även på vetandets
område.
När så arbetsövningar och
arbets-skolebetonad undervisning ånyo började
vinna användning vid
historieundervisningen, skedde detta under starkt
inflytande från de nya laborativa lärosätt,
som med framgång bedrivits inom de
naturvetenskapliga läroämnena.
Begreppet arbetsövningar är något
svävande. Det har liksom
hembygdskunskap kommit att omspänna för
mycket. Utgår man från att arbetsövningar
betecknar ett arbete, som eleverna
själva utför, så måste även läxläsningen
föras dit. Men mer och mer har den
meningen gjort sig gällande, att det måste
avse en övning, varigenom eleverna
utför ett mera självständigt arbete i
anslutning till under föregående lektion
genomgångna kursmoment.
Arbetsöv-ningarna ska främja
kunskapstillägnel-sen. De kan också bättre avpassas efter
den enskildes begåvning. Så fattar t. ex.
L. G. Sjöholm och A. Goes i sina A
r-b e t s Ö v n i n g a r i historia
saken. »Uppgifterna (arbetsövningarna)
är så valda och utarbetade, att de
genom barnens eget arbete dels bidrager
till en fastare inprägling av enskilda
delar av stoffet i läroboken, dels lämnar
en väsentlig komplettering av lärobokens
innehåll.–––––Även de bäst begåvade
barnen bör ha fullt upp att göra i det
dagliga skolarbetet.»
Även om arbetsövningar i historia
sålunda förekommer, utesluter detta icke
den muntliga genomgången och det
gemensamma genomarbetandet och
fördjupandet av uppgiften genom läsning av
belysande källutdrag, där sådana
förefinns eller kan anskaffas, läsning av
historiska skildringar i någon läsebok,
läsning av historiska dikter etc.. Denna
muntliga genomgång har en mycket
viktig uppgift att fylla. Här som många
gånger annars gäller det icke ett
antingen - eller utan i stället både muntlig
genomgång och arbetsövningar för att
ytterligare befästa och kontrollera
uppfattningen av det genomgångna.
Frågan är om icke arbetsövningarna just
härigenom har sin allra största
uppgift att fylla.
Vid historieuiidervisningen har
teckningen sedan långt tillbaka fått utgöra
ett hjälpmedel för att åskådliggöra den
muntliga undervisningen. Härigenom
har ett slags arbetsövningar vunnit
insteg, och på denna väg kan mycket
vinnas. Sjöholm-Goes arbetsövningar,
särskilt första häftet, visar, hur man kan
få in lämpliga, klarläggande övningar
med teckningens hjälp. Teckningar kan
dock - hur klarläggande de än är -
icke ersätta bilder av olika slag. Bilder
skänker en tidstrogen belysning och en
konkretion, som aldrig teckningen kan
skapa. De utgör ett värdefullt
hjälpmedel genom att skärpa iakttagelsen,
hålla intresset vaket och i. någon mån
öka kombinationsförmågan. Den
historiska konkretionen och den historiska
stämningen träder därigenom klarare
fram.. I Danmark har särskilt Henrik
Madsens -Bill. edhsefte fra M i
d-delalderen i detta syfte kommit till
användning vid historieundervisningen.
För den lokalhistoriska
undervisningen har särskilt på lågstadiet försök
gjorts att använda lämpliga bilder.
Stadsbeskrivningar o. d. har många
gånger fått lämna materialet till denna
historiska hembygdskunskap.
För Göteborg med omnejd har det av
J. Alin, L. Hofstedt och. E, Lindälv
(1926) utgivna arbetet Historiska
bilder från Göteborg och
Götaälvsområdet fyllt en viktig
uppgift. Bilderna har varit tydliga. De
har utgjort ett konkret underlag för
den grundläggande
historieundervisningen. Den korta, klart och tydligt
avfattade texten har genom sin
objektiva prägel satt de små läsarna in i
förhållandena. Urklippta och uppsatta på
väggen i skolsalen bidrager de till att
undervisningen kan anknyta till ett
konkret material. Vid repetitioner etc.
kan de bli till stor nytta. Ävenså torde
det vara lämpligt att använda dem vid
illustrering av uppsatser. Detta
bildhäfte har befrämjat en åskådlig
historieundervisning och varit en
utgångspunkt för lämpliga arbetsövningar i
historia.
I nära anslutning till denna bildserie
må den av G. Ahlberg och E. Lindälv
utgivna ’Sveriges historia i
bilder (P. A. Norstedt & Söners förlag)
förtjäna att omnämnas. Detta arbete har
i hög grad gagnat
historieundervisningen på lågstadiet. Det har fört in liv och
konkretion i en utsträckning, som intet
annat hjälpmedel hittills vid
historieundervisningen. I barnens händer har
utgivarna satt - åtminstone för den
första grundläggande undervisningen i
tredje och fjärde klasserna - ett för
dessa klassers utvecklingsnivå lämpat
arbetsmaterial. Den text, som ansluter
sig till bilderna, har placerats sist i
häftena. Här lämnas rätt så utförligt, men
klart och koncist, icke blott en
redogörelse för vad bilden avser, utan texten
sätter också in denna i ett större
historiskt sammanhang. Några exempel må
belysa detta. 1:43: Gravhög (Barkåkra,
Skåne). I Sydsverige äro sådana högar
de allmännaste bronsåldersgravarna.
7:50: Hjälm (Vendel, Uppland,
600-ta-let e. Kr.). Hjälmen är av järn, betäckt
med tunn brons, i vilken inpressats
bilder. Den döde hövdingen hade
gravlagts i en båt med hjälmen på huvudet.
T. h. en av bilderna på en annan vid
Vendel funnen hjälm. Antages
föreställa Odin med de två i Eddan omtalade
korparna Hugin och Munin. 1:59:
Hemse stavkyrka, Gotland, 1000-talet.
(Rekonstruktion). De äldsta kyrkorna var
av trä. De kallades stavkyrkor, emedan
plankorna ställdes lodrätt. O. s. v.
11:32: Gustav II Adolf intågar i Elbing
1626. Elbing blev efter erövringen en
av det svenska östersjöväldets viktigaste
stödjepunkter i Preussen.
Exemplen talar för sig själva. Bilder
och text lämnar sålunda eleverna
tillfälle, om så skulle vara nödvändigt, att
på egen hand komplettera lärobokens
uppgifter och i sin arbetsbok redovisa
resultatet av sitt arbete. Den historiska
kunskap, som de på detta sätt erhåller,
är ingalunda obetydlig.
Bilderna kan också lämpligen
användas som illustrationsmaterial till längre
uppsatser, antingen dessa intages i
arbetsboken eller i en särskild uppsatsbok.
Härtill kommer att
Ahlberg-Lindälvs bildhäften kan användas
fullständigt oberoende av vilken lärobok som
är antagen. Och som förut nämnts
kompletterar de läroboken i stor
utsträckning. Det rent kulturhistoriska har
hittills allt för litet kommit till sin rätt
vid historieundervisningen, åtminstone
om man skall döma av läroböckerna.
Överallt har man icke tillgång till
museer. Och hur utnyttjas de, där de
finns ? Då har dessa bildhäften en viktig
uppgift att fylla. Förf f. till »Sveriges
historia i bilder» har låtit de rent
kulturhistoriska avbildningarna få en
framstående plats. Arbetet har icke minst
därigenom bidragit till ökad konkretion
och ett stegrat intresse för
historieundervisningen. Som hjälpmedel vid
arbetsövningar och en arbetsskolebetonad
undervisning i historia har det visat sig
vara till stor nytta. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:51:04 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1933/0712.html
